SyfteVÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera och utreda:Hur olika företag arbetar med och ser pÄ betydelsen av provrums utformning, roll i butiksmiljön samt interaktionen mellan personal och kund i anslutning till provrummet.Kundernas uppfattningar om och instÀllningar till provrum.Olika möjligheter till förbÀttring av provrum, med hÀnsyn till sÄvÀl utformning, sinnesrelaterade intryck som personalens arbete. VÄr forskningsfrÄga har en nÀrhet till syftet och lyder:PÄ vilka sÀtt kan klÀdbutiker arbeta för att utveckla provrummets roll och stÀrka provrummets betydelse? MetodUppsatsen Àr en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats, eftersom det under framstÀllningen av uppsatsen har funnits ett vÀxelspel mellan insamlingen av teori och empiri. Den empiriska insamlingen bestÄr av Ätta stycken kvalitativa intervjuer. DÀr sex stycken av dessa intervjuer har varit med företag i klÀdbranschen för att kunna fÄ ett företagsperspektiv.  TvÄ av intervjuerna bestod av fokusgrupper med kunder, vilket gjorde att vi Àven kunde ta del av kundens perspektiv.   SlutsatserVi har kunnat urskilja tendenser genom den teoretiska och empiriska analysen i vÄr uppsats.

dagens nÀringsliv finns en trend att marknadsföra sitt varumÀrke som vÀrnande om miljön. Företag visar i allt större utbredning upp sina ekologiska produkter och hur de minskar sin miljöpÄverkan. Men hur stor vikt lÀgger kunden vid att det klÀdesplagg de köper Àr av ekologiskt hÀrkomst? Uppfattar de ekologiska klÀdesplagg som attraktiva? ! I denna uppsats har vi undersökt om kunden lÀgger stor vikt vid om ett plagg Àr ekologiskt samt vad kunderna upplever skulle kunna öka deras ekologiska inköp av klÀder. Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tidigare forskning i den textila vÀrdekedjans miljöpÄverkan, konsumentbeteende och ekologisk marknadsföring.

År 2014, var klĂ€der och skor tvĂ„ av de varukategorier som resulterade i flest transaktioner online, i Sverige. Till följd av att e-handeln vĂ€xer, behöver företag inom modeindustrin utveckla sin visual merchandising online, sĂ„ att den Ă€r lika effektiv som i fysiska butiker. De amerikanska forskarna Ha, Kwon och Lennon (2007) utvecklade i en studie en taxonomi dĂ€r de undersökte visual merchandsing-element pĂ„ den koreanska och amerikanska e-handelsmarknaden. Syftet med denna studie Ă€r att testa den taxonomi som Ha et al. (2007) utvecklade, pĂ„ e-handelssidor riktade mot den svenska marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag pÄ den svenska marknaden satsar pÄ muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens pÄverkan pÄ konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar Àven vad som gjorts i andra lÀnder nÀr det gÀller vÄrt valda omrÄde. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn pÄ frÄgan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frÄgor för att ge respondenterna möjlighet att sjÀlva formulera sina svar och dÀrmed Äterspegla mer av sin egen kunskap pÄ omrÄdet.

Titel: Kundens val av bank NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkar kunden i valet av bank och jĂ€mföra dessa med bankernas syn pĂ„ vilka faktorer som avgör kundens val av bank. MĂ„let Ă€r att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En kvantitativt inriktad enkĂ€tundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mĂ€tts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna dĂ€r resultatet har kopplats till enkĂ€tundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhĂ€mtad sekundĂ€rdata. Resultat & slutsats: VĂ„r studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank Ă€r kunskap, kundbehandling och sĂ€kerhet. Det visade sig att bankerna var pĂ„ ungefĂ€r samma linje men att det fortfarande finns nĂ„gra kunskapsluckor hĂ€r att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat pĂ„ ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

Befintlig litteratur inom visual merchandising online (VMO) indikerar pÄ ökat behov av att utveckla teorier anpassade för VMO. MÄlet med denna studie Àr att bidra med uppdaterade teorier och infallsvinklar inom VMO som grundar sig pÄ konsumenters Äsikter och beteende. Insamling av data grundar sig i intervjuer och observationer med konsumenter som speglar ett konsumentperspektiv. En intervju har Àven gjorts med en Digital Manager (DM) pÄ ett svenskt modeföretag, för att generera i data utifrÄn ett företagsperspektiv. Med övervÀgande fokus pÄ konsumentperspektiv avser vi med denna studie presentera viktiga aspekter vid utformning av virtuella miljöer, samt verktyg som stimulerar konsumenter till köp.

