Sök:

Sökresultat:

9900 Uppsatser om Könsrelaterade skillnader - Sida 49 av 660

Könsskillnader i tvÄdimensionell kontra tredimensionell geometrisk problemlösning

Det huvudsakliga syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i tvÄdimensionell och tredimensionell geometrisk problemlösning i Är tre. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn Àr följande: Finns det nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar i tvÄdimensionell respektive tredimensionell geometrisk problemlösning? Vad Àr det i sÄ fall för skillnad och varför finns det skillnaderna?Det jag kommit fram till Àr att det inte finns sÄ stor skillnad mellan pojkar och flickor i tvÄdimensionell geometrisk problemlösning. Deras grundförstÄelse för geometri ligger pÄ samma nivÄ. NÀr det kommer till hur barnen löser olika problem sÄ visar det en liten skillnad till pojkarnas fördel.

Svenska independentbolag i Japan: etablering och kulturella skillnader

The purpose of this thesis is to study how Swedish independent record labels, or indie labels, fared on the Japanese market. The research questions were based on how Swedish independent record labels establish themselves on the Japanese market and how the cultural differences between the nations affect the business relationship. It was decided to execute a case study on two Swedish independent record labels and the Swedish export council for music. The ones chosen as study objects were B & B Records, Razzia Records and Export Music Sweden. The conclusions were that the indie labels need to understand the importance of personal business relationships when trying to get established on the Japanese market.

KÀrt barn har mÄnga namn. En studie av hur elever, pedagoger och specialpedagoger tÀnker kring koncentrationssvÄrigheter.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvÄrigheter. Focus Àr likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrÄgor Àr:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvÄrigheter?? Vilka synsÀtt utrycks, gÀllande vad som erbjuds i skolmiljön gÀllande arbetssÀtt/metodik och organisation?? Hur tÀnker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvÄrar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmÄgan?Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med tvÄ elevgrupper, fyra pedagoger och tvÄ specialpedagoger. Vid intervjuerna anvÀndes halvstrukturerade frÄgor.

PÄ samma villkor i den enskilda musikundervisningen : MusiklÀrares syn pÄ och bemötande av pojkar och flickor i den kommunala musikskolan

Den hÀr uppsatsen handlar om musiklÀrares syn pÄ pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklÀrare upplever det egna förhÄllningssÀttet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om musiklÀrarna upplever nÄgra skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklÀrarna upplever att de bemöter eleverna utifrÄn ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem yrkesverksamma musiklÀrare i vÀstra VÀrmland och hur de utifrÄn sina upplevelser och uppfattningar har svarat pÄ underökningens frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att musiklÀrarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklÀrarna Àven bemöter eleverna olika utifrÄn om eleven Àr en pojke eller flicka..

Individualism i vÄrt samhÀlle och arbetsliv.

VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.

TvÄ pedagogers sÀtt att tala om lÀs- och skrivutveckling pÄ gymnasiesÀrskolans individuellaprogram yrkestrÀning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör grĂ€nslöst arbete och mental samt fysisk hĂ€lsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anstĂ€llningsförhĂ„llanden sĂ„ som fastanstĂ€llning och ej fastanstĂ€llning och om de skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ arbetsvillkor och hĂ€lsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var mĂ€n. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hĂ€lsa. Det visade sig Ă€ven att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanstĂ€llda och ej fastanstĂ€llda.

FöretagshÀlsovÄrden ? en evig diskussion? : En studie om förvÀntningar och upplevelser kring företagshÀlsovÄrdens funktion.

FöretagshÀlsovÄrden (FHV) agerar pÄ en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrÄgar och vad FHV önskar leverera. Det Àr dÀrför intressant att studera om förvÀntningarna frÄn kunden stÀmmer med den intentionen FHV har. Vidare Àr det intressant att stÀlla det i relation till den funktion FHV ?bör? ha enligt en nationell diskussion.

Manliga fotbollstrÀnares upplevelser av att leda dam- respektive herrlag

Rollen som ledare Àr dynamisk och krÀvande, inte minst inom fotbollen. De vÀrderingar som trÀnaren respektive spelarna har formar ledarskapet. Majoriteten av ledare inom dam- och herrfotbollen i de högre serierna Àr mÀn och deras ledarskap kan ses utifrÄn olika perspektiv. Syftet med denna studie Àr att beskriva mÀns upplevelser av att trÀna damlag jÀmfört med herrlag i fotboll.Med intervjuer som var halvstukturerade intervjuades fem mÀn som har trÀnat kvinnor i damallsvenskan samt mÀn i lÀgst division 3. Induktiv tematisk analys anvÀndes som bearbetningsmetod.

