Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa arbetsmiljöfaktorer som påverkar stress och stresshantering hos sjuksköterskor på arbetsplatsen. Metod: Denna litteraturöversikt innefattar 18 studier av både kvalitativ och kvantitativ ansats som söktes via databasen Wiley InterScience och därefter granskades och analyserades. Resultat: Tre teman konstaterades som berörde; organisatoriska, psykosociala och professionsrelaterade faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress. Av de organisatoriska faktorerna var löneaspekten, inadekvat organisationsuppbyggnad och inadekvat personalbemanning av stor betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Psykosociala miljöfaktorer som bristande möjlighet till konsultation och stöd från arbetskollegor och höga arbetskrav var faktorer som genererade stress på arbetsplatsen.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

Omorganisationer inom företag är vanligt förekommande och syftar oftast till att förbättra eller effektivisera verksamheten. Resultatet kan vara svårt att överblicka på planeringsstadiet och åtgärderna ger kanske inte alltid enbart den avsedda effekten. Syftet med det här projekt-arbetet har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att påverka och engagera sig i beslut rörande förändringar på arbetsplatsen och hur dessa påverkar upplevelsen av arbetsmiljön.På Ascom AB i Herrljunga, där man tillverkar produkter för trådlös internkommunikation, intervjuades samtliga anställda vid en monteringslina ett år efter en omorganisation. Vid denna hade berörd personal själva planerat och genomfört förändringen som innebar att man gått från så kallad batchtillverkning till taktat enstycksflöde. Gruppen bestod av 11 personer som själva fick redogöra för sin upplevelse av förändringen.Valet av frågor inriktades på områden som berörde de anställdas upplevelse av inflytande och delaktighet i processen och hur detta påverkat deras attityd till förändringen, allmän trivsel, trivsel med arbetsuppgifter, förekomsten av belastnings- och stressrelaterade besvär samt graden av arbetstillfredsställelse.Resultatmässigt visade gruppen stor samstämmighet när det gäller ökad bundenhet efter förändringen, hög trivsel på arbetsplatsen och stor arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer och litteraturstudier undersöka begreppet läxor. Då det inte nämns något om läxor i nuvarande styrdokument, har jag valt att undersöka vad lärare har för tankar med sina läxor. Jag har valt att använda mig utav kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod och de lärare jag valt att intervjua är 7 grundskolelärare. De undervisar i årskurs 2 ? 6 och skolan som de undervisar på ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige.

Ett gott ledarskap är en viktig del för att människor ska må bra på sin arbetsplats och prestera väl. För att kunna utöva ett gott ledarskap på en arbetsplats krävs det erfarenhet och kunskap. Kunskap kan fås genom praktiska erfarenheter men även genom att vidareutbilda sig. Vi har i den här studien fokuserat på hur två olika utbildningar ser ut inom det salutogena och det hälsofrämjande ledarskapet. Chefer och ledare har genomgått utbildningarna i syfte att utveckla sitt ledarskap och sin organisation.

I denna studie undersöks skandinavisk grannspråksförståelse på en arbetsplats med anställda från Danmark, Norge och Sverige. Syftet är att ta reda på hur den skandinaviska språkgemenskapen tar sig konkret uttryck på arbetsplatsen. Materialet, som omfattar ett möte och två intervjuer, analyseras med utgångspunkt i ackommodationsteorin och CA (Conversation Analysis), samt i tidigare forskning om skandinavisk grannspråksförståelse.Resultaten visar dels att viss ackommodation (språkliga anpassningar) görs i de interskandinaviska samtalen, dels att förståelsen är asymmetrisk: de svenska medarbetarna tycks ha svårare än sina skandinaviska kolleger att förstå grannspråken. Främst har de svårt att förstå talad danska, och väljer därför ofta att tala engelska med sina danska kolleger. Talad norska förstås däremot betydligt bättre av svenskarna.

Titel: Många delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens Läns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten är att kartlägga mottagarnas bild av Norrbottens Läns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anställdaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av både de nuvarande- och potentielltanställda. Tillhörighet hos de nuvarande anställda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns även ett bland de potentiellt anställda vilka inte upplever attNLL är en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anställda att informationen inom organisationen ärbristfällig och det finns en oförståelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anställda har av NLLsom arbetsplats är överlag väldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gäller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som täthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster på arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka om tätheten på kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret på arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjänstemän vilka fick besvara en enkät med 22 frågor rörande kommunikation. En analys gjordes där deltagarna delades in i tre grupper, utifrån hur tätt de satt; cellkontor, icke täta och täta öppna kontorslandskap.