Konkurrensen pÄ dagens marknad ser i dag annorlunda ut Àn vad den gjorde förr. Vi har fÄtt fler och rörligare kunder och vi har fÄtt in fler och större aktörer pÄ marknaden. Dessa faktorer pÄverkar i dag handeln för smÄföretagare pÄ den lokala marknaden. Att i dag kunna hÀvda sig pÄ marknaden Àr svÄrt för smÄ företag dÄ de ofta inte har tillrÀckligt med resurser sÄsom pengar och kunskap om hur man nÄr konsumenterna. Detta gör att de ofta blir lidande till fördel för de stora företagen pÄ marknaden.

Reklam anvÀnds av mÄnga företag för att kommunicera specifika meddelanden till konsumenter. I dagens samhÀlle finns ett överflöd av information och meddelanden som vill fÄnga konsumentens uppmÀrksamhet. Detta leder till att planeringen av ett företags reklam blivit mer komplex. För att kunna konkurrera och fÄnga konsumentens uppmÀrksamhet pÄ marknaden krÀvs en bra och utvecklad reklamstrategi. TvÄ viktiga delar i reklamstrategin Àr att identifiera mÄlen som ska uppnÄs med hjÀlp av reklamen och att vÀlja ut specifika mÄlgrupper till vilken en reklamkampanj skall rikta sig.

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hĂ„rt med minskande upplagor som följd, bĂ„de i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar Ă€r en stor del av tidningars och tidskrifters totala intĂ€kter. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en indikation om den framtida efterfrĂ„gan pĂ„ kommunikationspapper genom att undersöka mediebyrĂ„ers framtidstro pĂ„ tryckbaserade kommunikationskanaler som bĂ€rare av reklambudskap. Studien baserades pĂ„ ett antal telefonintervjuer med anstĂ€llda pĂ„ mediebyrĂ„er. Studien utfördes vĂ„ren 2012 och tolv mediebyrĂ„er intervjuades utifrĂ„n en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyrĂ„erna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyrĂ„er, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge rĂ„d Ă„t annonsörer i kommunikationskanaler, utan egen position, Ă€gande eller sĂ€ljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges MediebyrĂ„er, 2012). MediebyrĂ„erna anser att de digitala kommunikationskanalerna Ă€r de som i huvudsak kommer att anvĂ€ndas i framtiden.

PÄ den svenska mediemarkanden har det skett förÀndringar, vilket resulterat i att konsumenters medievanor fragmenterats. Trots att antalet medier ökat sÄ har den sammanlagda tiden som en person spenderar med de olika medierna inte tilltagit. Samtidigt som en individ ser pÄ Tv, kan denne lyssna pÄ radio och/eller chatta pÄ Internet. OvanstÄende faktorer tillsammans med ny teknik som möjliggör bortfiltrering av reklam, har lett till att dagens konsumenter erhÄllit ökad kontroll över vilka reklambudskap de vÀljer att ta del av. Följaktligen har konkurrensen om konsumenternas uppmÀrksamhet stigit och idag gÀller det för företag att finna nya vÀgar för att mÄlgruppen skall uppmÀrksamma just deras produkter.

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mÀngder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bÀttre pÄ att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tÀnka mer kreativt och som ett svar pÄ det ökade mediebrusethar anvÀndningen av provokativ marknadsföring ökat dÄ den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmÀrksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en vÀldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmÀnheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrÀmmer eller krÀnker publiken för att vÀckauppmÀrksamhet. Ett omrÄde som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtvÀxande inom provokativ marknadsföring Àr den ideella sektorn.Syfte: Syftet Àr att utforska hur provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationeruppfattas av mottagaren.ForskningsfrÄgor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter Àr av betydelse för hur mottagarenuppfattar ideella organisationers anvÀndande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvÀrsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring frÄn ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi dÄ dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det Àr dock viktigt för ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutstrÀckning de kan anvÀnda sig av provokativ marknadsföring dÄ risken finns attmottagaren inte lÀngre uppfattar strategin som effektfull efter för lÄngvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsÀgbar..

Dagens samhÀlle prÀglas av ett rikt informationsflöde dÀr marknadens aktörer slÄss om att förmedla sina budskap till en alltmer krÀvande publik. Globaliseringen av informationsflödet har medfört att enorma mÀngder information sprids vÀrlden över, vilket gör informationen mer lÀttillgÀnglig Àn nÄgonsin tidigare. Som en konsekvens av den ökade mÀngden information har mÀnniskan börjat prioritera och söka relevant information.En förutsÀttning för förmedlingen av information Àr kommunikation, nÄgot som blivit en ledstjÀrna för mÄnga företag. Lyckad kommunikation skapar oÀndliga möjligheter och företagen blir alltmer medvetna om att det inte lÀngre handlar om att bara informera, utan kommunicera, nÄ fram och skapa förstÄelse.En rad olika faktorer pÄverkar hur mottagare tolkar de budskap som de stÀlls inför. VÄr undersökning vill specifikt belysa hur faktorerna utbildningsnivÄ och sysselsÀttning pÄverkar mottagarnas tolkning av budskap.

Studiens huvudsakliga frÄgestÀllning Àr hur dagens modejournalistik förhÄller sig till Journalistförbundets spelregler för press- och yrkesetik.En kvalitativ innehÄllsanalys har genomförts pÄ 12 nummer av de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina frÄn Är 2010. Samt alla modeartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet frÄn 2010. För att se en utveckling av modejournalistiken har vi i samband med litteratur som redogör för 1900-talets kvinnotidningar, gÄtt igenom kvinnotidningarna Idun och Husmodern frÄn Är 1925 för att fÄ ett historiskt perspektiv för modejournalistikens start. Vi har ocksÄ gjort ett nedslag Är 1988 dÀr vi har granskat de tre modetidningarna Damernas VÀrld, ELLE och Femina för att fÄ en överblick av modejournalistiken det Äret. För vÄr överblick av 1988 Ärs tidningar valde vi 12 nummer av de valda modetidningarna.

