Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har sprÄkljudsproblem, samt om svÄrigheterna skiljer sig beroende pÄ vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frÄgade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med sprÄkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns sprÄkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att de arbetsmetoder som anvÀnds vid stöttning av barn som har sprÄkljudssvÄrigheter inte skiljer sig beroende pÄ etnisk bakgrund utan frÀmst beroende pÄ var i sin sprÄkliga utveckling som de befinner sig. Det har ocksÄ konstaterats att det inte gÄr att dra nÄgra slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika sprÄkljudsproblem..

SprÄket har stor betydelse för mÀnniskan, utan sprÄket Àr det svÄrt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstÄdd. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄk samt ta reda pÄ vilka tal- och sprÄksvÄrigheter som lÀrare i förskolan kan stÀllas inför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vÄrt resultat Àr baserat pÄ intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger med inriktning mot tal, sprÄk och kommunikation. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att anvÀnda ett medvetet sprÄk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns sprÄk. Barn kan ha svÄrt att uttala vissa ljud men Àven svÄrigheter med att förstÄ och tolka information samt att de kan ha besvÀrligt att anpassa sprÄket i olika sociala sammanhang.

Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas anvÀndning av Facebook samt om anvÀndandet kan leda till ett problematiskt anvÀndande av Facebook. Vidare ska studien undersöka om anvÀndningen av Facebook kan relateras till vÀlmÄende samt psykologiska aspekter som sjÀlvkÀnsla. FrÄgestÀllningarna var: Hur anvÀnder unga vuxna Facebook? Finns det ett samband mellan anvÀndningen av Facebook, en persons vÀlmÄende och sjÀlvkÀnsla? Samt, Finns det ett samband mellan att utveckla ett problematiskt anvÀndande och Facebook? En kvantitativ forskningsmetod med positivistisk utgÄngspunkt anvÀndes tillsammans med en enkÀtundersökning för att komma fram till resultatet. Resultatet visar pÄ att mÀn anvÀnder Facebook mer Àn kvinnor samt att för 79 % av respondenterna tillhör Facebook deras dagliga rutin.

Syftet med denna studie Àr att knyta an till Högskolan i GÀvles riktlinjer för ett examensarbete, undersöka betydelsen av visualisering pÄ en arbetsplats samt kartlÀgga en pedagogs uppfattningar av dennes tankar med hjÀlp av datorprogrammet Complador. NÄgon tidigare forskning har inte funnits inom detta omrÄde, vilket gjorde att ett intresse vÀcktes hos författarna. Studien bygger pÄ litteraturstudier samt intervjuer. För att fÄ svar pÄ visualiseringens betydelse valdes intervjuer med en rektor samt tre pedagoger, kartlÀggning av en pedagogs uppfattningar gjordes via Complador vilket ledde till resultatet i denna studie. Intervjuerna visar pÄ att visualisering har en stor betydelse bÄde för pedagogerna sjÀlva samt deras dagliga arbete, bÄde som kollega och klasslÀrare.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus pÄ att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sÀtta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. UtifrÄn ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusomrÄdet utforskats med hÀnsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förstÄelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats Àr observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes pÄ en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belÀgna i mellersta Sverige.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lÀrande. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne med tvÄ intervjuade pedagoger frÄn varje förskola. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt fÀltanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den förÀnderliga miljön, materialets tillgÀnglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön Àr betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lÀrande.

VÀxthuseffektens konsekvenser Àr ett vÀrldsomspÀnnande hot. Transportsektorn och sÀrskilt privatvÀgtrafik Àr en stor bidragare till de svenska koldioxidutslÀppen. Framtida fokus Àr mot att elektrifieravÀgtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvÀrda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna pÄ utslÀppsrÀtter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkÀllor analyserar den hÀr uppsatsen om det Àr kostnadsminimerande att införaelbilar Är 2010 eller Är 2020 för att reducera CO2 utslÀppen.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Det utarbetas stÀndigt nya redovisningsprinciper vilket medför att företag mÄste anpassa och förÀndra sin redovisning för att uppfylla de nya kraven. Företag kan uppfatta dessa nya redovisningsprinciper som komplicerade samt att dem kan vara resurskrÀvande för företagen att implementera. Syftet med studien har varit att genom en fallstudie belysa hur företag tar till sig och anpassar sig till nya redovisningsprinciper samt beskriva vilka faktorer som pÄverkar företags agerande vid implementeringen av dessa. För att besvara detta syfte har vi intervjuat tvÄ koncernföretag samt skatteverket. Detta har givit en djupare förstÄelse för hur företag agerar vid implementeringen av en ny redovisningsprincip och pÄvisat att det finns en skillnad mellan hur större och mindre företag agerar.

Tack vare bÀttre och bÀttre förutsÀttningar för utveckling av mobila applikationer, samt utbredning av internetbaserade tjÀnster, presenteras hÀr ett underlag inför val av mobil utvecklingsplattform. De undersökta plattformarna Àr Android och Iphone pÄ grund av deras vÀxande utbredning pÄ smartphonemarknaden. Studien presenterar förutsÀttningar för att utveckla webbtjÀnst-understödda applikationer för intern distribuering. Ett visuellt tilltalande anvÀndargrÀnssnitt Àr ocksÄ i fokus för den typen av applikation studien riktar sig mot.Vi har kommit fram till att Android Àr lÀttare att lÀra sig om man kommer ifrÄn en Java- eller .Netmiljö samt lÀttare att distribuera. Iphone har dÀremot bÀttre stöd för att utveckla grafiskt tilltalande applikationer.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Crohn?s sjukdom Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som upptrÀder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast Àr dock ileum och colon. Orsaken Àr Ànnu okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen pÄverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

Detta examensarbete Àr utfört för att öka effektiviteten i Gefleteknologernas medlemshantering, deras medlemsregister samt festschema och gÀstlistor. Detta genom att skapa ett vÀl strukturerat system i PHP och anvÀnda sig av MySQL för lagring av data. Resultatet av detta projekt blev en ny hemsida dÀr administratörer frÄn föreningen har tillgÄng till speciella funktioner pÄ sidan för att lÀgga till, Àndra och söka medlemmar i databasen, samt att hantera festschema och gÀstlistor..

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan gÄr till. Det utgÄr frÄn verksamheten kring omrÄdet sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan krÀnkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, dÀr Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan mÄste arbeta mer kring.Min undersökning utgÄr frÀmst frÄn sex intervjuer, tvÄ lÀrarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrÄn styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar frÀmst sin utgÄngspunkt i barnens frÄgor och de lokala mÄlen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum dÀr det Àr just elevernas frÄgor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget Àr relationen till Àmnet gott, nÄgot som ansÄgs vara avgörande för framgÄngen med verksamhetsomrÄdet.