Detta projekt går ut på att skapa en stabil och användbar mobilapplikation utvecklad i programspråket Java. Syftet är att underlätta åtkomsten och kommunikationen mellan Studentportalen och studenterna. Slutprodukten är Mittuniversitetets inofficiella applikation, kallad Mittuniversitetets Android-app. som begränsas i första hand till enheter med operativsystemet Android. Genom undersökningar, gjorda via både Mittuniversitetets studentportal i form av en enkät och fysiskt på Mittuniversitetet campus Sundsvall i form av muntliga intervjuer, utreds vilka områden studenterna helst vill ha i applikationen och det är utefter dessa som applikationen utformas.

Mängden elavfall ökar och kommer att fortsätta att öka en tid framöver. Elektriska och elektroniska produkter innehåller en mängd olika ämnen, i vissa fall upp till 60 olika grundämnen. En del av ämnena är giftiga eller farliga och en del är väldigt värdefulla. I t.ex. mobiltelefoner står ädelmetallerna för 93 % av värdet.

Allt färre globala tillgångar av fosfatmalmer, som används främst som mineralgödsel inom jordbruket, leder till att återföring av fosfor från olika källor blir allt mer viktigt. I Naturvårdsverkets utredning ?Hållbar återföring av fosfor? undersöks olika fosforflöden och deras potential för hållbar återföring bedöms. Utredningen omfattar bland annat avloppsslam och matavfall och föreslår nya gränsvärden för fraktioner som sprids på åkermark.Sundets reningsverk har samrötat avloppsslam och matavfall sedan år 2007. Rötslammet används främst som gödsel inom jordbruket.

Modelling of pollutants is commonly used in research and at departments working with environmental issues. The need to use large amounts of data when modelling creates the opportunity for more generalised models with lower data demands. Aggregating functions into coarser elements is a sort of generalisation of actual features in nature.A development of a method and a modelling tool called ?KadmiumKalkylatorn? has been performed to model cadmium pollution in rivers in Skåne, Sweden. The water runoff has been multiplied with cadmium standard concentrations based on membership in landuse classes.

Den här rapporten om kallkällor i Haninge kommun i södra Stockholms län är ett examensarbete på KTH. Undersökningen har gjorts i samarbete med Haninge kommun och Källakademin. Arbetet utförs av två studenter, där en student fokuserar på källornas tillstånd i dag (denna rapport) och en student fokuserar på källornas historia och tradition. Det primära målet med detta arbete är att ge Haninge kommun och dess invånare bättre kännedom om de kallkällor som finns i kommunen, särskild med avseende på vattenkvalitet och tillgänglighet.Kommunen har ambitionen att informera allmänheten om kallkällor och förse en del av dem med skyltar. Information om källornas existens och lokalisering inhämtades från olika databaser, främst SGUs (Sveriges geologiska undersökning), Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens samt genom personliga kontakter.

Sedan 1700-talet har glastillverkning haft en mycket central roll i samhällsutvecklingen i Kalmar och Kronobergs län. Glasbruksverksamhet förknippas med en omfattande föroreningsproblematik. Uppskattningsvis finns det 290 000 m3 jordmassor förorenade av tungmetaller som bly, arsenik och Kadmium vilka härrör från glasbrukens verksamhet. De förorenade massorna kan utgöra risk för påverkan på hälsa och miljö.För att möjliggöra en effektiv riskhantering och riskkommunikation krävs kunskap om hur risker med föroreningarna från glasbruk upplevs och vilken informationen om risker som efterfrågas. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur allmänheten upplever risker och oro för påverkan på hälsa och miljö från förorenade glasbruksområden samt deras önskemål om information.

Gruvdrift ger upphov till stora mängder avfall, vilket medför att metaller sprids från det deponerade avfallet till kringliggande mark och vattendrag. Flera metaller är naturliga komponenter i ekosystemen och många är essentiella näringsämnen. Metaller kan dock innebära en belastning då de i höga koncentrationer är toxiska för levande organismer. Läckaget av metaller från gruvavfall kan fördröjas genom täckning av deponierna.Bersbo gruvområde i Åtvidaberg var ett pilotprojekt för en nationell satsning som ägde rum på 1980-talet, vilken syftade till att åtgärda gamla nedlagda sulfidmalmsgruvor. Flertalet studier har utförts i området för att utreda föroreningssituationen i Bersbo.

Tungmetallflödet i den urbana miljön kan leda till resursproblem för att återföring avavloppsslam som växtnäring till brukbar jord kan försvåras av tungmetallhalter. Syftet med examensarbetet var att bidra till Käppalaförbundets uppströmsarbete genom att identifiera tungmetallkällor i avloppssystemet. Detta uppnås genom en substansflödesanalys med avseende på metallerna Kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink för kommunerna Sigtuna och Solna vilka tillhör Käppalaförbundets upptagningsområde. Verktyget som därvidlag utvecklas identifierar tungmetallkällor, storleken av utsläppen och ger information om var åtgärdsinsatser är effektivt.För verktygsutvecklingen definierades det studerade systemet till fem områden: hushåll, verksamhetsutövare, dagvatten, tillskottsvatten och övrigt. Tungmetallkällor identifierades och grupperades till ett av de fem delområdena.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Gästrike Vatten är ett kommunalägt driftbolag bildat 2008. Bolaget har avloppsreningsverk i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommuner som tillsammans renar avloppsvatten från cirka 120 000 personer. Totalt producerar Gästrike Vatten cirka 11 000 ton slam per år som renderar en total kostnad om 5 000 000 kr.Med anledning av riksdagens uppsatta miljömål om återföring av 60 % av fosforn till produktiv mark vill Gästrike Vatten undersöka hur deras avsättningsmöjligheter ser ut.I dag går slam från samtliga Gästrike Vattens reningsverk till kompostering till anläggningsjord eller som täckmaterial på deponier. Slammet från fem av sex avloppsreningsverk har metallhalter under, i SFS 1998:944 ansatta, gränsvärden för att få spridas på produktiv mark. Det reningsverk som innehåller för höga metallhalter är Duvbackens reningsverk som tar emot spillvatten från Gävle kommun med omnejd och bidrar med mer än 60 % av den totala slammängden från Gästrike Vatten.

Solna är till ytan en liten kommun med varierande landmiljöer och rikt på ytvattenområden. Vattenmiljöerna är påverkade av föroreningar från trafik, bostadsområden, centrumområden, miljöfarliga verksamheter och andra markanvändningsområden. Denna påverkan utgörs inte bara av aktörer i Solna, utan också av verksamheter inom angränsande kommuner. Därför behövs, i samsyn med grannkommunerna, en översiktlig strategi för att minska den totala påverkan på sjöar och vattendrag. Vattenplanering i Europa går mot en utveckling där kommungränserna inte styr miljöarbetet.

Provtagning är en essentiell del inom avloppsvattenreningsverksamheter där det behövs för att avgöra reningsgraden och kvaliteten på utgående vatten. Käppalaförbundets avloppsreningsverk (Käppala) på Lidingö behöver utöver detta även kontrollera slammet, då reningsverket är REVAQ-certifierat. En REVAQ-certifiering innebär bl.a. att ett avloppsreningsverk bedriver ett aktivt uppströmsarbete så att slam från reningsprocessen kan återanvändas som gödningsmedel för lantbruk. För att försäkra sig om att leva upp till de krav som ställs för REVAQ-certifiering, behöver Käppala regelbundet utvärdera sin verksamhet.

Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.