Syftet med vår undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. Utgångspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes på en skola, där undersökningsklassen bestod av 12 fjärdeklassare och 10 femteklassare.

Syftet med uppsatsen är att få en grundligare kunskap om berättande. I uppsatsen kan man läsa om vad författare anser om berättandets betydelse, medias påverkan på fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har även intervjuat tre pedagoger, från förskolan och skolans yngre år. Pedagogerna har givit en förståelse om hur berättande kan användas i praktiken och vilken betydelse de anser att berättande har för barnen. Jag har kommit fram till att berättande används i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och är uppskattat från både lärare och barn.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vårt eget dramapedagogiska arbetssätt vilket vi kommit att kalla fantasiäventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiäventyr, på vilket sätt fantasiäventyret påverkades av vår ?lärare i roll?- funktion samt vilka förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under två teaterpass á 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vår teatergrupp som består av 12 stycken 8-9 åringar som ägnar sig åt teater på sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har använt oss av metodtriangulering och metoderna som använts är deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska värderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. När vi analyserade resultatet fann vi att arbetssättet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

I studien testades 35 psykoterapeutstudenter för att undersöka sambandet mellan empati och förmågan att känna igen mikrouttryck. Empati mättes med självskattningsformuläret Interpersonal Reactivity Index vars subskalor mätte följande aspekter av empati: perspektivtagande, fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro. Förmåga att känna igen mikrouttryck testades med Micro Expression Training Tool. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan empati och förmåga att känna igen mikrouttryck. Signifikant positivt samband fanns även mellan subskalan perspektivtagande och förmåga att känna igen mikrouttryck, medan subskalorna fantasi, empatisk omsorg samt personlig oro inte korrelerade med förmåga att känna igen mikrouttryck.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lärmiljö med fokus på barns lek, och om den bilden skiljer sig åt från pedagogers uppfattningar om lek/lärmiljö inom den reguljära förskolan. Min studie består av intervjuer med dels pedagoger från en Mobil förskola, dels pedagoger från reguljär förskola. Jag utgår från en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lärmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet på ett annorlunda/särskilt vis; särskilt i den bemärkelsen ?olik? den reguljära förskolans verksamhet. Studien utgår från pedagogernas egna uppfattningar utifrån den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utläsa eventuella särskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lärmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar när de får lyssna till högläsning. Efter barnen hade lyssnat på texten så fick de rita sina egna bilder utefter vad de själva hade reflekterat över utifrån berättelsen. Jag använde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att få fram deras känslor och åsikter om texten. Texten var en känslosam skönlitterär berättelse för barn. Handlingen kretsar kring när en fågel blir begravd efter den dött när den flög in i ett fönster.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur gymnasieelever och elever från grundskolans tidigare år uppfattar att arbeta med sagor och berättande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lärande och läroprocessen. Till läroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmåga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmågan att lyssna samt förmågan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som läste första året samt en klass i årskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med båda klasserna.

Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på:Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn)Konstruktionslek.

Arbetet handlar om hur o/medvetna barn på två förskolor är om genus i deras vardagsliv..

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..