Bakgrund och problem:Ett bokförlags primära tillgång är deras förlagsrättigheter som ger dem tillåtelse att ge ut litteräraverk med ensamrätt. För att kunna få ett rättvisande värde på förlaget måste denna tillgång tas med iberäkningen vid förvärv. Den information som finns tillgänglig för intressenter utanför företaget ärårsredovisningar. Vi har därför valt att ta reda på om förlagsrättigheterna finns representerade ibalansräkningen eller om detta är en av många immateriella tillgångar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att bistå med information till köpare av förlag och investerare om hurvärdet av förlagsrättigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.Avgränsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmänhet i Sverige. Dessa äronoterade aktiebolag och tillämpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och därför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.

Syfte: Syftet med vår studie är att studera om kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre kapitalkostnad.

Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi Datum: Juni, 2015 Författare: Johan Magnusson och Alexander Smith Handledare: Hans Lindkvist Titel: Fastighetsbolag och deras kassaflöden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan utläsa de fria kassaflödena hos fastighetsbolagen samt försöka skapa en bild över hur fastighetsbolagens årsredovisningar skiljer sig åt rörande benämningen och redovisningen av kostnader. Metod: Som källor till vår empiriska undersökning använde vi oss av de utvalda företagens årsredovisningar från 2014. Företags årsredovisningar betraktas som primära källor. Vår referensram och redovisning av tidigare forskning består till stor del av sekundära källor. Undersökningen är kvantitativ med kvalitativa inslag, då vi kompletterat undersökningen med mejlkorrespondens med de berörda företagen. Genomgången av årsredovisningar som vi genomfört med den framtagna checklistan är kvantitativ medan intervjuerna med bolagsrepresentanter är av kvalitativ karaktär. Resultat och slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att det inte går att utläsa fria kassaflöden utefter den definition vi landar i.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Bakgrund och problem: De svenska börsnoterade bolagen övergick år 2005 till att redovisa enligt det internationella regelverket IAS/IFRS som är ett mer omfattande regelverk än tidigare normgivning i Sverige. I och med regelverksbytet skall nu tilläggsupplysningarna i årsredovisningarna redovisas i en mer omfattande och precis mening. Införandet av IFRS 3 Rörelseförvärv resulterade till en omarbetning av bland annat IAS 36 Nedskrivningar, vilket medförde att goodwill inte längre skrivs av planenligt. Goodwillvärdet skall istället fördelas på kassagenererande enheter och prövas årligen genom ett nedskrivningstest som skall presenteras i årsredovisningarna. IAS 36 punkt 134 kräver att företagen skall lämna detaljerade upplysningar om nedskrivningstestet. Tidigare forskning har påvisat att det föreligger än idag brister i hur företagen redovisar upplysningskraven men att det finns förbättringspotential med åren. Syftet: Huvudsyftet är att undersöka om det finns ett samband mellan företagsstorlek och utförligheten av nedskrivningstestet enligt IAS 36 punkt 134 samt i vilken utsträckning den uppfylls av de börsnoterade företagen. Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ studie av 90 börsnoterade företags årsredovisningar per den 31 december 2007.

Uppsatsen redogör för en studie vars syfte är att studera hur effektivt Arbetsmiljöverkets föreskrifter implementeras i det praktiska arbetsmiljö-arbetet på arbetsplatser och att identifiera och pröva en lämplig metod för detta. Den metod som valdes var policynätverksanalys och en jämförande studie mellan tre arbetsplatsers arbetsmiljöpolicynätverk utfördes inom tjänste-näringen hotell. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) valdes som studieobjekt och en teoretisk modell om den kausala effekten av policy-nätverkets form och egenskaper för policynätverks effektiva fungerande och prestationsförmåga användes. Det förväntade utfallet av studien formulerades: När ett arbetsmiljö-policynätverk fungerar effektivt och har hög prestationsförmåga, imple-menteras föreskriften SAM på ett ändamålsenligt sätt i samverkan med alla parter enligt gällande regelverk. Vilket ger som effekt ett välfungerande praktiskt tillämpat systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en ersättningsrättslig juridisk metod, med avstamp i en olycka vid järnvägsdrift, undersöka tillämpliga regler både i teori och praktik. Den praktiska delen av uppsatsen tar sin utgångspunkt i Göteborgs Hamn AB (GHAB) som verkar i Göteborgs hamn. I närheten av hamnen ligger Torsviken, ett naturskönt friluftsområde med unikt fågelliv som är beläget på Hisingen i Göteborg. Vid denna typ av transportverksamhet som utförs av GHAB finns det en risk att det sker en olycka. En del av GHAB:s arbete innebär därmed att försöka minimera denna risk genom säkerhetsinstruktioner, förebyggande arbete och utbildning av personalen.

Syfte: Med utgångspunkt i frågan om K-projektet innebär en förenkling för företag i Sverige är studiens syfte att utvärdera effekter på svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien använder en induktiv ansats där en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter på svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar två effekter, aggregerat revisionsarvode och, från 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebär en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter så som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebär en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mäts i en analys som visar värdet 4,35 på en 10-gradig skala där 10 innebär att samtliga tolkningar tyder på att K-projektet innebär en förenkling.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Bakgrund och problem: På senare tid har företag insett att varumärket utgör en stor del av företagets värde. Flera olika metoder för varumärkesvärdering har tagits fram av teoretiker men ännu har ingen metod kunnat utses som en generellt fungerande modell för varumärkesvärdering i praktiken. Detta då problematik har uppstått när det gäller själva värderingen av varumärket. Problemet är att en riktigt tillförlitlig och likvärdig värdering inte kan uppnås. Syfte: Syftet med uppsatsen var att få kunskap om hur revisionsbyråer värderar varumärken utifrån ett redovisningsperspektiv.

På senare år har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehållet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, särskilt tagit sikte på situationer där revisorns oberoende satts i fråga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjälp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. Både EG-kommissionen och förespråkare från FAR tillstår att rådande riktlinjer inte är helt uttömmande vad gäller revisorns agerande i situationer där någon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprätthållas är det av vikt att revisorerna förstår innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

I denna uppsats behandlas förfarandet kring offentliga upphandlingen ur ett upphandlarperspektiv. Problemet som behandlas i uppsatsen grundar sig i komplexiteten i upphandlingsförfarandet med utgångspunkt i att antalet överprövningar successivt ökar med åren på området, något som har diskuterats som ett problem bland annat i flera rapporter från konkurrensverket, finansdepartementet och Stockholms handelskammare. Komplexiteten kring de upphandlingar som sker ute i landet har lett fram till uppsatsens syfte; att undersöka vad som är grunden till de problem som kan uppstå i upphandlingsförfarandet. Beror det på kunskapsbrist, oklar reglering, eller något annat? Detta har sedan även undersökts djupare genom en studie av Uppsala kommun.I denna uppsats så redogör jag först för upphandlingsförfarandet utifrån hur det ska gå till i och med gällande lagstiftning i LOU.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.