Den 1 januari 2014 blir bokföringsnämndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnämnden är företag tvingade att välja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken är uppdelade i fyra kategorier bestående av K1, K2, K3 och K4 där varje regelverk är anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det är dock långt ifrån alltid som det är en självklarhet för företagen vilket regelverk som ska användas. För onoterade företag som klassificeras som små finns möjligheten att välja mellan K2 och K3.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Introduktion: I juli 2012 uppdaterades regelverken för farmakovigilans inom Europa och flera förändringar gjordes i de bestämmelser som rör säkerhetsstudier på godkända läkemedel. En sammanställning av dessa behövdes för att lyfta fram viktiga bestämmelser och ge en tydligare överblick av de myndighetskrav som berör PASS (Post-Authorization Safety Studies) och PSP (Patient Support Programs). Syfte: Projektet syftar till att analysera och tolka regelverk och riktlinjer gällande PASS och PSP inom Europa samt utreda vad som gäller för PASS i de skandinaviska länderna. Detta för att lyfta fram viktiga bestämmelser och underlätta tolkningen för berörda företag. Material och metoder: Huvuddelen av projektet bestod av en litteraturstudie där fokus låg på lagar och riktlinjer inom Europa. Informationsinhämtning skedde även genom intervjuer med personal på Bayer AB och Läkemedelsverket. Jämförelser har sedan gjorts mellan svenska, norska och danska regelverk. Resultat: Myndighetskraven för PASS och PSP skiljer sig åt i vissa avseenden.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer.

Detta examensarbete behandlar de svenska mindre företagens val mellan K2- och K3-regelverken utifrån ett branschperspektiv. De nya K-regelverken uppkom i samband med att bokföringsnämnden ändrade redovisningsnormgivningen för att bättre passa de internationella normerna. Då K-regelverken blev obligatoriska för räkenskapsår efter den 31 december 2013, har detta inneburit att samtliga mindre företag varit tvungen att ta ställning till vilket av redovisningsregelverken de ska tillämpa under år 2014. Då det föreligger betydande redovisningsmässiga skillnader mellan K2- och K3-regelverken har valet för många företag karaktäriserats av osäkerhet och risk. Företags förmåga att hantera risker och möjligheter som uppstår i samband med osäkerhet utgör en viktig del av företagens strategiska riskhantering då det ämnar till att säkra organisationens framtid.Examensarbetet syftar till att utifrån ett branschperspektiv öka förståelsen kring de mindre företagens sätt att hantera BFN:s normgivningsomvandling och de risker som varit förenat med strategiska beslut och förändringar.

Bakgrund: En uppmärksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergången för Sveriges företag att tillämpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rätten att tillämpa avskrivningsmetoden. Problemet är ursprungligen en tolkningsfråga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas på olika sätt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillämpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och åsikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrättsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrättsorganisationer samt bostadsrättsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet.

Denna rapport består av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna från de tidigaredelarna tillämpats för att lämna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mäta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för läsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk är uppbyggda med fokus på generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som källor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation från myndigheter använts.Intervjuserien är till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mål att överföra kunskap och erfarenhet snarare än att ge någotstatistiskt underlag.

Senaste åren har det uppdagats flertalet bolagsskandaler världen över, där de i vissa fall kan relateras till en bristande intern kontroll. Detta har föranlett att marknaden och aktieägarna tappat förtroendet för den finansiella rapporteringen. Åtgärder genom en tydligare lagstiftning har vidtagits för revisionsarbete i syfte att säkerställa företagens interna kontroll och därmed öka förtroendet hos intressenterna. Regelverken, Sarbanes-Oxley Act, The Combined Code och Svensk kod för bolagsstyrning tangerar alla området bolagsstyrning och därigenom även det interna kontrollsystemet. De nämnda regelverken har en gemensam nämnare, det vill säga införlivandet av revisionsutskott i organisationerna för att kvalitetssäkra den interna kontrollen.

I denna studie har jämförelser gjorts mellan redovisningsregelverket K3 och IFRS för att finna skillnader i regelverken. Syftet med studien var att belysa de skillnader som har störst betydelse vid upprättande av koncernredovisning för onoterade företag som har utländska dotterbolag och ett exempelföretag som befinner sig i denna situation användes. Problemet som studien har utgått ifrån är översättningen av utländska dotterbolags redovisning. Sedan 1 januari 2005 ska IFRS användas av samtliga noterade företag av EU:s medlemsländer vid upprättande av koncernredovisning. Nationella regler ska följas i onoterade företag och i Sverige ska K2 eller K3 väljas.