Sök:

Sökresultat:

148 Uppsatser om Kalenderöverföringar - Sida 5 av 10

Design och utveckling av IT-verktyg : ger ringar pÄ vattnet i en organisation

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool.

Som ringar pÄ vattnet... : en studie om ansvar i det senmoderna samhÀllet

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhÀllet Àr en mycket lÄngt gÄngen individualisering. Denna utveckling tycks Ä ena sidan ha medfört en hög grad frihet och sjÀlvbestÀmmande men den har Ä andra sidan ocksÄ kritiserats för att leda till en kollektiv flykt frÄn ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förstÄelse av fenomenet ansvar. Flera tÀnkare har pÄ olika sÀtt gestaltat en möjlig förstÄelse av ansvar som att `svara anŽ alltsÄ det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt upptrÀdande i interaktion med andra dÄ mÀnniskans blotta nÀrvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte Àr att undersöka hur mÀnniska i det senmoderna samhÀllet upplever fenomenet ansvar.

En jÀrnrings förbannelse : en studie i religionshistoria om en ring frÄn GÀstriklands vikingatid

Mitt syfte med denna studie av HÀckelsÀngsringen Àr att ta reda pÄ om den verkligen Àr frÄn vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det nÄgon vikingatida kult i omrÄdet som kan komma ifrÄga nÀr det gÀller denna ?mystiska ring?? Till min hjÀlp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de IslÀndska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i omrÄdet har jag besökt HamrÄnge socken, bÄde sjÀlv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat lÀnsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser sÄsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tÀnkbar offerkÀlla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i nÀrheten finns ett omrÄde som pÄ gamla kartor kallas LundÄker, en tydlig odling av hassel.

Analys av anvÀndbarheten i ARX-klientens grÀnssnitt

ASSAs passersystem ARX bestÄr av tre delar; en server, en eller flera undercentraler samt ett klientprogram. I denna rapport ligger fokus pÄ klienten som Àr den del av ARX som hanterar administrationen av systemet. Rapporten syftar till att undersöka anvÀndbarheten i ARX klienten samt identifiera brister och föreslÄ lösningar pÄ de anvÀndbarhetsproblem som pÄtrÀffas.AnvÀndbarhet handlar om hur lÀtt en produkt Àr att anvÀnda och för att vara sÀker pÄ att slutprodukten ska bli anvÀndbar Àr det viktigt att Àven utvecklingsprocessen sker pÄ ett anvÀndarcentrerat vis. ArbetssÀttet usability engineering presenteras i rapporten, vilket Àr ett terativt arbetssÀtt dÀr anvÀndarna Àr i fokus för utvecklingen av produkten. ArbetssÀttet innebÀr att djupgÄende analyser av anvÀndarna och den uppgift som ska genomföras med produkten genomförs, samt att tydliga anvÀndbarhetsmÄl stÀlls upp.Den empiriska delen av rapporten inleds med en anvÀndarundersökning som visar pÄ att vissa brister finns i ARX klienten, men att anvÀndarna överlag Àr relativt nöjda med systemet.

Design och utveckling av IT-verktyg - ger ringar pÄ vattnet i en organisation

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool. Advan-tages and disadvantages of this way of working are discussed. Our studies show that distance work is a good complement for personal meet-ings between designer and co-developer.

HistorielÀrobokens janusansikte : En diskursteoretisk studie om kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i historielÀroböcker

Med spjÀrn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framstÀllningarna av kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i gymnasieskolans lÀroböcker med syftet att undersöka hur lÀroböckerna framstÀller kvinnan avseende hur lÀroboken upprÀtthÄller eller motverkar sÀrskiljandets logik mellan mÀn och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning bestÄr av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och mÀn i lÀroböckerna. Denna utgör sedermera en sprÄngbrÀda Ät en kvalitativ genuskritisk nÀrlÀsningsstudie av lÀroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt Àr publicerade inom ramen för den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 11, under Är 2011 och 2012 och Àr Àmnade att anvÀndas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att mÀn Àr överrepresenterade gÀllande sÄvÀl historiska aktörer som anonyma mÀnniskor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Revisionskvalitet : Artikel 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och extern kvalitetskontroll

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Den vÀltrÀnade medarbetaren. - Ett steg i rÀtt riktning? : En kvalitativ studie om friskvÄrdsaktiviteter hos GÀrdin & Persson AB.

Studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter personalen pĂ„ GĂ€rdin & Persson AB har av företagets anordnade friskvĂ„rdsaktiviteter. Aktiviteterna innefattar frĂ€mst tider i en sporthall, interna motionstĂ€vlingar samt ett friskvĂ„rdsbidrag pĂ„ 2000 kronor om Ă„ret per anstĂ€lld. Genom intervjuer med 10 anstĂ€llda pĂ„ företagets varuhus i Östersund och Strömsund sammanstĂ€lldes ett material rörande informanternas uppfattningar av motionsaktiviteter. Detta material har sedan bearbetats och tre omrĂ„den har framtrĂ€tt som vi anser ringar in kĂ€rnan av de framkomna Ă„sikterna. Dessa omrĂ„den Ă€r deltagande, motivation och gemenskap.

En banks organisationskultur i tvÄ lÀnder : En studie om Handelsbanken i Sverige och Luxemburg

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Skrota kriterier i idéutvÀrderingsprocesser? : En studie i hur vanliga anvÀndare och experter ut-vÀrderar teknikintensiva idéer.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs vĂ€rlden över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att sĂ„ Ă€r fallet kan ge mĂ„nga företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, Ă€ven om den interna organisationen - eller Ă„tminstone de med ledande befattningar - Ă€r övertygade om att de har en sĂ€ker vinnare pĂ„ gĂ„ng.I uppsatsen som Ă€r uppbyggd kring fem teknikintensiva idĂ©er, studeras vilka urvalskriterier olika anvĂ€ndare och experter utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r de bedömer idĂ©erna. Ett framtrĂ€dande kriterie var enkel-het, dĂ€r enkelhet kan kopplas bĂ„de till det direkta anvĂ€ndandet men Ă€ven till upplevelsen av hur idĂ©n skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nĂ€mndes av de intervjuade sĂ„ var det inte kriterierna i sig som vĂ€ckt mest intresse i studien. Resultatet frĂ„n vĂ„r undersökning kan ifrĂ„gasĂ€tta anvĂ€ndandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska anvĂ€ndande av idĂ©erna. Det intressanta med denna simulering av idĂ©erna, Ă€r att anvĂ€ndarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idĂ©n ens realiserats.

Samband mellan Egentillverkning och Innovation, en undersökning kring ett outsourcingbeslut.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan graden av egentillverkning (ET) och innovation samt hur detta samband i sÄ fall ser ut. Metoden Àr en kombination av litteraturstudier och telefonintervjuer med företrÀdare för 24 olika företag i Europa som tillverkar packningar. De flesta av dessa företag ingÄr i Trelleborgskoncernens Sealing Solutions Division men Àven externa, liknande, företag har ingÄtt i undersökningen. Intervjuerna har varit semistrukturerade och syftat till att fÄ reda pÄ de olika företagens innovations- och outsourcingsituation. Informationen som erhÄllits frÄn intervjuerna har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt för att finna ett samband mellan graden av ET och innovation.

Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

LÀmplig hÀvd av rikkÀrr : med utgÄngspunkt frÄn en Äterinventering i NorrtÀlje kommun

RikkÀrr Àr de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt Àr den betingad av Àldre tiders hÀvd. Idag har tyvÀrr hÀvden upphört i flertalet av vÄra rikkÀrr. I detta arbete behandlas hÀvd och vegetationsförÀndringar.

Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet

Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Mode med Socialt Samvete ? En jÀmförande studie om hur tvÄ modeföretag arbetar med CSR - strategier

En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->