Sökresultat:
1088 Uppsatser om Könsuppdelad statistik - Sida 14 av 73
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
KartlÀggning av arbetsterapeuters kognitiva bedömningar vid akut stroke
Att drabbas av stroke innebÀr ofta kognitiva funktionsnedsÀttningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av en enkÀtundersökning kartlÀgga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter pÄ landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter pÄ 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.
Bilförares uppfattning om Àldre bilförare
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka uppfattningen hos bilförare om Àldre bilförare som en risk i trafiken. Arbetets frÄgestÀllningar var: hur ser uppfattningen om Àldre bilförare som en risk i trafiken ut, stÀmmer denna med vad forskning och statistik visar och finns hÀr en skillnad i kvinnors och mÀns uppfattning? Den första hypotesen var att Àldre bilförare uppfattas som merolÀmpliga bilförare Àn vad som faktiskt har kunnat belÀggas. Den andra var att syn och reaktionstid Àr orsaker som till stor del bidrar till att Àldre bilförare kan uppfattas som olÀmpliga bilförare. Respondenterna var universitetsstudenter som hade valts ut programvis inom olika ÀmnesomrÄden.
Utomhusmatematik: LÀrares, blivande lÀrares och elevers attityder till att lÀra in matematik ute : Finns vetenskapligt stöd för att utöva utomhusmatematik?
Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola Àr det viktigt att lÀrare anvÀnder metoder som bygger pÄ evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förstÄelse för utomhusmatematik genom att undersöka lÀrares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att bÄde elever och lÀrare överlag ser positivt pÄ utomhusmatematik dÄ metoden bidrar till ett autentiskt lÀrande. MÄnga lÀrares uppfattningar Àr att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik Àr de delar av matematiken som Àr lÀmpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsÀger kursmÄlen i alla lÀnder dÀr forskning pÄ temat genomförts och metoden har svagt vetenskapligt stöd, dÄ för fÄ evidensbaserade studier pÄ omrÄdet utförts..
Smittsam marknadsföring i sociala medier : En studie kring hur tvÄ organisationer marknadsför sig interaktivt i sociala medier
I denna uppsats undersöks tvÄ svenska ideella organisationer utifrÄn hur de marknadsför sig i sociala medier. UtgÄngspunkten ligger i olika teorier om hur Internet i och med Web 2.0 blivit en plattform för social interaktion och vilka sociala medier som nÄr ut till mÄnga mÀnniskor. Fokus ligger bÄde pÄ hur organisationerna resonerar kring marknadsföring samt vilka anvÀndarbeteenden som finns och hur dessa kan pÄverka den virala spridningen av marknadsföring pÄ Internet. För att fÄ en inblick i detta har vi utfört intervjuer med representanter med ansvar för sociala medier i de tvÄ organisationer som undersökts samt utfört kvantitativa datainsamlingar dÀr vi fört statistik över organisationernas utveckling i de sociala medierna sett till siffror. UtifrÄn teorier om olika aspekter kring sociala medier samt den kvalitativa och kvantitativa datan har vi kunnat se mycket som pekar mot att sociala medier idag Àr framstÄende nÀr det gÀller marknadsföring pÄ Internet..
Inte utan min slöja : en studie i hur gymnasielÀrare upplever religiösa konflikter/kulturkrockar i skolan
Syftet med uppsatsen Àr att belysa lÀrares Äsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger pÄ konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, pÄ grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anlÀnder flest invandrare frÄn det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielÀrare deltog i en enkÀtundersökning angÄende deras attityder kring frÄgor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lÀrare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade Àven en lÀrare och samordnare pÄ IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och Äsikter, dÄ detta Àr omrÄden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni har Àven hon svarat pÄ frÄgor om slöjförbud i den svenska skolan.
HÄllbarhetsredovisning av Teracom enligt GRI - EN 17
Examensarbetet behandlar redovisning av klimatpÄverkan frÄn indirekta utslÀppskÀllor hos Teracom AB. Fokus ligger pÄ transporter, som innefattar godstransporter, tjÀnsteresor och personalens pendling till och frÄn jobbet. Metoden som utvecklats Àr till för att samla in och behandla data som sedan presenteras i ton koldioxidekvivalenter. Varje del av de ingÄende omrÄdena har berÀknats var för sig med hjÀlp av i mestadels schabloner. Dessa schabloner har baserats pÄ statistik frÄn Teracoms leverantörer för att de ska stÀmma överens med verksamhetsomrÄdet och de geografiska förutsÀttningarna.
Knowledge Process Outsourcing; framgÄngsfaktorer och dess inverkan pÄ produktivitet
Syfte: Författarna Àmnar att undersöka om samband finns mellan KPO och
produktivitetsförÀndringar. I samband med detta har vi Àven för avsikt att
undersöka vilka motiv och faktorer som bör tas i beaktande inför en
implementering av denna typ av outsourcing.
Metod: I uppsatsen anvÀnds ingen egen insamlad empiri, utan enbart
sekundÀrdata. Dessa sekundÀrdata Àr bÄde kvantitativa i form av statistik och
rapporter men Àven kvalitativa i form av en intervju vilka Àr utgivna av
branchföretag. Vi har studerat tidigare forskning och teorier inom Àmnet vilket
utgör det teoretiska ramverk som vi sedan baserar vÄr analys pÄ.
Slutsatser: VÄra slutsats Àr att det i nulÀget ej finns tillrÀckliga bevis för
att KPO förbÀttrar ett företags produktivitet, frÀmst för att det inte finns en
bra metod att mÀta produktiviteten av tjÀnster Àn.
Visualisering av Loggdata frÄn Industriella Avsyningssystem
Idag genomför OptoNovas system en mÀngd avsyningar hos tillverkande företag dÀr defekta produkter sorteras ut. Systemen samlar in data för analys och delar av resultatet sparas i textbaserade loggfiler. HÀr finns en möjlighet att utnyttja loggdatan till en betydligt högre grad för att fÄ ut maximalt med information.Examensarbetet omfattar en utredning av vilka loggdata som Àr anvÀndbara och pÄ vilket sÀtt de kan visualiseras för att uppnÄ sÄ hög förstÄelse och anvÀndbarhet som möjligt, följt av en implementation.Arbetet resulterade i en standard för loggdata som utgörs av en databas samt en visualiseringsapplikation skriven i C++ och Qt. Det som krÀvs för att anvÀnda visualiseringsapplikationen Àr en databas pÄ föreslaget format samt enkla bilder pÄ aktuella artiklar som datan ska visualiseras för.Med hjÀlp av Visualiseringsapplikationen kan anvÀndaren se statistik över de olika artiklarna som avsyningssystemet avsynar. Applikationen visar information om var pÄ artiklarna defekterna förekommer, vid vilka tidpunkter det uppstÄr flest defekter m.m.Visualiseringsapplikationen kommer att fungera som ett hjÀlpmedel för att förbÀttra felsökningen i tillverkningsindustrin bland de företag som valt att anvÀnda OptoNovas avsyningssystem..
Lönediskriminering: Mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsplatsen
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÀr lönediskriminering juridiskt sett föreligger mellan kvinnor och mÀn. I arbetet har den juridiska metoden anvÀnts, vilket innebÀr att lag förarbeten, praxis och doktrin anvÀnts för att lösa problemet. Det har framkommit tydlig statistik som visar pÄ att mÀn tjÀnar mer Àn kvinnor, men att skillnaden har minskat de senaste Ären. För att lönediskriminering av kön skall föreligga krÀvs det att en person har missgynnats och att orsaken bakom missgynnandet har samband med könstillhörigheten. Vid bedömningen av om lönediskriminering föreligger utförs en jÀmförelse med hur en annan arbetstagare har behandlats, eller skulle behandlas i en liknande situation.
GLG : mot narkotika i samhÀllet
Narkotikan Àr idag ett stort problem i Sverige och detta Àr den stora anledningen till varför dessa gatulangningsgrupper har startats. Rapporten avser att belysa gatulangningsgruppens arbetssÀtt, metoder, teorier och resultat. Arbetet kommer att grunda sig pÄ intervjuer med erfarna poliser inom gatulangningsgruppen och fokus kommer att ligga pÄ polismyndigheten i SkÄne nÀrmare bestÀmt HÀssleholm. Dessa grupper gör riktade insatser mot olika personer som begÄr brott mot narkotikastrafflagen. Det finns ett antal olika teorier och modeller som rapporten innehÄller som förklarar varför en person begÄr brott.
Lögn, förbannad lögn och dokumentÀrfilm
DokumentÀrfilmens villkor och form har förÀndrats under Ären. I det ökande bildflödet frÄn TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentÀra uttryck med allt frÄn övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade rekonstruktioner med skÄdespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant kÀllkritik blir allt svÄrare och den centrala frÄgan om en viss dokumentÀr har nÄgot alls att berÀtta om verkligheten kan bli obesvarad. GrÀnsen mellan dokumentÀr och fiktion Àr oklar.Inför en dokumentÀr som anvÀnder material frÄn mÄnga olika kÀllor kan man frÄga sig vilken av alla dess upphovsmÀn som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det Àr lÀtt att kÀnna sig tveksam inför en dokumentÀrfilm, vilken per definition ju utger sig för att sÀga Ätminstone nÄgot om verkligheten, nÀr informationen som ges förefaller ofullstÀndig eller fabricerad.
HÄller vindkraften vad den lovar?
The purpose of this study is to investigate how much of the estimated annual electric energy production from Swedish wind power that actually was produced, as well as the history of this agreement over time. The aim is to also examine if there are properties that have caused some group of wind power plants to produce more or less, compared to their estimated production. Operational data on wind turbines collected by the Swedish Energy Agency was analyzed. A survey was made among owners of wind power plants with a nominal power of at least 2 MW. Two different methods for normal year correction of production data were used and compared.
Motorljud i skogen: en studie om skogsavverkningens mekanisering 1950-2007
Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förÀndrad verklighet för skogsbranschen, dess anstÀllda samt de skogsrika regionerna i frÀmst Norrland. Med hjÀlp av nationell statistik och överskÄdliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förÀndring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förÀndrade yrkesroller och stark utflyttning frÄn skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anstÀllningstryggheten starkare samt olycksrisken lÀgre under de bahandlade Ären.
VarmgÄngs- och tjuvbromsdetektorer: funktionsbeskrivning samt
analys av detektordata och larmhantering
I det Norra DriftsomrÄdet finns det 18 detektorer vars huvuduppgift Àr att skicka ett larm, nÀr en vagn med misstÀnkt varmgÄng och tjuvbroms passerar, för att pÄ sÄ sÀtt undvika urspÄrningar. För varje fel en detektor upptÀcker skickas ett larm till den driftledningscentralen som ligger nÀrmast detektorn. All data samlas i en detektordatabas dÀr det exempelvis gÄr att se vilken typ av larm som avgetts, vilket tÄgnummer och hastighet tÄget hade nÀr det passerade detektorn. För varje larm skrivs en larmrapport som fungerar som underlag för den statistik som varje mÄnad och Är presenteras i en rapport hos Banverket. I dagslÀget anvÀnds inte den information som detektorerna avger i samband med varje larm tillfredsstÀllande.