Föräldraledighetslagstiftning
Lagstiftning som incitament för jämställdhet
I Sverige har varje förälder en lagstadgad rätt till ledighet i samband med att familjen utökas med ett barn. Föräldrarna kan själva välja hur ledigheten skall förläggas under den aktuella tidsperioden samt hur den skall fördelas dem sinsemellan, förutom de två månader som är knutna till vardera individ. Dessa kan inte överlåtas. De så kallade pappa/mammamånaderna infördes för att öka uttaget av föräldraledighet hos papporna. En annan reform inom familjepolitiken är jämställdhetsbonusen som introducerades 2008. Detta incitament infördes för att öka pappornas uttag av föräldraledighet och på så vis öka jämställdheten. Bonusen kräver ingen formell ansökan utan betalas ut till föräldrarna varje månad i samband med föräldrapenning. Detta gör att det ekonomiska incitamentet blir mer påtagligt för föräldrarna eftersom de numera kan se ett klart samband mellan ett jämställt uttag av föräldraledighet och bonusens utbetalning. Nutidens pappors uttag är dock långt från de 50 % som skulle krävas för att Sverige skulle uppnå jämställdhet inom föräldraledighetens område. Statliga utredningar gjorda före jämställdhetsbonusens tillkomst visar att pappor ?straffas? av sin arbetsgivare i form av minskad ekonomisk utveckling om de tar ut föräldraledighet. Pappor som tar ut liten föräldraledighet får däremot en gynnsam löneutveckling efter att de blivit förälder. Kvinnor har generellt en lägre lön än män. Det som inte är allmänt känt är att bara en liten andel av denna löneklyfta kan härledas till direkt diskriminering. Kvinnor väljer generellt studier som leder till yrken som går att kombinera med sina familjeåtaganden. Barnafödande och föräldraledighet utgör den mest påtagliga frånvaron från arbetsmarknaden för kvinnor. Män väljer generellt arbeten med en gynnsam löneutveckling där de har goda chanser till en karriär. Utredningen visade även att män och kvinnor som levde i stadigvarande förhållanden före jämställdhetsbonusens tillkomst tenderade att ta ut föräldraledighet ojämnt för att inte påverka den gemensamma ekonomin negativt. Mannen tog ut en liten andel. Anledningarna är bland annat att familjens gemensamma ekonomi påverkas negativt dels eftersom denne generellt har en högre lön, men även fick en sämre löneutveckling på sin arbetsplats. Kvinnan tog ut en stor andel av föräldraledigheten eftersom dennes löneutveckling inte påverkades i lika stor utsträckning av en lång frånvaro från arbetsplatsen. Efter jämställdhetsbonusens tillkomst är det oklart om dess ekonomiska incitament på max 13 500 kronor kommer ha tillräckligt stark påverkan för att kunna bryta det nuvarande uttagsmönstret. I samband med denna uppsats tillkomst uppgav Jan Björklund, utbildningsminister och partiledare för Folkpartiet, sig vara positiv till att utöka pappamånaderna ytterligare. Detta förutsatte dock att jämställdhetsbonusen inte uppnått de önskvärda målen. Hur familjepolitiken kommer att förändras under de kommande åren är således högst oklart.