Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 6 av 26

GruppvÀgledning i Ärskurs 9

VÄrt examensarbete bygger pÄ en gruppvÀgledningsomgÄng som vi genomförde hösten 2005 med en grupp av sex elever som dÄ gick i nionde klass och var pÄ vÀg att vÀlja till gymnasiet. Syftet med examensarbetet var att undersöka om gruppvÀgledningen hjÀlpte eleverna inför gymnasievalet. Med detta avsÄg vi att titta pÄ om deras kunskap om sig sjÀlva och sÀkerheten inför deras val till gymnasiet hade ökat med hjÀlp av gruppvÀgledningen. Vi intervjuade Àven en grupp elever, som inte hade fÄtt gruppvÀgledning (referensgruppen), för att kunna jÀmföra resultaten. Vi valde att slumpmÀssigt frÄga ut klasskamrater till vÄr grupp som vi visste inte hade fÄtt nÄgon gruppvÀgledning i nian. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod baserat pÄ personliga intervjuer, dÀr vi har intervjuat de sex elever som vi hade i vÄr gruppvÀgledning och sex andra elever som inte har fÄtt nÄgon gruppvÀgledning (referensgrupp).

Ett livsfarligt yrke: En studie om motivation inom yrken med risk för hot och vÄld

The purpose of this study is to examine what factors that motivate people to work in professions with an explicit and inherent risk of threats and violence. By using a qualitative study and conducting in-depth interviews with eight security guards and doormen with experience from working at restaurants and nightclubs, the study could conclude that the interviewed security guards and doormen were motivated mainly by economic incentives and the social interaction that the profession entails. Status and riskiness of the profession did also, to a certain extent, contribute to the motivation. The professions' lack of advancement opportunities were frequently mentioned as the main reason to why one chose to leave the position, or consider the time in the profession as limited..

Mamma, mamma, barn : En kritisk granskning av mediernas rapportering om homosexuella förÀldrar

Homosexuellas rÀttigheter i samhÀllet Àr ett omdebatterat Àmne och en viktig rÀttighetsfrÄga av relevans för socialt arbete. Denna studie syftar till att genom narrativ analys undersöka hur svenska textmedier rapporterar om homosexuella förÀldrar. Studien bygger pÄ artiklar rörande homosexuella förÀldrar i svensk dagspress. FrÄgorna som studien fokuserar pÄ Àr; Hur ser mediernas framstÀllning av homosexuella förÀldrar ut? Vilka ges möjlighet att uttala sig i rapporteringen vi studerat? Hur upplever homosexuella förÀldrar, i mediernas rapportering, kontakten med mÀnniskovÄrdande yrken? I studien framtrÀder bland annat tre olika aktörer, som ges möjlighet att uttrycka sig i medierna nÀr det rör homosexuella förÀldrar, dÀr den politiska och religiösa debatten Àr den som fÄr störst utrymme..

LÀrarnas uppfattningar om sina löner

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare fördelat pÄ Ätta kommuner i Sverige anser om sin rÄdande lön och löneutveckling. LÀraryrket Àr ett av de viktigaste yrkena i vÄrt samhÀlle och har en mycket lÀgre ingÄngslön och lÀgre löneutveckling jÀmfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ metod i form av enkÀter. EnkÀterna delades ut till 84 stycken verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är, grundskolans senare Är samt pÄ gymnasiet i Ätta olika kommuner i Sverige. Merparten av vÄra respondenter anser att deras lön Àr alldeles för lÄg och de kÀnner ingen optimism för att det kommer att ske nÄgra större positiva förÀndringar inom snar framtid..

Varför anstÀlls Stefan? : Vad arbetsgivarna anser Àr betydelsefullt hos de arbetssökande inom sjöfarten

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ vem rederierna anstÀller, samt identifiera vilka faktorer som pÄverkar rekryterarna nÀr de ska anstÀlla en ny styrman.  För att ta reda pÄ det har jag intervjuat tvÄ rederier som anstÀller svenska styrmÀn. Jag valde att göra en kvalitativ undersökning för att kunna stÀlla lite mer ingÄende frÄgor samt att ha möjlighet att stÀlla följdfrÄgor. Resultatet blev att det Àr till stor del de personliga egenskaperna samt den sociala kompetensen som Àr av störst betydelse sÄ lÀnge de formella kraven uppfylls. Erfarenhet inom sjöfarten eller utav yrken som man kan ha nytta av i sjöfarten Àr ocksÄ meriterande samt att man har bra referenser..

Kategorisering av IT-yrken samt hur vÀl KTH:s IT-utbildning matchar nÀringslivets efterfrÄgan

This report discusses how well the competences the master program in Information Technology, given by the Royal Institute of Technology, meet the demands from the business life. It is made qualitative and about 20 companies have taken part to get the results. The study has been made to see how well the three first years and the entire five year master, with different aiming, meets the demands. The results shows that the master program needs to be remodeled to meet the demands in the more ?softer competencies?, which for example is people management and an understanding about economical, juridical and cultural aspects.

