Sökresultat:
376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 25 av 26
Friskbeteende eller riskbeteende : en tvÀrsnittsstudie om rörelsemönster med utgÄngspunkt i aktivitetsnivÄ pÄ arbetet
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att undersöka sjÀlvrapporterad fysisk aktivitet och stillasittande hos personer med olika aktivitetsnivÄ pÄ arbetet.   Skiljer sig den fysiska aktiviteten i olika domÀner (transport, hem och fritid) respektive den totala fysiska aktiviteten utöver arbetet beroende pÄ aktivitetsnivÄ pÄ arbetet?Skiljer sig tiden stillasittande beroende pÄ aktivitetsnivÄ pÄ arbetet?MetodFör att uppfylla syftet valdes en kvantitativ metod med tvÀrsnittsdesign. Data samlades in med hjÀlp av enkÀten International Physical Activity Questionnaire (lÄng version), dÀr frÄgorna om fysisk aktivitet Àr uppdelade i fyra domÀner; arbete, transport, hem och fritid och berör intensitet, frekvens och duration. FrÄgorna om stillasittande Àr uppdelade för vardag och helg. Urvalet bestod av personer som arbetade heltid och flera olika yrken inkluderades i studien.
Styckares arbetsmiljö : En studie om knivskÀrpa, olika knivstÄlskvaliteter, arbetssÀtt, samt fysisk anstrÀngning
Sammanfattning Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan lÀnge i toppen av statistiken i Sverige, nÀr det gÀller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmÀlda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven Àr styckarens viktigaste verktyg och om den Àr slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för bÄde belastningsskador och olycksfall. I denna studie pÄ magisternivÄ var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skÀrpa, knivens stÄlkvalitet, effekten av individens arbetssÀtt samt den fysiska anstrÀngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid tvÄ olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstÄlskvaliteter utvÀrderades.
Vad efterfrÄgar mÄlgruppen? - En fallstudie av modeföretaget Sisters
I dagens Sverige Ă€r marknadslĂ€get i stĂ€ndig förĂ€ndring och pĂ„ grund av den rĂ„dande lĂ„gkonjunkturen var Ă„r 2011 ett Ă„r prĂ€glat av minskad försĂ€ljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hĂ„rt av den senaste lĂ„gkonjunkturen Ă€r RNB Retail and Brands och dĂ„ frĂ€mst deras koncept Sisters. PĂ„ grund av de sjunkande försĂ€ljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebĂ€r att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumĂ€rke och istĂ€llet enbart verka som Ă„terförsĂ€ljare av externa varumĂ€rken. FrĂ„gan vi dĂ„ stĂ€ller oss Ă€r vad de sjunkande försĂ€ljningssiffrorna kan bero pĂ„. Ăr det sĂ„ att de inte kĂ€nner den mĂ„lgrupp de vĂ€nder sig till? Eller har de inte kunskap om vad mĂ„lgruppen efterfrĂ„gar i ett erbjudande frĂ„n Sisters? Kunskap om vilken image som Ă€r förenat med sitt företag Ă€r av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation pĂ„ eventuella förĂ€ndringar som bör göras i varumĂ€rkesstrategin.
Reglering av redovisningsjÀv - Ett mÄste eller onödig byrÄkrati?
Efter revisionspliktens slopande Är 2010 har fler förenklingar för smÄföretag blivit föreslagna angÄende revision och redovisning. En av dessa Àr slopandet av de jÀvsbestÀmmelser som Àr relaterade till revision för smÄföretag, nÀmligen redovisnings-, medelsförvaltnings- och byrÄjÀvet. Förslaget avsÄg att förenkla för smÄföretag samt att öka möjligheterna för revisionsbyrÄers sÄ kallade kombiuppdrag. Denna debatt har lett till ett lagförslag om ett slopande av dessa jÀvsregler vilket sedermera blivit avslaget med motiveringen att det skulle Àventyra revisionens oberoende. Vi vill med denna studie undersöka vilka positiva och negativa aspekter som ett slopande av redovisningsjÀvsreglerna skulle resultera i samt vilka som skulle gagnas mest av en sÄdan förÀndring. De teorier som anvÀnds som grund för denna kvalitativa studie Àr Principal-agent teorin, Oberoende, Legitimitetsteorin samt Intressentmodellen, inom Principal-agent teorin finns en delteori som heter Informationsasymmetrier.
