Sökresultat:
3172 Uppsatser om Könsneutrala uttryck - Sida 35 av 212
There is something about postmodernism
FörĂ€ndring och utveckling rĂ„der pĂ„ media - och reklammarknaden. Ăkad grĂ€nslöshet och tillgĂ€nglighet skapar Ă„ ena sidan nya kommunikativa vĂ€gar, Ă„ andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna pĂ„ marknaden tvingas finna nya sĂ€tt att trĂ€nga igenom informationsbruset och nĂ„ ut med sina budskap. Detta krĂ€ver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.
Ledarskap och kommunikation ? en studie om hur manliga och kvinnliga chefer uttrycker och beskriver sitt ledarskap
Att sÀrskilja manligt och kvinnligt ledarskap Àr ett problem för samtidens organisationeroch samhÀllets utveckling. Den debatt som förts kring Àmnet har huvudsakligen handlatom möjligheten att dela upp ledarstilar efter genus med avseende pÄ personlighetsdrag,sprÄkbruk och taktik. Diskussionen har lett fram till tvÄ inriktningar gÀllande omrÄdet,den ena hÀvdar pÄ att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga ledarskapetmedan den andra att det inte gör det och att skillnaderna beror pÄ individ och situation.Ledarskap och kommunikation Àr tÀtt sammankopplat, dÀrför har syftet med studien varitatt utveckla en befintlig kommunikationsmodell med ett genusperspektiv. DÀrförundersöks manliga och kvinnliga chefers sÀtt att beskriva och uttrycka sig angÄende sittledarskap. Undersökningens fokus ligger pÄ personlighetsdrag, sprÄkbruk ochtaktik.
Den moderna matens uttryck : en etnologisk studie om modernitet i Husmoderns Köksalmanack
The aim of this study is to point out different aspects of modernity in the cookbook Husmoderns Köksalmanack. It is a publication that has been published annually since 1933. The books have been studied in the light of Anthony GiddensŽ theoretical perspective on modernity. The study is based on three different themes that all can be linked to modernity. These themes are; Time and space, Locally, regionally and globally, and Advice.
Antisemitism i Malmös skolor
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur antisemitism, samt preventivt arbete mot detta, yttrar sig i nÄgra av Malmös högstadie- och gymnasieskolor, med hjÀlp av frÄgestÀllningarna; Kommer antisemitism till uttryck i Malmös skolor, och i sÄ fall, vilka former tar sig denna antisemitism, och motarbetas den aktivt i skola och stad?
Vi har vidare valt att anvÀnda oss av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer för att söka svar pÄ vÄra frÄgor. För att fÄ en ny infallsvinkel har vi anvÀnt oss av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv pÄ problemformuleringen, nÄgot som tydliggjordes i vÄrt resultat, genom att pÄvisa hur elevers uppfattade sanningar kring Israel/Palestina konflikten upprÀtthÄlls i deras hemmiljö..
Utforskande av olika uttryck med grund i parkettla?ggningsteknik
Det ha?r examensarbetet kretsar kring mina experiment med parkettla?ggningstekniker, och mina fo?rso?k att bygga en mo?bel som ser ut som att den har tagits o?ver av ett mo?nster eller en struktur. En o?verga?ng till na?gonting mer skulpturalt. Jag anva?nder tra?bitar som blivit o?ver fra?n andra projekt fo?r att tillverka dessa dekorationer.
Motstridiga styrmodeller och dess effekter -En fallstudie av Volvo Cars
Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid anvÀndandet av olika styrmodeller och dÀrför Àr det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det Àr Àven viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och vÀlja den rÀtta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer anvÀnder sig av styrmodeller som inte Àr kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger pÄ olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, via enkÀtstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mÄl- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i Àgandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill Àven veta hur det tar sig i uttryck.
