Dementia may cause difficulties in communicating. People suffering from dementia are therefore often described as being unable to take part in meaningful conversation. The responsibility to create understanding in a conversation is shared by all participants. By means of different strategies, participants in conversation can construct understanding through collaboration. How these strategies are utilized in conversation where one or more of the participants suffer from dementia is relatively unknown.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.

The aim of this study is to examine which factors in the receiving-country that have had an influence on three now adult unaccompanied refugee children. The method used in the study is qualitative interviews with the three above-mentioned participants. The results show that some factors are perceived as helpful, having a positive influence on the participants life while other factors are perceived as worsening, having a negative influence on their life. Depending on the context some factors such as age, the Swedish language and housing arrangements have had both positive and negative influences on their life. Positive factors are among other things: access to good treatment and support, help with processing trauma and bad mental health, help with understanding coherence, access to a social network, family reunification, resilience and other internal factors.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier.

Sjuksköterskeyrket har genomgått stora förändringar genom åren både vad gäller utbildning och arbetsuppgifter. Att arbeta som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården ställer höga krav på den enskilda individen och att vårda människor, som är en stor utmaning. Därtill handlar det om att anpassa sig till nutidens utmaningar med neddragningar av ekonomiska resurser samtidigt har vi en åldrande befolkning, vilket medför ett ökat vårdbehov. Dessa utmaningar ökar kraven på sjuksköterskan samt försvårar möjligheten att leva upp till riktlinjerna för socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor och därmed möjligheten att ge god vård. För att kunna bemästra utmaningar och svåra situationer får begreppet känsla av sammanhang (KASAM) en viktig betydelse.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om lärares sätt att undervisa och valet av innehåll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lärarna kring lektionsinnehåll och dess syfte eller mål?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehållet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fått svårigheter att jämföra data från de olika intervjuerna. Om jag istället valt en mer strukturerad intervju hade jag fått svårigheter att förstå den intervjuades tankar då intervjun blir låst till frågor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahållna.

Att arbeta som personlig assistent innebär att vara delaktig i den funktionshindrades dvs, brukarens dagliga livsföring, under de tider på dygnet denne behöver det. Det finns både positiva och negativa upplevelser av yrket som personlig assistent. De positiva är att yrket ger både mening och ansvar. Yrket upplevs även som tillfredsställande genom att vara till nytta och glädje för en annan människa. De negativa upplevelserna av yrket som personlig assistent innebär bland annat att arbetet innebär mycket ensamarbete, är lågt avlönat, fysiskt tungt och slitsamt samt att föräldrar och anhöriga till brukaren kan uppfattas som krävande.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka trivselfaktorer som finns bland personliga assistenter samt även undersöka hur dessa assistenters olika perspektiv på yrket påverkar trivseln.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.

Begreppet mindfulness har lyckats med konsten att vara i ropet i Sverige under början av tvåtusentalet. Mindfulness har också lyckats ta sig in i behandlingsammanhang under de sista åren men samtidigt som forskningsområdet för mindfulness har breddats är forskningsområdet gällande mindfulness i behandlingssammanhang fortfarande glest. Vid en närmare granskning av den forskning som finns rörande mindfulness kan man också se att det inte finns någon klar entydig definition av vad mindfulness är. Hur påverkar detta det institutionella arbetet med mindfulness och om synsättet på mindfulness är olika, hur ser då skillnaderna ut i att arbeta med mindfulness som metod? Då detta är en studie inom socialt arbete som intresserar sig för mindfulness som metod inom beroendebehandling genom att belysa mindfullnessmetodens roll och funktionssätt i behandlingssammanhang med socialt utsatta människor.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?2.

SAMMANFATTNINGAtt förlora ett barn är något av det värsta en förälder kan vara med om. När dödsfallet ärplötsligt och oväntat är det extra svårt för föräldrarna eftersom de inte haft tid attförbereda sig. Bemötandet av föräldrar som förlorat ett barn är oerhört viktigt, menmånga sjuksköterskor är osäkra på denna uppgift. Bakgrunden tar upp statistik ochföräldrars upplevelser av att förlora barn samt beskriver begreppen: socialt stöd ochstödgrupper, sorg, kris, coping och KASAM samt familjecentrerad omvårdnad. Syftetvar att beskriva vad föräldrar som förlorat ett barn genom plötslig och oväntad dödönskar för stöd och sjuksköterskors syn på det stöd de ger.