Modeindustrins hÄrda konkurrenstryck sÀtter press pÄ företagen att vara tilltalande till sinmÄlgrupp. Det innebÀr att de mÄste förstÄ kundernas preferenser, behov och krav pÄproduktens olika attribut. Konsumentbeteende och köpprocessen Àr tvÄ centralaÀmnesomrÄden för modeföretag som vill stÀrka sin konkurrenskraft.Studien har genomförts i samarbete med ett etablerat, svenskt barnklÀdesföretag och syftar tillatt undersöka och analysera likheter eller skillnader i köpprocessen vid konsumtion avbarnklÀder gentemot etablerade köpprocessmodeller. MÄlet Àr att fÄ en djupare förstÄelse förhur mammor tÀnker nÀr de köper barnklÀder, hur deras köpprocess fortlöper samt vilkaattribut de efterfrÄgar och vÀrdesÀtter. UtifrÄn den informationen ska studien ge en tydligareuppfattning om vilka anpassningar barnklÀdesföretag ska göra för att bli tilltalande tillmammor.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Allt eftersom vÀrlden förÀndras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jÀmförbarheten mellan olika lÀnder. En koncernredovisning upprÀttad enligt IAS/IFRS standarder krÀvs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra Ärliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad frÄn förr dÄ ett nedskrivningstest endast upprÀttades dÄ det fanns en indikation pÄ att det krÀvdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet med oriktade klagomÄl pÄ Internet och dÄ frÀmst pÄ bloggar. I förgrunden för vÄrt arbete stÄr en missnöjd konsument. Som konsument har man ett antal tÀnkbara tillvÀgagÄngssÀtt för att fÄ upprÀttelse frÄn företaget. Traditionellt har dessa strategier varit att antingen lÀmna företaget (exit) eller att pÄ nÄgot sÀtt ge uttryck för missnöjet (voice). Internetutvecklingen bidragit till att ge fler möjligheter att anvÀnda voice som strategi dÄ man vill kanalisera detta missnöje.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som inom fast fashion har pÄverkat företagen pÄ den internationella modemarknaden. VÀrlden har förÀndrats och konsumenter stÀller högre krav pÄ modeföretag. Tiden blir en allt mer drivande faktor i och med att leverantörskedjor utvecklar kortare ledtider. Produktionsstrategin inom fast fashion företaget Àr i leverantörskedjan av stort fokus. Vi vill med denna uppsats skapa uppmÀrksamhet till det omtalade fenomenet som har tillkommit, fast fashion.

Att vÀrldens konsumtion leder till stora pÄfrestningar pÄ miljön Àr ingen nyhet, och eftersom det Ärligen produceras cirka 80 miljarder plagg Àr textilbranschen en stor bidragande faktor. KlÀder har dessutom en relativt kort livstid i dagens samhÀlle, innan konsumenterna vÀljer att bortskaffa dem för att följa nya modetrender och fÄ mer plats i garderoben. En stor mÀngd av bortskaffade klÀder ges bort eller skÀnks till bÀttre behövande. Dock finns det fortfarande klÀder som ocksÄ slÀngs i hushÄllssoporna, trots att upp till 95 procent av slÀngda plagg skulle kunna ÄteranvÀndas eller Ätervinnas.Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka hur unga svenska kvinnor gör nÀr de bortskaffar klÀder, och varför de vÀljer de alternativ de gör. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom en förundersökning samt via sju semistrukturerade intervjuer.Resultatet visade att unga kvinnor bortskaffar klÀder som de har tröttnat pÄ, som Àr trasiga eller som upplevs som ofrÀscha.

Uppsatsen berör den uppmÀrksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friÄkande frÄn offline- till onlinekanalen. Syftet Àr att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lÀmpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som sÀrskilt pÄverkas av detta fenomen Àr upplevelsevaror som inhandlas med lÄg frekvens till hög kostnad.

PĂ„ grund av en ökad uppmĂ€rksamhet kring sĂ€mre kostvanor som en faktor till sĂ€mre folkhĂ€lsa har Ă„tgĂ€rder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa Ă„tgĂ€rder handlar bland annat om tydligare mĂ€rkning av hĂ€lsosamma livsmedel för att underlĂ€tta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, bĂ„de tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar dĂ€rför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagslĂ€get gör för att pĂ„verka konsumentens val. Vi vill pĂ„ detta sĂ€tt belysa deras möjligheter att pĂ„verka konsumenterna till bĂ€ttre kostvanor och ett hĂ€lsosammare leverne. För att fĂ„ ett svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi genomfört intervjuer med bĂ„de livsmedelsproducenter och ?butiker.SĂ„vĂ€l producent som butik tillverkar och sĂ€ljer dessa varor frĂ€mst pĂ„ grund av sitt eget vinstintresse.

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.