Definitioner av tolerans inom pedagogiska yrken

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde fÄ arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag pÄ att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett sÄ vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen Àr kommen av att tolerans Àr en av byggstenarna i den för skolan gemensamma VÀrdegrunden. UtifrÄn denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som krÀver förstÄelse. För att förmedla denna förstÄelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mÄngfasetterade begrepp som tolerans..

Personlighet och situationsfaktorer har olika betydelse för emotionsreglering i olika yrken

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras pĂ„verkan pĂ„ emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vĂ„rd respektive handel. Åtta regressions-analyser med data frĂ„n sammanlagt 178 anstĂ€llda visade att (1) inom vĂ„rden har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten pĂ„verkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde pĂ„visas för reappraisal. Skillnaderna tyder pĂ„ att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad pĂ„ skillnader mellan olika yrkesgrupper..

?Kvinnorna IT-förlorare?? : En diskursanalys av mediernas konstruktioner av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet

Att vara skÄdespelare Àr ett yrke som krÀver stort engagemang, bÄde fysiskt och psykiskt. SkÄdespelaryrket sker i en kreativ process som bygger pÄ samarbete och gemenskap. TeaterförestÀllningar Àr magiska ögonblick som inte gÄr att reproducera. Forskning kring skÄdespelares yrkesverksamhet Àr begrÀnsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skÄdespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Psykologisk debriefing

Debriefing Àr en metod som anvÀnds allmÀnt för att hantera och bearbeta starkt stressfyllda hÀndelser, sÀrskilt för personal i yrken dÀr sÄdana hÀndelser kan intrÀffa. Metoden har kritiserats efter det att den introducerades av Jeffrey T. Mitchell (1983) under namnet ?Critical Incident Stress Debriefing? eller CISD. Kritikerna hÀvdar att metoden kan förorsaka mer skada en nytta.

Brott och straff utanför tjÀnsten som saklig grund för uppsÀgning eller laga grund för avsked

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att utreda rÀttslÀget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjÀnsten, samt ett avtjÀnande av fÀngelsestraff, som saklig grund för uppsÀgning eller laga grund för avsked. För ett avsked krÀvs ett grovt ÄsidosÀttande av Äligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsÀgning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har anvÀnt mig av den traditionella rÀttsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och faststÀlla gÀllande rÀtt inom mitt Àmnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och fÄ fram ett ÀndamÄlsenligt resultat som besvarar min frÄgestÀllning pÄ bÀsta möjliga sÀtt, har jag valt att inrikta mig pÄ brott inom kategorierna vÄldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. Brott utanför tjÀnsten kan utgöra bÄde saklig grund för uppsÀgning och laga grund för avsked. Det krÀvs emellertid att vissa faktorer Àr uppfyllda för att brottet ska kunna lÀggas som grund för uppsÀgning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position pÄ företaget, yrket, vem brottet Àr riktat emot och den fortsatta lÀmpligheten Àr faktorer som AD tar hÀnsyn till vid vÄldsbrott. Positionen pÄ företaget och yrket Àr omstÀndigheter som AD ofta tar hÀnsyn till.

Effekterna av rÀntebelÀggningen pÄ periodiseringsfond : Textiltillverkningsbranschens syn pÄ periodiseringsfond som finansiering

Inom vÄrden Àr empati en viktig grund för vÄrdarbetet. Forskning har visat att om man kÀnner en ökad empati för en person i nöd sÄ ökar tendensen att hjÀlpa denne. FrÄgesÀllningarna var ifall personal blir utmattade i högre grad vid hög empati och om distansering har att göra med hur lÀnge man har arbetat inom sitt yrke. En kvantitativ studie med 109 mentalskötare och undersköterskor pÄvisade signifikanta skillnader inom yrkena pÄ empati, utmattning och distans. Undersköterskor uppvisade en högre empati Àn mentalskötare.

Locka tjejer till elprogrammet

Antalet tjejer pÄ elprogrammet/datorteknik har alltid varit lÄgt men borde inte vara det eftersom det finns betydligt fler tjejer som sedan arbetar i de yrken vi utbildar för. Undersökningen avser att ta reda pÄ vilka faktorer som hindrar tjejer frÄn att söka elprogrammet och om man kan pÄverka dessa faktorer. Faktorer som undersöks Àr sociokulturella, institutionella, biologiska och hur man anvÀnder sig av tekniken. Det finns bÄde faktorer som gÄr att pÄverka och faktorer som inte gÄr att pÄverka. SamhÀllets instÀllning till tjejer som satsar pÄ teknik Àr svÄrare att pÄverka Àn att tjejer inte tycker att datorer och teknik Àr roligt. Undersökningen visar att det största problemet Àr tjejernas tilltro till sin praktiska förmÄga, men det verkar i alla fall som att det gÄr att pÄverka tjejerna att bli mer intresserade av elprogrammet med riktade insatser..

Modus vivendi. : Om könsidentitetens motstÄnd och bestÀndighet i kvinnodominerade yrken.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women?s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women?s social orientation.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->