VÄld, brott, ritual och stratifiering : Om skillnader i polisens konstruktion och hantering av vÄldsbrottslighet

Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av vÄldsbrottslighet beroende pÄ om denna sker pÄ allmÀn plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprÀtthÄller stratifierade samhÀllen, dÀr det svenska samhÀllet betraktas som ett samhÀlle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet Àr strukturer, sÄsom de definierats av William Sewell som bestÄende av scheman och resurser. En jÀmförande metod i kombination med vÀxelvis parantessÀttning av det substantiella respektive konstruerande tillÀmpas pÄ en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett nÀrpolisomrÄde. Skillnader i sÄvÀl konstruktion som hanterande av vÄld pÄ allmÀn plats respektive i hemmet blottlÀggs. Skillnaderna Àr av en sÄdan art att mÄl och ÄtgÀrder relaterade till vÄld i hemmet Àr mindre specifika och konkreta, vilket innebÀr att sÄdan brottslighet bestraffas i mindre utstrÀckning.

Är barn ett karriĂ€rknep eller snubbelrep : Bedömningar av kvinnors och mĂ€ns ledarskap och hur de pĂ„verkas av förĂ€ldraskap

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lÀgre pÄ kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fÄtt barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i bedömningar av mÀns och kvinnors ledarskap och om dessa pÄverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade pÄ ett frÄgeformulÀr efter att ha lÀst en vinjett i vilken ledarens kön samt förÀldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anstÀllningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

StatistikÄngest och gemenskapskÀnslor hos beteendevetarstudenter : En jÀmförande studie av distans- och campusstudenter

Ångest inför statistikĂ€mnet (Statistics anxiety) försĂ€mrar prestationerna och kan fĂ„ studenter att undvika statistikstudier. Syftet med studien var att undersöka ifall studenter som upplevde ett stödjande klassrumsklimat (Sense of Community) hade mindre statistikĂ„ngest. Syftet var ocksĂ„ att undersöka om det fanns skillnader i upplevd Statistics anxiety och Sense of Community mellan campus- och distansstudenter. En webbenkĂ€t besvarades av 13 campusstudenter och 28 distansstudenter i Ă„ldrarna 20-51 Ă„r (M=29,4). Statistiska analyser visade inget samband mellan de bĂ„da begreppen i analys med samtliga studenter, dĂ€remot fanns ett positivt samband för studenter i Ă„rskurs tvĂ„.

Elevers metakognitiva kunskaper i matematik : En enkÀtstudie kring elevers medvetenhet om sitt matematiska lÀrande

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Prevalens av ADHD bland fÀngelsedömda mÀn och kvinnor : Vilka skillnader och likheter finns mellan könen?

Studiens syfte Àr att undersöka hur stor del av de mÀn och kvinnor som döms till fÀngelse som har uppmÀrksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall Àven besvara frÄgan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som anvÀnds Àr sjÀlvskattningsformulÀr som Àr vÀlbeprövade inom detta omrÄde, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). FormulÀren besvarades av 49 fÀngelsedömda mÀn och kvinnor, vilka var inskrivna pÄ kriminalvÄrdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har bÄde ADHD och ASPD.

MÄl- och resultatstyrning i Försvarsmakten - optimal eller utvecklingsbar?

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Arbetslöshet i Sverige, Norrbotten och Östergötland 1960 ? 2004

Uppsatsens syfte Ă€r att göra en historisk studie av arbetslösheten samt att göra en jĂ€mförelse mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. Metoden som uppsatsen anvĂ€nder sig av Ă€r en litteraturstudie samt en kvantitativ jĂ€mförelse mellan de olika lĂ€nen. Den historiska bakgrunden i uppsatsen belyser hur arbetsförhĂ„llandena och statens roll har förĂ€ndrats frĂ„n krisen efter första vĂ€rldskriget till idag. Resultatet avhandlar hur arbetslösheten har förĂ€ndrats och tydliga skillnader ses mellan Norrbotten, Östergötland och övriga riket. I diskussionen försöker vi förklara dessa skillnader med hjĂ€lp av de olika typerna av arbetslöshet.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->