I dagens moderna samhÀlle möts en mÀnniska av flera tusen olika kommersiella budskap varje dag, i hemmet, pÄ gatan, i butiker och i andra offentliga miljöer. Vi ser t.ex. logotyper överallt, pÄ kaffekoppar, galgar, hus och klÀder och de Àr idag en sÄdan sjÀlvklarhet i vÄra liv att de flesta av oss knappt reagerar lÀngre pÄ alla de reklambudskap som angriper oss. KlÀder Àr en produktkategori dÀr varumÀrket ofta spelar stor roll och det som gör varumÀrken pÄ klÀder speciella Àr att de ofta har synliga logotyper som man bÀr med sig genom vardagen. DÀrigenom kan man sÀga att vi som konsumenter fungerar som vandrande reklampelare för företagen.

Marknadsföring till barn Àr ett mycket fascinerande Àmne och som det skrivs i motionen 2011/12: C385 (Sveriges riksdag, 2011), Àr det samhÀllets ansvar att öka medvetenheten inom dessa frÄgor. I Sverige Àr det olagligt med marknadsföring som riktar sig till barn under tolv Är. Trots detta förekommer det dolda reklambudskap i barnfilmer pÄ den svenska marknaden.MÄlet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse och förklara begreppet produktplacering. Vi vill försöka ge en sÄ bred och komplett bild som möjligt över detta fenomen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om barn kan uppmÀrksamma de dolda budskapen.

Dagens konsument exponeras dagligen av en stor mÀngd reklambudskap. HÀr spelar företags varumÀrke en viktig roll. VarumÀrket fungerar som en identitetsbÀrare och ger företaget en möjlighet att sticka ut pÄ marknaden. Lyckad marknadskommunikation skapar konkurrensfördelar och resulterar i goda relationer till kunden. VarumÀrket Àr en samling tankar, kÀnslor och Äsikter som kanaliseras i en bÄde medveten och omedveten förvÀntan pÄ en produkt eller tjÀnst.

En stÀndig konkurrens har gjort att det för företag gÀller att utforma marknadsföring som uppmÀrksammas mer Àn andras, vilket medfört att de improviserar och ibland gÄr över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag Àr ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhÀllsperspektiv bidragit till ökat vÄld och en negativ syn pÄ dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. PÄ grund av dessa problem Àr det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna pÄ dem kan det nÀmligen utformas marknadsföring som Àr positiv för bÄde företag och konsumenter.  Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i Äldrar mellan 18 och 25 Är reagerar pÄ könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes tvÄ öppna gruppintervjuer med fem respektive Ätta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan Àven vilka följder inslagen kan fÄ för de företag som anvÀnder dem i sin kommunikation.Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat pÄ könsdiskriminerande inslag, men Àven vad det Àr för regler som gÀller vid anvÀndning av inslagen samt hur konsumenter uppmÀrksammar den marknadsföring de exponeras för.

Marknadsföring utgör inte nÄgon sÀrskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. PÄ grund av detta mÄste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nÄ ut till sina kunder. Genom att anvÀnda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istÀllet för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sÀtta mÀnniskans fem sinnen i centrum. Genom att anvÀnda sig av flera sinnen kan Àven ett mervÀrde skapas, vilket gör att företag inte lÀngre enbart kan koncentrera sig pÄ kÀrnprodukten.

De sociala nÀtverken pÄ Internet blir allt fler och fÄr allt fler anvÀndare, nÄgot som i sin tur Àven pÄverkar marknadsföringen pÄ Internet. Genom att marknadsföringen tar allt större plats pÄ de sociala nÀtverken, anar vi att det kan störa relationers sociala ordning. DÀrför undersöker vi i den hÀr uppsatsen vilken roll marknadsföring har, och kan fÄ, inom sociala nÀtverk pÄ Internet, och vilken konsekvens det kan fÄ för sociala relationer.Genom kvalitativa intervjuer med representanter frÄn PR-byrÄer och anvÀndare av sociala forum pÄ Internet, tog vi del av de förekommande strategierna och anvÀndarnas uppfattning av dessa. I intervjumaterialet hittade vi intressanta motsÀgelser, och det Àr det som uppsatsen Àr byggd pÄ. Som verktyg för att reda ut intervjumaterialet har vi tittat nÀrmre pÄ vad nÀtverk egentligen Àr och vad det har för betydelse för bÄde relationer och marknadsföring, eftersom det Àr lite av ett nyckelord bÄda parter.

I genomsnitt utsÀtts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har nÄgon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam pÄverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 Är sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den hÀr kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tÀnkt för de företag som hade begrÀnsade resurser. Metoden kan vara vÀldigt kostnadseffektiv och anvÀnds idag flitigt bland bÄde stora som smÄ företag.

Senast februari Är 2008 ska det analoga TV-nÀtet ha slÀckts ner och ersatts av det digitala. Samtidigt ökar hela tiden InternetanvÀndandet. Dessa faktorer kommer framöver att pÄverka vÄr mediekonsumtion. UtifrÄn ett marknadsföringsperspektiv ansÄg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur ett förÀndrat medielandskap Àven pÄverkar den traditionella TV-reklamen. Eftersom TV-kanalerna Àr beroende av intÀkterna för sin överlevnad och mÄnga annonsörer Àr beroende av att kunna nÄ ut med sitt reklambudskap Àr det intressant att stÀlla frÄgan: hur kommer de digitala medierna och förÀndrade medievanor att pÄverka reklam i TV? Vilken utgör vÄr första frÄgstÀllning.