Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande.

Denna uppsats behandlar rättsverkan av integrationsklausuler i svenska kommersiella avtal. Integrationsklausuler är avtalsvillkor som förklarar att det skriftliga avtalet är parternas slutliga och fullständiga uppgörelse. Syftet med dem är att visa att parterna bara anser sig bundna av innehållet i det skriftliga avtalet och att uttalanden och tidigare överenskommelser som gjorts under förhandlingarna ersätts av detta. I angloamerikansk rätt får detta effekten att bevisning om vad som hänt före avtalet inte tillåts för att ändra, motsäga eller utfylla det skriftliga avtalet. Detta följer av vad som brukar kallas ?the parol evidence rule.?Integrationsklausuler används frekvent i amerikanska och engelska avtal och används allt oftare även i Sverige.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har under en längre tid varit ett av redovisningens stora problemområden. Debatten om redovisning av detta komplexa begrepp har pågått länge. Frågan om tidsperioden för avskrivningar eller om koncernmässig goodwill överhuvudtaget skall skrivas av har varit en av de mest omstridda redovisningsfrågorna.International Accounting Standards Board är ett oberoende organ vars åtaganden är att fastställa standarder inom redovisning och finansiell rapportering. IFRS är det regelverk som ges ut av IASB. Utvecklandet av IFRS sker genom en internationell process däralla intressenter (nationella normgivare, utgivare och användare av finansiella rapporter, revisorer mm) som berörs är beviljade att delge sin uppfattning.

Goodwill har sedan länge varit ett kontroversiellt ämne. Genom införandet av det nya internationella regelverket IFRS kom hanteringen av goodwill att förändras. Istället för att göra årliga nedskrivningar ska nu goodwillposten hos börsnoterade företag på minst årlig basis genomgå en nedskrivningsprövning, för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Detta har emellertid mottagit viss kritik, då det anses vara subjektiva bedömningar som ligger till grund. En följd av detta skulle således kunna vara att företag medvetet undviker nedskrivningar. Kritik riktas även mot de höga goodwillposter som svenska företag redovisar.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en händelse ska inträffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen.

En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.