Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvägledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lärare lägger i titeln studie- och yrkesvägledare samt att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvägledare är en relevant titel för uppdraget. Det är både en kvantitativ och kvalitativ studie som är avgränsad till en kommun i södra Sverige. Lärarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvägledare på sin arbetsplats, har besvarat ett formulär, en ostrukturerad intervju. Lärarna har besvarat frågor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvägledare och dennes arbetsområden och kompetens.

Syftet med den här studien är att, genom en komparativ fallstudie tillsammans med befintlig strategiteori, förklara vilka konkurrensfördelar som är viktiga för strategisk positionering för e-handelsbolag inom hemelektronikbranschen. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats vid insamlandet av empiriska data för den här uppsatsen. Vår huvudsakliga metod för datainsamling är personliga intervjuer samt, i ett fall, en telefonintervju. Vårt teoretiska perspektiv utgörs av Porters generiska strategier, Porters teori om strategisk positionering, kompromisser och passform, Porters värdekedja, Kim och Mauborgnes värdekurva och strategiska kanvas samt Andersons teori om long tail. Grunden för vår empiri ligger i intervjuer med personer med insyn i sina respektive företags strategiska beslut.

AbstractDenna uppsats fokus ligger på klienter intagna på ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl Hesslebys behandlingshems policy eller grundläggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby säger sig stå för överhuvudtaget är möjlig att realisera så att klienterna upplever den på ett likvärdigt sätt som behandlingshemmet. Hesslebys policy är i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Begreppet Whistleblower (Visselblåsare) avser en person som internt eller externt uppmärksammar missförhållanden eller andra oegentligheter på sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrån ett svenskt perspektiv, med inriktning på lärare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur svenska lärare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhållanden på arbetsplatsen. Vi vill även få en inblick i lärares uppfattningar av vad som krävs för att de ska känna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de ställer sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med både lärare och en regional ombudsman.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid är lätt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgångspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. Där har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. Vår tanke med undersökningen var att se, om, och på vilket sätt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att få fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer där vi utgick från olika teman.I vår teori har vi utgått från Kolbs lärcirkel.

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av världens största och framgångsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen är att dels kartlägga Manchester Uniteds kontraktsnät, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som särskiljer Manchester United från vanliga nuvärdesmaximerande företag utifrån kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak används i uppsatsen är kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnät, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar främst upp det som skiljer Manchester United från ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar på är spelare, supportrar och sponsorer då dessa kontraktsparter är unika för företag som Manchester United.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Borttagning av kroppshår är ett utbrett fenomen bland kvinnor i västvärlden men det riktas lite uppmärksamhet åt detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshår bland kvinnor i Sverige.Den här studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshår genom sina personliga hårborttagningshistorier. Studien bygger främst på en fenomenologisk ansats, men har även inslag av grundad teori. Den baseras på kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i åldrarna 27-41 år. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; Kroppsvård; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Corporate Social Responsibility är ett aktuellt ämne och en strategi som många företag börjar använda sig mer av. Syftet i denna uppsats har varit att titta på tre svenska modebutikskedjor, deras CSR-arbete och CSR:s roll i intrycksstyrningen på företagen och därmed deras anseende.Den centrala teorin i denna studie har varit den om intrycksstyrning skriven av Erving Goffman i hans verkJaget och maskerna(2009). Vi har även använt oss av Archie B. Carrolls teori om CSR-pyramiden.Denna studie är komparativ och tre modeföretag har jämförts i deras intrycksstyrning samt i deras CSR-arbete. Intervjuer har hållits med CSR-ansvariga på respektive företag.

FRÅGESTÄLLNINGAR: Att ha lojala kunder är särskilt viktigt på vissa marknader, men har företagen inom dessa branscher verkligen insett detta? Arbetar de överhuvudtaget med att öka lojaliteten bland sina kunder? Hur ser detta lojalitetsbyggande i så fall ut? Och hur överstämmer det med befintlig teori på området? Det är de frågor vi vill försöka reda ut i denna uppsats. TEORI: Den teoretiska basen om kundlojalitet har införskaffats från vetenskapliga artiklar och böcker. Utifrån litteraturen har vi identifierat faktorer som kundlojalitet består av. METOD: För att samla in material har det utförts personliga intervjuer på bankerna Nordea, Handelsbanken och SalusAnsvar.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.