VÀgen till emancipation : Svensk riksdagsdebatt under 1850-talet om judarnas medborgerliga rÀttigheter
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka en del av den vÀg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trÀdde i kraft Är 1870, och min undersökning Àr placerad i en riksdagsdebatt Är 1851 dÀr de diskuterar just judarnas utvidgade rÀttigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige dÀr liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhÀllets fasta principer och dÀr judefrÄgan inte bara handlar om religion, utan ocksÄ om ekonomi, sociala förhÄllanden och de utbredda fördomarna hos folket.Min hypotes var att den framvÀxande liberalismens idéer om frihet och jÀmlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat pÄ fanns i Sverige vid den hÀr tiden. Genom att gÄ igenom tvÄ motioner dÀr det yrkas pÄ judarnas utvidgade rÀttigheter, utskottsbetÀnkandet samt dÀrpÄ följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frÄgan om judarnas plats i det svenska samhÀllet.StÀmde dÄ min hypotes? Till viss del, men jag insÄg att ideologier, tankestrukturer och skiften dÀremellan var mer komplicerat Àn ett enkelt ja eller nej.
Gustafsbergs barnhusinrÀttning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885
Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrÀttning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kriterier man hade pÄ undervisningen pÄ barnhusinrÀttningen frÄn 1860-talets mitt och fram till mitten pÄ 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades dÀr under den perioden. Detta görs utifrÄn frÄgestÀllningarna hur barnhusinrÀttningens stadgar sÄg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/lÀroplan under den aktuella tidsperioden sÄg ut och hur Àmnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick pÄ barnhusinrÀttningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de Àgnade sig Ät efter examen frÄn skolan.För att kunna genomföra undersökningen anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende Gustafsbergs barnhusinrÀttning, framför allt pÄ arkivet pÄ Gustafsbergsstiftelsen men Àven pÄ BohuslÀns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. UtifrÄn denna indelning placerades elever i Äldrarna mellan 6-16 in, dock rÄdde sÀrskilda krav pÄ blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likasÄ pÄ intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt.
En gÄng gruvstad - alltid gruvstad? : Kirunas nÀringsliv under förÀndring - men hur och mot vad?
I Kiruna pÄgÄr i detta nu en enorm stadsomvandling. Delar av staden, bland annat stadens centrum, ska flyttas cirka tre kilometer i östlig riktning. Anledningen till detta Àr att gruvbrytningen som pÄgÄr i Kiirunavaaragruvan, vÀster om staden, orsakar markdeformationer vilket gör att marken i de berörda delarna av staden snart inte lÀngre kommer att vara beboeliga. Denna uppsats undersöker hur stadsomvandlingen pÄverkar Kiruna, samt hur staden arbetar för att den ska klara av en framtid dÀr det inte lÀngre finns nÄgon gruvverksamhet i staden. NÀringslivsfrÄgor Àr nÄgot som stÄr i centrum för uppsatsen, framförallt vilka försök som görs för att kunna differentiera stadens nÀringsliv.
FörÀldraledighetslagstiftning: Lagstiftning som incitament för jÀmstÀlldhet
I Sverige har varje förÀlder en lagstadgad rÀtt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. FörÀldrarna kan sjÀlva vÀlja hur ledigheten skall förlÀggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de tvÄ mÄnader som Àr knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlÄtas. De sÄ kallade pappa/mammamÄnaderna infördes för att öka uttaget av förÀldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken Àr jÀmstÀlldhetsbonusen som introducerades 2008.
Man Àr inte en sjuksköterska eller en medmÀnniska. Man Àr bÄde och. : En kvalitativ studie om vÄrdyrkets komplexitet i relation till yrkesroll och privatliv.
