Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Könssegregerade grupper - Sida 40 av 192

Smittad av HIV : ett liv i berg och dalbana : litteraturstudie

Hiv-infektion Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor runt om i vÀrlden. Sjukdomen Àr livslÄng och pÄverkar alla aspekter i den Hiv-smittades vardag. Stigmatisering och moraliska attityder mot de Hiv-smittade i samhÀllet Àr vanligt dÄ sjukdomen vanligen sÀtts ihop med sexualitet och utsatta grupper i samhÀllet. Syftet med denna studie var att beskriva hur de Hiv-smittade upplever sin livssituation. Metoden var en litteraturstudie dÀr tio artiklar med kvalitativt material analyserades.

Personliga demografiska och arbetsrelaterade variablers betydelse för upplevelsen av anstÀllningsotrygghet

AnstÀllningsotrygghet Àr ett fenomen som under de senaste Ärtiondena har fÄtt en ökad utbredning pÄ grund av att organisationer gör stora nedskÀrningar och förÀndringar. Konsekvensen kan bli att upplevelsen av anstÀllningsotrygghet uppstÄr. I dag genomgÄr vÀrlden en global lÄgkonjunktur med följden att arbetslösheten förvÀntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anstÀllningsotrygghet men pÄ populationsnivÄ i Sverige Àr Àmnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var dÀrför att pÄ populationsnivÄ identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anstÀllningsotrygghet Àn andra.

Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan

Examensarbetet tar upp frÄgan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden bestÄr av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvÀrs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan tvÄ grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen Àr de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgÀnglighet till viktiga mÄlpunkter med gena och trygga vÀgar.

Effektiviteten i tvÄ olika sÀtt att lÀra sig ha klardrömmar

Det finns olika tekniker för att lÀra sig fÄ klardrömmar. Man kan gÄ frÄn vakenhet till medvetenhet i dröm eller bli medveten nÀr man Àr i drömmen. Ytterligare en metod Àr att skapa cues med yttre stimuli. I denna studie jÀmfördes effektiviteten i att fÄ klardrömmar mellan kritiskt reflekterande och en intentionsteknik. 60 personer i tre grupper, en för respektive teknik och en kontrollgrupp, fick i 4 dagar under 2 veckor följa sin grupps instruktioner och notera antal klardrömmar.

Grupptillhörighetens pÄverkan pÄ den politiska attityden

Tidigare amerikanska studier har visat att identifiering med ett politisk parti Àr viktigare för individen Àn de Äsikter som partiet uttalar. Individen hÄller med representanter frÄn sitt parti, oavsett om Äsikten som uttalas inte Àr förenlig med partiets politik. I föreliggande studie testas dessa resultat i en svensk kontext (N = 89). Resultatet visade att deltagarnas Äsikter gick i linje med deras politiska tillhörighet, och de pÄverkades inte av vilken Äsikt deras parti uttalade. Studien kunde ocksÄ visa att vÀnstersympatisörer ansÄg att de baserar sin Äsikt pÄ en generell stÄndpunkt, medan högersympatisörer ansÄg att de baserade sin Äsikt pÄ specifika argument.

ÄR FRITIDSAKTIVITETER RELATERAT TILL PSYKISKT VÄLBEFINNANDE BLAND UNGDOMAR

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska vÀlbefinnande, definierad som frÄnvaro av psykosomatiska besvÀr, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, Älder och kön. Tidigare studier har visat pÄ samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvÀr) beteende. Ett urval pÄ 746 elever frÄn Ärskurs 7, 8 och 9 frÄn en nationell undersökning anvÀndes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvÀr och deltagande i fritidsaktiviteter.

Undersökning av personlighetsdrag hos kriminella,rehabiliterade och icke-kriminella personer med femfaktorsmodellen

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som Àr intagna i fÀngelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begÄtt nÄgot brott. Personlighetsundersökning baserades pÄ femfaktorsmodell och en enkÀt som bestod av 50 frÄgor. Samtliga faktorer jÀmfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jÀmförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begÄtt, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begÄ brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

AktieÄterköp - GÄr det att förutspÄ?

I denna studie undersöks de initiala effekterna dÄ ett företags styrelse av bolagsstÀmman blir bemyndigade att Äterköpa egna aktier. En gruppindelning har gjorts mellan de företag som verkstÀller respektive ej verkstÀller Äterköpet. Vidare undersöks om det föreligger skillnader i avvikelseavkastning mellan dessa grupper samt om företagskarakteristika gör det möjligt för marknaden att förutspÄ om ett företag kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej. Resultatet av studien visar att inga signifikanta skillnader finns mellan grupperna, dvs. marknaden kan initialt inte skilja pÄ vilket företag som kommer att verkstÀlla Äterköpet eller ej.

Metakognitionens inverkan pÄ inlÀrningseffekten vid interaktiva utbildningar

Tendensen hos pedagogisk hypermedia Àr att man har tagit fasta pÄ de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det hÀr avseendet Äsyftas i mÄngt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara pÄ frÄgor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och Àven anvÀndas vid tillÀmpandet av traditionellt inlÀrningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lÀrarledd undervisning finns en mÀngd teorier som pekar pÄ att metakognition Àr av stor betydelse vid inlÀrning generellt. Med metakognition avses tÀnkandet pÄ hur man tÀnker.

Att möjliggöra kontakter : En fallstudie om hur ideella föreningar kan bidra till integration

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av och förstÄelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av tvÄ olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvÀnts Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal frÄn dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrÄn Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration pÄ flera sÀtt, frÀmst genomsprÄkundervisning som fyller en sÀrskild funktion dÄ den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Konstsamtal : en metod för tysta elever?

Mitt arbete behandlar hur tre lÀrare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svÄrigheter sÄsom talÀngslan. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ lÀrare som undervisar i bild och en lÀrare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal Àr ocksÄ en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever mÄste fÄ en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlÀrarna menar att tysta elever har lÀttare för att prata kring en bild Àn vid den"vanliga"undervisningen.

FrÄga sÄ fÄr du veta: hur elevens frÄga i grupp anvÀnds pÄ
gymnasieskolan

Studien undersöker om och i sÄ fall hur elevens frÄga i grupp anvÀnds inom gymnasieskolan. Syftet var ocksÄ att undersöka om det Àr sÄ att lÀrare tror att elever lÄter bli att stÀlla frÄgor av rÀdsla för att verka dumma. TvÄ metoder anvÀndes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfÀllen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lÀrare i vars klasser observationerna gjordes.

SjÀlvbild - statisk eller situationsstyrd? : Ett ifrÄgasÀttande av sjÀlvbildens bestÀndighet

SjÀlvbild Àr ett begrepp som inte Àr tydligt definierat, utan det finnsmÄnga uppfattningar om vad det innehÄller. Vissa menar pÄ att det Àrkonstant medan andra menar att det gÄr att förÀndra den men medlivsomvÀlvande hÀndelser. Studien var ett experiment dÀr syftet var attse ifall sjÀlvbilden gick att pÄverka med smÄ manipulationer. TvÄlikvÀrdiga grupper deltog, den ena gruppen fick se ett positivtfilmklipp och den andra fick se ett negativt. DÀrefter utfördes ettminnestest pÄ de respektive klippen.

Mainstream eller alternativ? : Mediesyn och medieanvÀndning hos grupper inom sociala rörelser

ABSTRACTPurpose/aim: Are there any differences between how ?old? and ?young? groups within social movements in Sweden view (value) and use alternative and mainstream media?Material/method: The answer to the research problem is sought by conducting qualitative research interviews with representatives of four different groups: Alternativ Stad, Folkkampanjen mot KÀrnkraft-KÀrnvapen, Attac Sverige and Ingen MÀnniska Àr Illegal. The theoretical framework consists of research on social movements, especially on their relation to media, and on alternative media.Main results: There exist some, but not great, differences between how ?old? and ?young? groups view and use mainstream and alternative media. The differences are relatively small when it comes to views on media and somewhat larger concerning media use.

?Om kunskap blir viktigare kommer det bli mer Àmnesinriktat i framtiden? : LÀrarlaget i teori och praktik

LĂ€rarlag Ă€r idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration Ă€r en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhĂ€mtandet. Trygghet och social samvaro Ă€r andra ledord som ska ge tyngd Ă„t arbetssĂ€ttet. I denna studie framgĂ„r det att lĂ€rarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare Ă€mneskunskaper.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->