Sök:

Sökresultat:

1876 Uppsatser om Könsroller och normer - Sida 60 av 126

Att skapa fria, demokratiska och solidariska medborgare : En essÀ om att granska vÄra normer

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

Vilka problem upplever projektledare att anvÀndare kan orsaka vid implementering av affÀrssystem?: en fallstudie i tre organisationer

I dagens allt hÄrdare konkurrens bland företag implementerar mÄnga organisationer en mÀngd olika affÀrssystem. Dessa affÀrssystem krÀvs för att förtagen skall kunna konkurrera pÄ allt mer globala och flexibla marknaden. Projektledare ser dock ett antal problem relaterade till den blivande anvÀndaren som mÄste lösas för att implementeringen av ett affÀrssysystem skall lyckas. Studien har genomförts med teorier om anvÀndarproblem, lösningar och affÀrssystem. Data har erhÄllits genom personliga intervjuer med tre olika projektledare vid tre olika organisationer.

Kan man lagstifta om mod : En kvalitativ studie av förslaget pÄ en civilkuragelag i Sverige

Jag vill med denna uppsats belysa frÄgan om man i Sverige bör införa en allmÀn skyldighet att hjÀlpa nödstÀllda. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse en sÄdan sÄ kallad civilkuragelag skulle kunna fÄ för samhÀllsmoralen. Genom att anvÀnda mig av relevant samhÀllsvetenskaplig teori om bland annat medmÀnsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sÀtta frÄgan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att fÄ deras perspektiv pÄ frÄgan. FrÄgan har jag sedan analyserat utifrÄn deras svar och utifrÄn de teorier och den tidigare forskning jag anvÀnt mig av.

PÄverkar de internationella redovisningsreglerna koncernernas resultat och moderföretagens utdelningsbara belopp, faktiska utdelning eller utdelningspolicy?

Syftet Àr att undersöka om regelverket enligt IFRS har pÄverkat koncernernas resultat. Vidare undersöker vi om dessa regler i samband med nya regler i ABL pÄverkat moderföretagens utdelningsbara medel, faktiska utdelning eller utdelningspolicy.Arbetet har en positivistisk prÀgel och utformningen Àr deskriptiv. Vi har en deduktiv ansats. Vi har genomfört en kvalitativ studie med öppna, semistrukturerade intervjuer med Ätta företag och tvÄ revisionsbyrÄer. Samtliga av oss valda företag följer de internationella reglerna.

"SamhÀllet tycker vÀl att det Àr bra om ett barn Àr snÀllt och tyst" - En kvalitativ studie om pedagogers resonemang kring barns normalitet

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsomrÄdet. Ur LÀroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi Àven valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att anvÀnda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket Àven presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna vÀrdesÀtter högre Àn andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhÄller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhÀllet gÀllande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillÀmpa i undersökningen Àr kvalitativ intervju.

Det lilla företaget med de mÄnga cheferna : En studie i cherfslöst medarbetarskap

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Dubbla brott : Kvinnan som mördar hos Joyce Carol Oates/Rosamond Smith

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Avfallstaxan - En studie om kalkylering och taxesÀttning i avfallsbranschen

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera kommuners kostnadskalkyler och taxekonstruktioner. Undersökningen Àr genomförd i form av en multipel fallstudie. Inledningsvis genomförde vi en förstudie som syftade till att kategorisera SkÄne kommuners avfallshantering. Vi har ocksÄ skapat en modell som vi anvÀnt bÄde för att skapa en referensram och vid analys. För vÄr analys har vi utgÄtt frÄn de rÀttsprinciper som finns pÄ omrÄdet samt de riktlinjer som RenhÄllningsverksföreningen ger ut angÄende taxekonstruktion.

Barn med sprÄkstörning i förskolan : Hur organiserar man en kommunikativ miljö i förskolan

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Unga kurdiska kvinnor : svenska & kurdiska normer inom familj och samhÀlle

The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural.

K3-regelverkets förvÀntade pÄverkan pÄ fastighetsbolag : Med fokus pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter

K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

"Jag försöker behandla dom lika: Att arbeta med jÀmstÀlldhet och genus i skolan"

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i samhÀllskunskap arbetar med begreppen jÀmstÀlldhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte Àr jÀmstÀllt i skolan idag. Vilka problem uppstÄr i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför Àr inte skolan jÀmstÀlld idag? FrÄgestÀllningarna som undersöks Àr: Hur arbetar en grupp samhÀllskunskapslÀrare med begreppen genus och jÀmstÀlldhet i dagens gymnasieskola? Vilka svÄrigheter identifierar dessa lÀrare i arbetet med dessa begrepp? Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra gymnasielÀrare i samhÀllskunskap har intervjuats. UtifrÄn Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

"Alla kvinnor vill bli va?ldtagna? : En kritisk diskursanalys om va?ldta?kt

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka diskurser kring vÄldtÀkt och hur kvinnor framstÀlls utifrÄn kön och sexualitet pÄ internetforumet Flashback forum. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur diskuteras det om vÄldtÀkt pÄ Flashback forum? Hur framstÀlls kvinnor utifrÄn genus och sexualitet i diskussioner kring vÄldtÀkt pÄ Flashback forum?För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar insamlas textmaterial frÄn Flashback forum. Studien Àr kvalitativ och (kritisk) diskursanalys anvÀnds som metod. Materialet analyseras med hjÀlp av feministiska teorier med fokus pÄ genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns pÄ Flashback forum mÄnga gÄnger skuldbelÀgger vÄldtÀktsoffret.

Barns kamratrelationer : Pedagogers uppfattningar om barns relationsarbete i förskolan

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

Gör jÀmstÀlldhet oss lyckligare? : En flernivÄanalys av jÀmstÀlldhet och livstillfredsstÀllelse i ett europeiskt sammanhang

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida jÀmstÀlldhet pÄ landsnivÄ kan förklara individers lycka. Studien undersöker ocksÄ om jÀmstÀlldhetspÄverkan har olika betydelser för mÀn respektive för kvinnors lyckonivÄer samt om individers attityd till jÀmstÀlldhet gagnar lycka beroende pÄ vilken jÀmstÀlldhetskontext individen befinner sig i. LivstillfredsstÀllelse anvÀnds i studien som ett mÄtt pÄ lycka, dÄ kognitiv helhetsbedömning anses pÄverkas mer av jÀmstÀlldhet Àn lyckans affektiva bestÄndsdel. Undersökningen görs med hjÀlp av flernivÄanalys och datamaterialet som anvÀnds kommer frÀmst ifrÄn ESS, European Social Survey och Àr sÄledes subjektiv data. Resterande datamaterial bestÄr av makrodata hÀmtat frÄn Human Development Report och The Quality of Government Institute.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->