Den övertrÀdda grÀnsen: om dikt och verklighet i Torgny
Lindgrens romaner "Pölsan" och "Till sanningens lov"
I uppsatsen analyseras Torgny Lindgrens romaner "Pölsan" och "Till sanningens lov". Syftet med analysen Àr att undersöka hur begreppen ?dikt? och ?verklighet? tematiseras i romanerna dÄ huvudpersonen i respektive roman Àr en man som skriver en berÀttelse. Den oklara grÀnsen mellan dikt och verklighet som finns i bÄda berÀttelserna ses hÀr som ett uttryck för en kamp som förs av huvudpersonerna mellan en deterministisk, gammaltestamentlig livsÄskÄdning och en existens dÀr mÀnniskan har rÀtten att göra fria val, vad som hÀr tolkas som en nytestamentlig livÄskÄdning..
Diskurser inom kommunal och privat pianoundervisning
Vilka diskurser ger elever och lÀrare uttryck för i pianoundervisning? Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur pianoelever och pianolÀrare pÄ kulturskolan och inom ett studieförbund genom sprÄket ger uttryck för en mÀngd förhÄllningssÀtt och attityder. Vad sÀgs i samtalen kring deras undervisning och vilka diskurser och tankekollektiv bildar dessa Äsikter tillsammans? Jag har anvÀnt mig av fyra djupgÄende intervjuer och tvÄ videodokumentationer för att dels studera elevernas och lÀrarnas uttryckta upplevelser men ocksÄ för att ta del av det som verkligen sker under lektionstid. Teoretiska utgÄngspunkter har utgjorts av kritisk diskursanalys, institutionsbegreppet och interaktionsteori.
En svensk folkkyrka utomlands : Fyra fallstudier av hur folkkyrka kommer till uttryck i Svenskakyrkan i utlandet (SKUT)
The following essay aims to determine what textbooks and teaching media educators in the county of VĂ€sterbotten use when teaching the relation between religion and science. Based on educational science theory and through analyzes of factual texts, the teaching materials was examined to determine how much focus they put on the thematic of religion and science. The result shows how the different teaching materials affect this thematic differently. The main conclusion is therefore that students in Sweden could, depending on the teaching materials used in their education, be taught by different standards to reach the same requirements..
SĂ„ngundervisning, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla: Ălska mig för den jag Ă€r
Denna kvalitativa intervjustudie handlar om hur man, med sÄngundervisning, kan stÀrka elevers sjÀlvförtroende.Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla samverkar med sÄngundervisning. Vi ville se hur sÄngelevers sjÀlvförtroende har pÄverkats under ett lÀngre tidsspann och av olika perioder i livet. VÄra frÄgestÀllningar syftar till att fÄ en fördjupad insikt i hur sÄngundervisning samspelar med sjÀlvförtroende, vilka begrepp och hur samtalet om sÄngundervisning, dess diskurs kommer till uttryck.Vi har intervjuat sex musikhögskolestudenter med inriktning sÄng. Vi kom fram till att avgörande för dem var att lÀraren gav dem bekrÀftelse i form av positiv feedback och det, i sin tur, har pÄverkat deras sjÀlvförtroende i fortsatta musikstudier..
Kommunikation och Institution : En fallstudie av Uppsala Universitet
I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier frÄn mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrÄn ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att pÄverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrÄn den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. UtifrÄn nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jÀmförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..
Vad menar lÀrare med individualisering? : Individanpassning, differentiering eller individualisering?
Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av vad lÀrare menar med individualisering och dÀrigenom genomför sin undervisning.Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lÀrare, fördelade frÄn grundskolans tidigare Är till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas dÀrefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.Resultatet av undersökningen visar att de flesta lÀrare Àr ganska överrens om vad som menas med individualisering. DÀremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende pÄ vilka yttre omstÀndigheter som rÄder för de olika lÀrarna..
Att Skriva Musik Tillsammans
"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.
Ett arbete i grÄzonen : De arbetsintegrerande sociala företagens diskurser.
I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..
Samspel i leken
Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur smÄ barn samspelar i leken. Malmö högskola: lÀrarutbildningen.
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och sprÄkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de smÄ barnen. Uppsatsens frÄgor Àr:
- Vad hÀnder i samspelet mellan barnen nÀr de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och sprÄkligt?
- Hur ser nÄgra pedagoger pÄ samspel, lek och hur barnen anvÀnder sina kognitiva och sprÄkliga kompetenser i just samspelet i leken?
- Vad sÀger pedagogernas beskrivningar om syn pÄ barn och mer specifikt barns samspel?
I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor.