Sökresultat:
2890 Uppsatser om Könsindelade grupper - Sida 56 av 193
Diskursernas sanning ? den verkliga sanningen? : ?Makthavarnas? beskrivningar om bostadsmarkanden i Ăstersunds kommun.
Syftet med denna studie var att undersöka institutionella förestĂ€llningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Ăstersund. Det vetenskapliga förhĂ„llningssĂ€ttet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar frĂ„n Ăstersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering pĂ„ bostadsmarknaden, framstĂ€lldes som en frĂ„ga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med lĂ„g socioekonomisk status.
Den gamla och nya aristokratin. Consules ordinarii 30 f.Kr - 138 e.Kr.
Denna uppsats utgÄr frÄn en lista av ordinarie konsuler mellan 30 f.Kr. och 138 e.Kr., och undersöker hur mÄnga av dessa som var nobiles, homines novi eller Àttlingar till senatorer utan konsulÀra förfÀder. Antalet konsuler tillhörande dessa olika grupper illustreras genom ett antal diagram som visar hur nobiles dominerade konsulsÀmbetet under Augustus och Tiberius men sedan tappade mark under Claudius och de senare kejsarna till förmÄn för den vÀxande gruppen senatorsÀttlingar utan republikanska konsulÀra förfÀder. Uppsatsen tar dessutom upp de ordinarie konsulernas cognomina och visar hur antalet cognomina hos majoriteten av de ordinarie konsulerna ökade frÄn ett cognomen till tvÄ under den undersökta tidsperioden, men ocksÄ att detta inte hade nÄgot klart samband med de icke-adliga senatorernas ökande dominans över konsulsÀmbetet..
Upplevelsen av utnyttjadkompetens : En studie hur första linjens chefer i Landstinget i Jönköpings lÀnupplever att deras kompetens utnyttjas
Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrÄn Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos Ätta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings lÀn i syfte att fÄ mer kunskap om hur den gruppen ser pÄ hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrÄn fem grupper av efterfrÄgad kompetens i rekryteringsannonser djupintervjuat Ätta första linjens chefer. Vi har efterfrÄgat hur de upplever efterfrÄgad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.VÄr analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef fÄr mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid mÄste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.
Alternativ undervisningsform i fysik
Syftet med vÄrat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förstÄelsen och kunskaps inhÀmtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del fÄ ökade kunskaper om hur man kan gÄ tillvÀga för att förbÀttra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi anvÀnde var att jÀmföra resultaten i vÄra grupper, frÄn tvÄ skolor, med en referensgrupp bÄde pÄ avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville Àven kontrollera elevernas attityd till vÄrt arbete med en enkÀt. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbÀttring i resultat pÄ proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försÀmring.
Rollspel som verktyg : Ett försök att trÀna mentaliseringsförmÄgan
Barn anvÀnder lÄtsasleken för att undersöka samspelet mellan mÀnniskor och göra det mer begripligt. Rollspel Àr en typ av lÄtsaslek för vuxna. Studiens syfte var att undersöka om rollspel förbÀttrar vuxna mÀnniskors mentaliseringsförmÄga, samt metodutveckling och generellt utökande av kunskap. En undersökning genomfördes dÀr rollspel anvÀndes som verktyg för att försöka förbÀttra mentaliseringsförmÄgan. I grupper om fem personer genomfördes en intervention bestÄende av tre trÀffar om vardera tre timmar.
Skolsköterskors samtal med elever om matvanor
Syftet med studien var att utforska innehÄllet i skolsköterskors hÀlsosamtal med elever om deras matvanor. En kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats gjordes pÄ utskrifter frÄn 24 hÀlsosamtal. Vid analysen framkom fem kategorier som beskrev innehÄllet i samtalet om matvanor. Elevens levnadsvanor berörde kost, mÄltidsordning samt mat vid trÀning. Elevens sociala sammanhang visade att olika sociala grupper nÀra eleven pÄverkar matvanorna.
Elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö
Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.
Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriÀrplaner, samt vilka personer som de ansÄg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod, dÀr elever frÄn skolor i olika omrÄden, med olika sociala bakgrunder ingÄtt. De teoretiska ansatser vi anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieus teori dÀr begrepp som kapital och habitus varit anvÀndbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell fristÀllning.
Av undersökningen har framgÄtt att eleverna frÄn den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utstrÀckning tenderar att vilja vÀlja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina förÀldrar som förebilder. Det har Àven framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osÀkra pÄ framtida karriÀrplaner och att eleverna i större utstrÀckning sÄg sina förÀldrar som mer betydelsefulla i val av karriÀrplaner..
"Jag skulle inte ens pissa pÄ dig om du brann" : en studie av polisens bemötande mot de kriminella
Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.
Hur introducerar man drama för vuxna som inte vill? : Fokussamtal med dramapedagoger
Abstract Som dramapedagog Àr det vanligt att man fÄr uppdrag att leda vuxengrupper som inte sjÀlva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rÀdsla och ett stort motstÄnd vilket man som dramapedagog mÄste hantera och förhÄlla sig till. FrÄgestÀllning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur Àr deras syn pÄ detta arbete? Undersökningen Àr inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal dÀr resultatet har redovisats som en gemensam berÀttelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat pÄ att den springande punkten för att fÄ ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama Àr att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lÀrande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..
ETT BĂTTRE INTRYCK: OM PĂ VERKAN AV TEXT OCH BILD
Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.
Den goda matematikuppgiften under ett förstoringsglas
Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv utveckla teorier om vad som Àr en god matematikuppgift och sedan testa hur vÀl en sÄdan fungerar i klassrumsmiljö.Vi undersöker först vad ett konstruktivistiskt perspektiv fÄr för konsekvenser för undervisningen i matematik och presenterar en didaktisk ansats med sexton karaktÀristiska drag hos en bra uppgift. Tanken med dessa sexton drag Àr att de ska vara ett hjÀlpmedel vid konstruktion och analys av matematikuppgifter. Vidare sÄ exemplifierar vi med ett antal större uppgifter som tas fram och analyseras utifrÄn de sexton karaktÀrsdragen.För att besvara frÄgestÀllningen om hur en matematikuppgift konstruerad utifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv fungerar i praktiken sÄ genomfördes en empirisk undersökning dÀr en av matematikuppgifterna testades i tre gymnasieklasser. Resultatet av denna undersökning var att uppgiften bemöttes positivt utav eleverna. Undersökningen visar ocksÄ pÄ hur elever kan utveckla problemstÀllningen och göra uppgiften till sin egen.
Varför har vi slöjd i skolan?
Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, förÀldrars, lÀrares och slöjdlÀrares perspektiv. Syftet med denna studie Àr att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser pÄ varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda pÄ om mÄlen i lÀroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och förÀldrar, men Àven vad lÀrare och slöjdlÀrare anser och sÀger om Àmnet. Vi har börjat vÄrt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia.
Skogsmaskinföretagarnas kundrelationer, lönsamhet och produktivitet
Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i sÄ fall nÄgot att göra med debatten om dÄlig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han Àr samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker Àven identifiera potentiella kÀllor i verksamheten för effektivitetsförbÀttringar och kostnadseffektivisering.Teorin som anvÀnds till att lösa uppgiften hÀrstammar frÄn: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissÀttningsteori. Det empiriska materialet har samlats in frÄn 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i SmÄland, VÀsterbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades tvÄ grupper av skogs-maskinföretagare, dÀr den ena gruppen speciellt lÀmpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.
Ett nytt sÀtt att kommunicera pÄ jobbet : En studie av bloggens initiala pÄverkan i en verksamhet
Personor som designmetod Àr bÄde hyllad och ifrÄgasatt. Scenarier och personor Àr tvÄ modeller som inkluderar anvÀndaren pÄ olika sÀtt. Personor ska visualisera anvÀndaren och scenarier illu- strerar anvÀndaren i interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om personor tillför nÄgot vid utveckling av informationstjÀnster för sÀrskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.
Mellan klass, samhÀlle och marknad. AnstÀlldas attityder till facket i sociologisk belysning
Dimensionsanalysen visar att det Àr mÄnga anstÀllda som gÀrna vill se facket arbetainom ett brett omrÄde, i mÄnga fall inom flera omrÄden som strÀcker sig frÄn dettraditionella verksamhetsomrÄdet till jÀmstÀlldhetsarbete och mer samhÀllsövergripandefrÄgor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhÀllet, dÄ det finnsett grundlÀggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anstÀllda Àndock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsomrÄdet. Dimensionsanalysen visade pÄ att fackets traditionellaverksamhetsomrÄde hade den överlÀgset starkaste dimensionaliteten.För anstÀllda Àr fackets uppgift i första hand pÄ arbetsplatsen, dÀr de förvÀntas agerai frÄgor om arbetsmiljö, löner och anstÀllningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat pÄ attdet finns grupper av anstÀllda som snarare ser att fackets uppgift Àr att frÀmja jÀmstÀlldhetoch motverka diskriminering pÄ arbetsplatsen eller att bemöta bÄde traditionella frÄgor ochjÀmstÀlldhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske pÄ en samhÀllsövergripandenivÄ i första hand..