Denna studies syfte har varit att undersöka om tre samhällsorienterade läromedel riktade mot mellanstadiet (Puls grundbok i samhällskunskap och religion samt SOL 3000s grundbok i religion) lever upp till Kumashimos teori om en undervisning som förändrar elever och samhälle med hänsyn till normer om kön och sexualitet, så som dessa formulerats av Judith Butler. Studien har med hjälp av diskursanalytiska verktyg visat att så inte är fallet. Istället visar studien att läromedlen till största delen osynliggör både genusvetenskapliga och queera perspektiv, även om det även finns tendenser till diskursiv kamp mellan könskonservativa och könsprogressiva diskurser. Bakgrunden till studien är de förtydligade målsättningarna för arbete med genus i skolans senaste styrdokument Läroplan för grundskolan 2011. Studien har en resultatdel där man finner läromedlens tal om kön och sexualitet.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tjejer på gymnasiet upplever könsnormativa förväntningar gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser är förbundna och relaterar till varandra.För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik där vi har intervjuat sex tjejer som går tredje året på gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har även valt att presentera relevant forskning och litteratur inom ämnet.I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förväntningarna gällande både skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förväntningar på grund av de medföljande förmånerna. Tjejerna upplevde även att de könsnormativa förväntningarna skapade en samhörighetskänsla bland tjejer. Upplevelser gällande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval är förbundna genom att det finns könsnormativa förväntningar för båda som tjejerna följer.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children?s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are:? How do educators express themselves concerning gender norms?? What do educators need to work with a gender critical agenda?? How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms?? For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team?The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics.I found both positive and negative aspects of gender work in preschool.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. .

Studien belyser handledning som ett verktyg för att skapa ett lärande både för den individuella ledaren och organisationen som helhet. Ledarrollen i gymnasieskolan gavs ett speciellt fokus. Genom reflekterande samtal med sex personer verksamma som handledare, var syftet att få en fördjupad förståelse av vad det är för ett lärande som äger rum i handledningssituationen och vilka förutsättningar som gynnar lärandet. Den huvudsakliga frågeställningen handlade om hur intervjupersonerna ser på kopplingen mellan det individuella lärandet hos ledarna i handledning och ett lärande som påverkar hela organisationen. Teorier från olika ämnesdiscipliner användes för att närma sig handledning som fenomen och handledning diskuterades även i förhållande till coaching.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Abstract Estetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.