Sök:

Sökresultat:

376 Uppsatser om Könsbalanserade yrken - Sida 24 av 26

Plats pÄ scen för recensionerna : En undersökning om teaterrecensioners innehÄll i svensk dagspress

SÀttet man skriver recensioner pÄ Àr vÀldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur olika teaterrecensioner Àr uppbyggda ? vad som stÄr, pÄ vilket sÀtt man skrivit och i vilken utstrÀckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har pÄvisat att det Àr skÄdespelarna och handlingsreferaten som fÄr den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder pÄ att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte Àndrats sÀrskilt mycket jÀmfört med dem som skrevs för hundra Är sedan. Det Àr vad som ska undersökas och benas ut i den hÀr studien.

Motivation i restaurangbranschen - En studie utifrĂ„n Herzbergs TvĂ„faktorteori samt Adairs Åttastegsmodell

Denna uppsats behandlar medarbetares motivation inom restaurangbranschen. Restaurangbranschens höga personalomsÀttning i Sverige idag beror bland annat pÄ att branschen fortfarande ses som en genomfartsbransch med lÄg status. DÄlig arbetsmiljö och en personalintensiv bransch i kombination med krÀvande yrken har prÀglat restaurangbranschen genom historien som bland annat har visat sig genom lÄga grundlöner med liten löneutveckling, i förhÄllande till andra branscher samt att anstÀllningstryggheten ofta Àr lÄg. Uppsatsens teorier och empiri bygger pÄ och utgÄr ifrÄn Herzbergs TvÄfaktorteori som beskrivs genom motivations- och hygienfaktorer samt Adairs teorier om motivation och ledarskap genom hans 50/50-regel samt Ättastegsmodell. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som frÀmst motiverar medarbetare i kök, servering/bar och disk i sitt dagliga arbete pÄ sin arbetsplats.

Extraversion och Introversion : Kopplat till stress och coping

FÀrger, klÀder, handlingar och aktiviteter Àr saker som tillskrivs mÀn eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre böcker frÄn 2000-talet. Genom en innehÄllsanalys har vi utformat analysfrÄgor dÀr vi studerat karaktÀrernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur karaktÀrerna framstÀlls i sex valda bilderböcker. Vi har Àven valt att se om samhÀllets rÄdande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger pÄ under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.

ArbetsklÀder : -En jÀmstÀlld avdragsrÀttighet?

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrÀtten för arbetsklÀder sett ur ett jÀmstÀlldhets- och könsneutralitetsperspektiv.ArbetsklÀder Àr nÄgot alla anstÀllda anvÀnder. Det Àr emellertid ingen sjÀlvklarhet att kostnaden för arbetsklÀder ska vara en skattefri förmÄn och dÀrmed avdragsgill. Förutom skyddsklÀder framgÄr i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetsklÀderna ska vara anpassade efter tjÀnsten men de ska, ur ett lÀmplighetsperspektiv, inte heller kunna anvÀndas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.

Socialt ansvar i Lantbrukskooperativ - en studie av styrelsen i LantmÀnnen

Sammanfattning Uppsatsen behandlar avdragsrÀtten för arbetsklÀder sett ur ett jÀmstÀlldhets- och könsneutralitetsperspektiv.ArbetsklÀder Àr nÄgot alla anstÀllda anvÀnder. Det Àr emellertid ingen sjÀlvklarhet att kostnaden för arbetsklÀder ska vara en skattefri förmÄn och dÀrmed avdragsgill. Förutom skyddsklÀder framgÄr i 11 kap. 9 § IL att övriga arbetsklÀderna ska vara anpassade efter tjÀnsten men de ska, ur ett lÀmplighetsperspektiv, inte heller kunna anvÀndas privat för att betraktas avdragsgilla. I prop.

Ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv. En undersökning av ungdomars förhÄllande mellan skola och arbetsliv samt ungdomars synpunkter pÄ vÀgledning i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen

SyfteDen hĂ€r studien syftar till att undersöka faktorer som pĂ„verkar ungdomars övergĂ„ng frĂ„n skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter pĂ„ studie- och yrkesvĂ€gledning i samhĂ€llet, nĂ€mligen i gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svĂ„rt att hitta sitt vĂ€gval eller sitt yrkesmĂ„l. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergĂ„ngen frĂ„n skola till arbetsliv utifrĂ„n fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och vĂ€rdering av arbete.

Äldres motivation till utbildning : En studie om pensionĂ€rers motiv till att studera pĂ„ Senioruniversitetet

Efter att ha lÀst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kÀnde vi att vi ville skriva vÄr examensuppsats om nÄgot annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestÀmde oss föra att skriva om Àldres lÀrande, eller rÀttare sagt Àldres motivation till studier pÄ Senioruniversitetet. Denna undersökning Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr vi har intervjuat elva stycken medlemmar pÄ Senioruniversitetet.Senioruniversitetet Àr en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera stÀder i landet men vi valde att fokusera pÄ Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 Är eller har en partner som Àr medlem fÄr ta del av kursutbudet.

Att öppna vÀgar genom kaos : Uppdrag och nÀtverk kring förskolebarn som upplevt trauma

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet Àr att undersöka hur olika professionsföretrÀdare för yrken nÀrliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföretrÀdare nÀra förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förvÀntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. DÀrtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lÀra och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta personer.

Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehÄllsanalys av tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre bilderböcker frÄn2000-talet sett ur ett genusperspektiv

FÀrger, klÀder, handlingar och aktiviteter Àr saker som tillskrivs mÀn eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av.Vi har undersökt tre bilderböcker frÄn 1970-talet och tre böcker frÄn 2000-talet. Genom en innehÄllsanalys har vi utformat analysfrÄgor dÀr vi studerat karaktÀrernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur karaktÀrerna framstÀlls i sex valda bilderböcker. Vi har Àven valt att se om samhÀllets rÄdande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger pÄ under tidsperioderna 1970- och 2000-talet.

I sin fars fotspÄr : *En studie av prÀsterskapets sociala och geografiska balgrund i Linköpings stift

Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Felreducering i projekteringsprocessen: En undersökning som ska bidra till att underlÀtta arbetet för projekteringsledare

Innan upprÀttande av byggnader och anlÀggningar genomförs ett arbete dÀr handlingar i form av ritningar, beskrivningar och förteckningar tas fram. Arbetet kallas projektering och Àr en omfattande samt komplex process i tre delar; utredningsskede, programskede och projekteringsskede. Varje skede resulterar i att en eller fler typer av handlingar utarbetas genom konsulternas försorg. Projekt Àr unika och krÀver dÀrmed sin specifika projektering, ett arbete som ska samordnas och styras vilket oftast inte sker helt problemfritt. Feluppkomst Àr ett Äterkommande problem, förmodligen eftersom vi Àr mÀnskliga och fel blir dÀrför oundvikligt.

Produkt: LĂ€kare eller socialisering av en medicine kandidat

Problem: LÀkaryrket Àr ett komplext yrke dÀr verklighetens obestÀmbarhet gör att enbart de med stor kunskap, erfarenhet och fÀrdigheter, i förhÄllande till lekmannen, kan ta kvalificerade beslut. Yrken med denna beskrivning kallas professioner. Skapar professioner en viss sorts mÀnniskor?Efter avslutade civilingenjörsstudier samt en nÀstan fÀrdig fil.kand. i företagsekonomi, kÀnde jag under mina lÀkarstudier att mitt tankesÀtt pÄverkades i en helt annan grad Àn vid de tidigare studierna.

Min sanning om din verklighet : En diskussion om konstnÀrlig frihet och moral i alterfiktion

Sammanfattningsvis kan jag utifrÄn mina resultat till stor del bekrÀfta den bild som tidigare forskare kommit fram till gÀllande den sociala och geografiska bakgrunden för prÀsterskapet. Till stor del var denna kyrklig till sin karaktÀr och den geografiska rörligheten var begrÀnsad. Efter den kyrkliga bakgrunden var en bondebakgrund den nÀst vanligaste. Dessa tvÄ var generellt sett större Àn akademisk, militÀr eller borgerlig bakgrund under hela den undersökta perioden. Jag har kunnat konstatera en tydlig förÀndring över tid, dÀr den kyrkliga bakgrunden blivit kraftigt försvagad under 1800-talet till förmÄn för bÄde den militÀra, akademiska och borgerliga bakgrunden.

Att göra genus i arenan : En litteraturstudie av gymnasieeleversegenvalda böcker med utgÄngspunkt igenus och intersektionalitet

Med utgÄngspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie tvÄ elevvalda böcker frÄn ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok Àr flickvald och en Àr pojkvald. Böckerna analyseras utifrÄn genusperspektiv i förhÄllande till traditionella könsstereotyper, sÄsom hur de kvinnliga och manliga karaktÀrerna beskrivs, hur de talar, hur de pÄverkas av andra aspekter sÄsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av mÀn och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens nÀrlÀsning av litteraturen analyseras de sammanstÀllda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhÄllande till genus, vilket stÀlls mot de böcker som i en intervju med lÀraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle vÀlja att lÀsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrÄn befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstÀmmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av lÀraren stÀmmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars lÀsning.

Strategisk kommunikation i offentlig sektor : En studie av kommunikationsfunktionerna och det strategiska kommunikationsarbetet vid Sveriges kommuner, landsting och myndigheter

Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->