I denna uppsats behandlar vi Àmnen som relationer, emotioner och sociala band som Àr baserar pÄ verksamheter inom vÄrden i VÀstra Götalandsregionen. Vi har undersökt hur man som sjuksköterska, undersköterska och lÀkare förhÄller sig till patienter som Àr dödligt sjuka pÄ ett professionellt och medmÀnskligt sÀtt. Vi vill belysa hur sjuksköterska, undersköterska och lÀkaren hanterar eventuella svÄra emotioner i mötet med sjuka patienter. Ytterligare en aspekt pÄ vÄr studie Àr förhÄllandet mellan individ och gruppnivÄ i dessa yrken samt hur stödet mellan kollegorna ser ut nÀr det gÀller ventilering av emotioner. Vi har Àven studerat hur arbetsliv och privatliv interagerar med vartannat i detta fall.
Turism som Àmne?
Som en av Sveriges snabbast vÀxande nÀringar lockar turismen mÄnga ungdomar till arbete samtidigt som efterfrÄgan pÄ kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gÀller dÀrför att satsa pÄ utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick Àmnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns Àven pÄ program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt pÄ olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism Àr gÄngbara i andra sammanhang eftersom Àmnet Àr tvÀrvetenskapligt.
Balanseringen mellan arbete och privatliv - Hur pÄverkas individens upplevda hÀlsa?
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering pÄverkar individens upplevda hÀlsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebÀr det reglerande av arbete som nu allt oftare överlÀmnas till individen som sjÀlv fÄr bestÀmma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer mÄlstyrda och detta medför höga krav pÄ individen att sjÀlv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara bÄde positivt och negativt. Professionellt arbete prÀglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osÀkerhet pÄ grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förÀlder. HÀr finns konkurrerande teorier om hur sfÀrerna pÄverkar varandra vilka Àr expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).
Validering : Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
Validering - Ett sÀtt att synliggöra informell kunskap
Studien visar pÄ hur informell kunskap blir synliggjord genom anvÀndandet av
validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhÀllsutveckling stÀlls
det höga krav pÄ moderna, flexibla metoder för det livslÄnga, livsvida
lÀrandet. Detta krÀver att utbildningsanordnare Àr uppdaterade och
förÀndringsbenÀgna i sitt ledarskap. Det Àr ocksÄ viktigt att lyfta blicken och
informera sig om vad som hÀnder och sker i vÀrlden. För att kunna uppfylla
dessa krav har det krÀvt förÀndringar i nationella styrdokument.
Kvinnor söker efter information, mÀn vill bli uppdaterade : Genusperspektiv pÄ revisionsmöten
PÄ 70-talet startades en debatt om skillnaden mellan biologiskt och socialt konstruerat kön och ordet genus kom att bli benÀmningen pÄ det sociala könet. Forskare idag menar att det inte Àr en slump att kvinnor oftare Àn mÀn vÀljer yrken som krÀver en högre social kompetens, dÄ könen besitter olika egenskaper. Bland annat anses mÀn vara bÀttre pÄ abstrakt matematik medan kvinnor har lÀttare för att anvÀnda och tolka icke-verbala signaler. För att kunna se i vilken utstrÀckning könsskillnader visar sig i kontakten mellan revisorn och företagaren har vi valt att formulera vÄrt problem som Hur skiljer sig manliga och kvinnliga mikroföretagare Ät nÀr det gÀller att ta till sig revisionsinformation?.
Möjligheter till utveckling och lÀrande för UmeÄ kommuns medarbetare : En analys av betydelsen av organisationsförÀndringar och kön
Denna studie bygger pÄ ett uppdrag frÄn UmeÄ kommuns personalfunktion. I UmeÄ kommuns JÀmstÀlldhetsplan 2012-2014 stÄr det att det ska genomföras en ?analys av möjligheten till lÀrande och utveckling och om det finns skillnader som Àr könsrelaterade samt vidta ÄtgÀrder med anledning av resultaten?. Det övergripande syftet för studien Àr att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom UmeÄ kommun har till utveckling och lÀrande och sÀrskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och mÀn. VÄr frÄgestÀllning Àr: hur pÄverkas möjligheterna till lÀrande och utveckling av organisationsförÀndringar och kön? Studien utgÄr frÄn tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförÀndringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling.