I mötet med olika klasser under vÄra VFU-perioder vÀcktes frÄgor angÄende klasstorlekens betydelse för elevers lÀrande samt interaktionen mellan lÀrare och elev. Dessa frÄgor förstÀrktes under AU2-utbildningen samt efter lÀsningen av Skolverkets statistiska redovisning dÀr 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie Àr att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har dÀrför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanstÀllts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lÀgrepresterande elever prestationsmÀssigt och resultatmÀssigt drar stor fördel av minskade klasser. LÀraren vinner tid pÄ minskade klasser vilket underlÀttar deras arbetssituation och gör sÄ att mer tid kan spenderas Ät att skapa bÀttre relationer mellan lÀraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

Medlare- Är du kompetent, rĂ€ttrĂ„dig samt opartisk?En kvalitativ studie kring lekmannamedlare respektive tjĂ€nstemedlareSammanfattningSyftet med uppsatsen var att undersöka tre regionsamordnares erfarenheter av funktionen lekmannamedlare och tjĂ€nstemedlare kring deras medlingsuppdrag. Uppsatsens frĂ„ge- stĂ€llningar var följande: ? Lever lekmannamedlaren respektive tjĂ€nstemedlaren upp till begreppen, kompetent, rĂ€ttrĂ„dig samt opartisk? Den tredje frĂ„gestĂ€llningen Ă€r ? Vad Ă€r den specifika skillnaden mellan lekmannamedlare respektive tjĂ€nstemedlare kring ett medlingsuppdrag? Empirin bestĂ„r av kvalitativa forskningsintervjuer med tre region- samordnare. Dessa ansvarar för olika medlingsverksamheter.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkÀt skickades till ett urval av anstÀllda inom socialförvaltningen i Stockholms LÀn. Resultaten tyder pÄ ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfÀlle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol..

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvÄrden ser pÄ sig sjÀlv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrÄn yrkets status i samhÀllet, maktupplevelse pÄ arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jÀmförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd pÄ maktupplevelser.

En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att observera tvÄ olika stylistlÀrares arbete under nÄgra lektioner. Hur arbetar de med; mÄl, process, Äterkoppling samt bedömning Hur ser förutsÀttningarna ut nÀr det gÀller det pedagogiska arbetet och har eleverna nÄgot inflytande? LÀrarna arbetar pÄ gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning hÄr och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifrÄn tvÄ liknande lektionspass i hantverksteknik, Ärskurs tvÄ pÄ olika gymnasieskolor, utifrÄn teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedömning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det bÄde finns skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt, förutsÀttningar samt gÀllande elevinflytande..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, genom samtal med pedagoger pÄ fÀltet, vilka lÀsmetoder pedagogerna sÀger sig anvÀnda och hur pedagogerna sÀger sig anvÀnder dem samt att, genom observation, se hur lÀsmetoderna anvÀnds i undervisningen av de deltagande pedagogerna. I litteraturgenomgÄngen presenteras flertalet lÀsmetoder samt vad dagens aktuella forskning sÀger om lÀsinlÀrning. Detta relateras Àven till vad Lpo94 samt kursplanen i svenska. Huvudresultatet visar att samtliga deltagande pedagoger sÀger sig vÀlja att blanda flera olika lÀsmetoder för att pÄ sÄ sÀtt kunna anpassa till varje elevs egna behov. Resultatet visar Àven att pedagogerna, vid vÄra observationer, inte alltid anvÀnder sig av de lÀsmetoderna de sagt sig anvÀnda i intervjun.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan arbetar med matematiska mönster i utemiljön samt hur de hjÀlper barnen upptÀcka mönster i utemiljön. Som metod anvÀnde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ fem olika förskolor med inriktning mot utomhuspedagogik. Nio pedagoger deltog i undersökningen. VÄrt resultat visar att utemiljön lÀmpar sig bra till att arbeta med mönster i samt att pedagogernas kunskaper, engagemang och intresse för Àmnet Àr viktigt. .

Vi har valt att skriva om PL 24 a-d § § dÄ detta Àr en relativt ny paragraf. Denna paragraf innehÄller ÄtgÀrder som polisen kan utnyttja för att förhindra trafiknykterhetsbrott samt omhÀndertagande av föremÄl till denna. Intresset för denna paragraf vÀcktes under trafikmomentet dÄ vi flyktigt berörde Àmnet. Meningen med denna rapport Àr att klargöra hur polisen gick tillvÀga innan denna paragraf fanns samt hur man aktivt anvÀnder den idag. Vi har genom studier av förarbeten av paragrafen, sjÀlva lagtexten samt ett JO utlÄtande frÄn tiden innan den aktuella paragrafen tillkom bilda oss en uppfattning pÄ hur trafikbrott förhindrades.

Studiens syfte Àr att undersöka hÀrskarteknikers existens pÄ Facebook samt att studera pÄ vilket sÀtt de olika teknikerna framtrÀder. Studien Àmnar Àven att uppmÀrksamma hÀrskartekniker och öka förstÄelsen kring dem.Genom netnografi, passiva dolda observationer och samtalsanalys undersöker vi sju konversationer pÄ Facebook.VÄr studie visar att de fem hÀrskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhÄllande av information, dubbelbestraffning samt skam och skuldbelÀggning finns pÄ Facebook..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har kring Àtstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra Àtstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor ha om Àtstörningar?Hur anser lÀrare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstÀnks ha Àtstörningar?Hur arbetar lÀrare och skolsköterskor för att förebygga Àtstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, dÀr data samlades in med hjÀlp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lÀrare i idrott och hÀlsa samt fyra skolsköterskor. DÀrefter analyserades resultaten efter frÄgestÀllningarna.ResultatStudien visade att bÄde lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har fÄtt en begrÀnsad del av sin kunskap om Àtstörningar frÄn sin utbildning. Största delen kunskapen har inhÀmtats via livserfarenhet.

Studiens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var (1) Varför medlemmar i en förening vÀljer att inte anvÀnda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjÀlp av jÀmförelser med tidigare forskning inom omrÄdet och relevanta teorier. Resultatet pÄvisade att anknytning och kÀnsla av trygghet och stöttning frÄn förÀldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Att söka hjÀlp pÄ en akutmottagning kan mÄnga gÄnger innebÀra ett första intryck i vÄrdkedjan pÄ ett sjukhus. Mötet pÄ en akutmottagning Àr ofta kort, dÀrför Àr det av stor vikt att bemötandet blir sÄ bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vÄrd pÄ en akutmottagning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgÄng enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudomrÄden om patienters egna upplevelser pÄ en akutmottagning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.