Sökresultat:
9900 Uppsatser om Könsrelaterade skillnader - Sida 48 av 660
Copycat Absenteeism: Reasons for the Difference in Sickness Absenteeism
Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader pÄ tre olika nivÄer. (1) PÄ den nationella nivÄn framhÄlls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrÀtten och den generösa sjukförsÀkringen som potentiella orsaker till att sjukfrÄnvaron Àr högre i Sverige Àn i Danmark. (2) PÄ den organisatoriska nivÄn konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande samt anvÀnder formella policys i större utstrÀckning Àn man gör pÄ de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades Àven pÄ den individuella nivÄn. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anstÀllda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frÄnvaropolicyn uppfattas.
"MĂ NGKULTUR ĂR VIKTIGT - MĂ NGKULTUR BERIKAR" LĂ€rares syn pĂ„ mĂ„ngkultur i förskolan.
BakgrundMiljön pÄ Förskolan idag prÀglas utav olika kulturella skillnader. Detta Àr nÄgot vi som lÀrare inom förskolan reflekterat mycket över under vÄr utbildning. DÄ vÄr kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende pÄ kunskapsnivÄn hos diverse verksamma lÀrare, och hur detta i sin tur pÄverkar barnens lÀrmiljö. Med studien vill vi uppmÀrksamma de kulturella inslagen som hjÀlper barn med olika kultur att lÀra.I förskolans uppdrag ingÄr att sÄvÀl utveckla barns förmÄgor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv ? vÀrden, traditioner, historia, sprÄk och kunskaper ? frÄn en generation till nÀsta.
Kapitalstrukturen i svenska riskkapitalbolag
Under de senaste Ären har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat Àmne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillÀmpad datainsamling, vars urval omfattar omkring tvÄ tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara pÄ följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen Ät mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jÀmfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, rÀntabilitet pÄ totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet pÄ buyoutaffÀrer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna sÀkerstÀlla eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna anvÀnt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmÀnhet en mycket god soliditet.
Med framtiden för fötterna, En kvantitativ studie av ungdomars framtidsplaner
Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn ungdomars framtidsplaner undersöka vilka skillnader som finns mellan mÀn och kvinnor samt mellan storstaden och landsbygden. Vad gÀller framtidsplaner har vi i första hand inriktat oss pÄ omrÄdena boende, utbildning och arbete samt familj. Ett andra syfte har varit att undersöka om ungdomarna kÀnner oro för sin framtid och om nÄgon grupp utmÀrker sig inom detta omrÄde. De tvÄ frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: finns nÄgra tydliga skillnader vad gÀller ungdomars framtidsplaner dÄ vi jÀmför kön och bostadsort och finns det vissa grupper av ungdomar som Àr mer oroliga Àn andra inför framtiden?Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀt.
Varför Àr urban utforskning intressant?
Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.
FörÀldrar till barn med Downs Syndrom : Skillnader i upplevelser av stöd mellan mödrar och fÀder.
Every year 120 children with Downs Syndrome is born in Sweden. The aim of the study was to investigate if there were any differences between mothers and fathers of children with Downs Syndrome regarding: experience of support from health care personnel and physicians in the time of delivery and from who parents sought most emotional support.Participants of the study was 80 mothers and 79 fathers that answered a questionnaire. There was a difference between parents if they thought they received support from health care personnel, mothers (59 %) and fathers (38 %) thought that they didn?t receive support. Emotional support sought mothers (52 %), in grater wideness then the fathers (23 %), with other families with handicapped children.
Bonus : En jÀmförelse mellan fyra lÀnder
Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av eventuella skillnader mellan fyra lÀnder vad det gÀller bonus till VD. Företagen som undersöks Àr ifrÄn Sverige, Storbritannien, USA och Norge. I uppsatsen redovisas teorier kring ersÀttningar och regelverk. Teorierna leder fram till tre stycken hypoteser som testas.Antal bolag frÄn varje land som undersöks Àr 10 stycken, totalt 40 stycken. Bolagen har valts ut ifrÄn börslistor dÀr de största bolagen frÄn varje land finns med.Metoden som valts för undersökningen Àr en kvantitativ metod.
LÄngtidssjukskrivningar ur ledare och medarbetares perspektiv : En studie i tre organisationer
LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.
Ska barn med cochleaimplantat vara tvÄsprÄkiga? : Satskonnektionen hos en- och tvÄsprÄkiga barn med cochleaimplantat
Idag Àr en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en vÀxande grupp. CI innebÀr att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnÀckan. Detta ger bÀraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckensprÄk varit ett mer eller mindre sjÀlvklart sprÄk för döva barn, men nu ifrÄgasÀtts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckensprÄk bredvid talad svenska.I den hÀr studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtÀthet hos tre grupper: en- respektive tvÄsprÄkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, ensprÄkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju Àldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.
LikvÀrdig bedömning och skolutveckling
Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.
Patienters upplevelser av vÄrdkvaliteten pÄ en klinisk utbildningsavdelning
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vÄrd de fÄtt pÄ en klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda mÀn och kvinnor var med vÄrden. Metod: Data samlades in via enkÀter dÀr patienter fick skatta nio olika pÄstÄenden samt besvara tre frÄgor med egna ord. EnkÀterna besvarades av 33 patienter. Svaren pÄ de öppna frÄgorna analyserades med innehÄllsanalys. Deskriptiv statistik anvÀndes för att beskriva patienternas tillfredsstÀllelse med vÄrden.
NATOs anvÀndande av luftmakt : Vilken pÄverkan hade terrorattentatet mot World Trade Center?
Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.
CSR som kommunikationsstrategi : En retorisk textanalys om att kommunicera ansvarstagande
Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material:Â Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat:Â Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.
Hur kan det flöda bÀttre? : Flow-teorin som hjÀlp i komponerandet och musiklivet
Syftet med det hÀr arbetet var att gestalta fem olika kÀnslor inom genren symphonic metal. DÀrigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta kÀnslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika kÀnslor. För att göra detta anvÀnde jag mig av referenslyssning av tio lÄtar plus nÄgra orkestrala stycken per kÀnsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika lÄtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktÀristik och Matthesons tonartskaraktÀristik, anvÀndes till att skriva och arrangera mina fem lÄtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra kÀnslorna bra med den metod jag hade anvÀnt, men att intervallkaraktÀristiken och tonartskaraktÀristiken var onödiga; det skulle rÀcka med mina kunskaper som jag hade förvÀrvat under utbildningen, referenslyssning och min kÀnsla som lÄtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja nÄgra skillnader mellan att gestalta de olika kÀnslorna; metoden var universellt tillÀmplig..
HÀlsosamtalet i grundskolan ? Ett tillfÀlle för skolsköterskan att fÄnga upp psykisk ohÀlsa
Inledning: Psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar Àr ett vÀxande problem som bör upptÀckas och behandlas sÄ tidigt som möjligt. Skolsköterskan har vid hÀlsosamtalet ett ypperligt tillfÀlle att identifiera psykisk ohÀlsa hos eleven.Syfte: Att genom journalgranskning visa skillnader/likheter i psykisk ohÀlsa bland barn- och ungdomar i olika Äldrar, med olika kön och frÄn olika omrÄden av stadsdelen VÀstra Hisingen. Metod: Eleverna valdes frÄn Ärskurserna fyra och sju/Ätta frÄn skolomrÄdena BiskopsgÄrden samt Torslanda. En retrospektiv journalgranskning av det standardiserade hÀlsosamtalet genomfördes. Dessa analyserades kvantitativt och illustrerades med citat ur journalerna.