Sök:

Sökresultat:

447 Uppsatser om Känslor och Fantasi - Sida 6 av 30

Sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda patienter med psykisk oh?lsa inom somatisk v?rd - En litteratur?versikt

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Att strukturera kaos : En studie av specialpedagogiska metoder i daglig verksamhet för personer med autism

MÀnniskor med autism lever i ett stÀndigt kaos. DÀrför Àr den viktigaste pedagogiska principen nÀr man arbetar med mÀnniskor med autism att strukturera och ordna omvÀrlden, att strukturera kaoset.Syfte: Syftet med rÄdande undersökning Àr att utifrÄn löpande aktiviteter i daglig verksamhet för personer med autism lyfta fram och analysera de olika specialpedagogiska metoderna man anvÀnder.Metod: Studien har en kvalitativ ansats för att uppnÄ sitt syfte. De empiriska undersökningarna, vilka bestod av intervjuer och observationer, har utförts i daglig verksamhet för personer med autism.Resultat och diskussion: Denna studie visar att man i den aktuella dagliga verksamheten anvÀnder sig av specialpedagogiska metoder för att underlÀtta de problem som mÀnniskor med autism har med social interaktion, kommunikation och fantasi.Studien visar ocksÄ att de specialpedagogiska metoderna i vissa sammanhang brister. Detta gör det dÄ personalen genomför aktiviteter som bland annat gÄr ut pÄ social interaktion, vilket inte gynnar personer med autism dÄ de har stora svÄrigheter med social interaktion. DÀrtill visar studien att personalen har en oerhört stor roll i arbetet med mÀnniskor med autism.

I grÀnslandet mellan verklighet och fantasi : Diskussion om aktuella lÀstrender bland ungdomar

GrÀngesberg Àr en gruvort i Bergslag som Àr uppbyggd kring en storskalaig jÀrngruva och som var kring sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag Àr gruvan nedlagd och allt som finns kvar Àr ett enormt gruvhÄl och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt Àr en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstÄ den komplexitet av vad GrÀngesberg har varit och vad GrÀngesberg Àr idag..

Pedagogiska processer i utemiljön

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

För mycket lycka : om lyckan och det politiska hos Simone de Beauvoir och Sara Ahmed

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Uterummet ? en kunskapskÀlla? Hur pedagoger resonerar kring uterummet som pedagogiskt verktyg i matematik och övrigt lÀrande

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptÀcka och uppleva olika kÀnslor som nyfikenhet, trygghet, upp-tÀckarlust och inspiration. Detta tar de olika lÀroplanerna fasta pÄ. FöresprÄkare för utomhuspedagogik har under Ärhundrade sett att barn behöver bÄde teori och praktik för att tillÀgna sig ett lÀrande. Barn lÀr sig matematik lÀttast om de fÄr lÀra sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lÀttare ska kunna tillgodogöra sig ett lÀrande bör de fÄ anvÀnda sina sinnen och sin kropp.

Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund ? en systematisk litteratur?versikt ?ver barnmorskans etiska dilemman

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Alla barn har en ryggsÀck med sig: Anestesisjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda barn i samband med anestesi

Att vÄrda barn inför operation krÀver att anestesisjuksköterskan kan förstÄ barnets livsvÀrld och bemöta eventuell oro. Första gÄngen som ett barn kommer i kontakt med sjukvÄrden kan upplevas som skrÀmmande. Hur barnet blir bemött har en stor betydelse för framtida besök. Med bra förberedelse skapar anestesisjuksköterskan trygghet och underlÀttar inför operationen för bÄde barnet och deras förÀldrar. Informationen till barnet Àr en viktig del i den preoperativa delen och mÄstes anpassas till barnets Älder.

Expedition: Det gyllene renhornet: Àr en modell för lÀrande
som bygger pÄ spÀnning, fantasi och berÀttande, och som
benÀmns Àventyrspedagogik, anvÀndbar i skolans arbete

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om en modell för lÀrande som skapar motivation genom spÀnning, utmaning, fantasi och berÀttande, som benÀmns Àventyrspedagogik, Àr anvÀndbar i skolans arbete. Arbetets utgÄngspunkter var att genom den Àventyrspedagogiska modellen för lÀrande skapa fantasiberikande och spÀnnande moment i skolarbetet och skapa förutsÀttningar för motivation till lÀrande bÄde hos elever och lÀrare. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ifrÄn Sven-Gunnar Furmarks modell för Àventyrspedagogik, teorier om spÀnningens, fantasins och berÀttandets betydelse för lÀrande samt neurologisk forskning i pedagogiskt sammanhang. Undersökningen genomfördes i en Äldersintegrerad elevgrupp om 68 elever, samt 6 pedagoger i en problembaserad-individuell verksamhet i Är 7-9. I 10 mindre arbetsgrupper genomfördes ett temaprojekt som behandlade temat samekultur.

Uteförskola och vÀlbefinnande

Syftet med undersökningen var att försöka förstÄ om det fanns en koppling mellan uteförskolor och vÀlbefinnandet.Vi valde tvÄ olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgÀende barn och pedagoger.Med hjÀlp av studiebesök och intervjuer blev den hÀr verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes vÀlbefinnande som dÄ gör dem positivt instÀllda till sitt arbete.Barnen upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en vÀlutvecklad motorik och fantasi..

Visualisering för spelbaserat lÀrande

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Patienters och v?rdpersonals upplevelse av postoperativ mobilisering

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Ungdomars syn pÄ kreativitet

Den hÀr studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhÄllningssÀtt till begreppet kreativitet och hur de sjÀlva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte Àr ocksÄ att öka bildlÀrares förstÄelse av elevernas perspektiv pÄ kreativitet sÄ att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn pÄ kreativitet pÄverkas eller skiljer sig Ät beroende pÄ skolans utsagda profil undersöks ocksÄ i denna studie. För att fÄ en bred förstÄelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv sÄ som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger pÄ en empirisk undersökning dÀr jag anvÀnt mig av kvalitativa arbetsmetoder, frÀmst i form utav intervjuer men Àven observationer.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->