Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

Att genomgÄ en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgÄngen stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osÀkerhet.

NÀr du fyller 18 Är i Sverige förvÀntas du bli vuxen. Det Àr en utmanande period i livet dÄ mycket hÀnder och förÀndras. För de som lider av nÄgon form av psykisk ohÀlsa och Àr i behov av kontakt med psykiatrin innebÀr denna period att man mÄste byta vÄrd frÄn Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) till Vuxenpsykiatrin. Syftet med denna uppsats var attundersöka hur unga vuxna upplever övergÄngen frÄn BUP till vuxenpsykiatrin i Sverige och vilka behov de har under den processen. Fyra halvstrukturerade intervjuer hölls med fyra kvinnor mellan 20-26 Är.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Syftet med vĂ„r undersökning var att se om man med hjĂ€lp av pedagogiskt drama kan stĂ€rka intellektuellt funktionshindrade barns sjĂ€lvkĂ€nsla. Eftersom vi bĂ„da arbetar med intellektuellt funktionshindrade barn och tycker det Ă€r stimulerande och utmanande, valde vi att göra vĂ„r undersökning i en dramagrupp med 10 grundsĂ€rskoleelever. Under vĂ„rterminen har dramagruppen arbetat med ett projekt om Leonardo Da Vinci som avslutades med en teaterförestĂ€llning. Vi valde att samla in vĂ„rt empiriska material genom kvalitativa studier i form av observationer och intervjuer. Åsa som var involverad i projektet genomförde deltagande observationer under vĂ„rterminens dramapass.

Örebro universitetInstitution för beteende-,social- och rĂ€ttvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60pSammanfattningTitel: Statligt stöd till förĂ€ldrar med barn med en utvecklingsstörning- en komparativ studie mellan Sverige och StorbritannienFörfattare: Cecilia FlodströmHandledare: Munir DagSyftet var att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de statliga stödsystem som ges till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning i Sverige och i Storbritannien. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka vilka upplevelser förĂ€ldrarna har av det stöd som ges. Som metodval valdes en kvalitativ metod med en komparativ ansats. Studien utgjordes av tre intervjuer med förĂ€ldrar till barn med en utvecklingsstörning i Sverige och en intervju genomfördes med en myndighetsperson i Storbritannien. Resultatet visade att de statliga stödsystemen till förĂ€ldrar som har barn med en utvecklingsstörning, i de olika lĂ€nderna, skilde sig frĂ„n varandra.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr nÄgot vi uppmÀrksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om pÄ förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna fÀrre, och utemiljöerna blir begrÀnsade av olika faktorer. FörskolegÄrden blir dÄ allt viktigare för barns intellektuella förstÄelse för sin nÀrmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön Àr ett processinriktat arbetssÀtt dÀr miljön blir till en medupptÀckare i barnens lek, lÀrande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och stÀller krav pÄ de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lÀrande.METOD:VÄr studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod.

Internationella uppdrag Àr en utmanande upplevelse för de individer som Äker för att arbeta för sitt företag i ett annat land. En utlandsstationering omfattar tre faser i individens karriÀrcykel - före resan, under vistelsen och slutligen efter hemkomsten. Uppsatsen utgÄr frÄn en narrativ analys och metod, dÀr intervjuer anvÀnts som teknik för insamlande av fyra utlandsstationerades berÀttelser. Studien inspireras av Kohonen (2005a, 2005b, 2007, 2008) som forskat pÄ ledares identitetsrekonstruktion under utlandsstationering. I sin forskning finner hon stöd för att identiteten för de utlandsstationerade förÀndras, kulturellt eller professionellt, eller bÄde professionellt och kulturellt men det finns individer vars identitet inte förÀndrats.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Genom att arbeta i den palliativa vÄrden möter sjuksköterskor döende mÀnniskor och deras nÀrstÄende. NÀr sjukdomens förlopp inte gÄr att stoppa men med god omvÄrdnad underlÀttas patientens lidande och dÄ mÄr nÀrstÄende bÀttre nÀr de ser att den sjukes symtom lindras. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. En manifest kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera nio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fyra kategorier; att hantera utmanande situationer; att kunna se nÀrstÄendes behov av information; att visa respekt för andliga och kulturella Äsikter; att anförtros en nÀra relation.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

Detta Àr en fallstudie och resultaten gÄr inte att generalisera. Huvudsyftet med studien Àr att belysa pedagogens och utemiljöns betydelse för barns tankar om naturen. Uppsatsen inleds med en genomgÄng av lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. DÀrefter följer forskning inom olika omrÄden sÄsom utomhuspedagogik och olika teorier om lÀrande, Piaget och Vygotsky.Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ förskolor med olika utemiljöer. Enskilda intervjuer med tjugo barn, tre-fem Är, och gruppintervju med pedagogerna samt observationer har skett pÄ bÄda förskolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka om trÀning av exekutiva funktioner kan pÄverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och Àldre. De 29 yngre och 30 Àldre deltagarna i studien delades upp i tvÄ grupper, en trÀningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av trÀning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I trÀningsbatteriet trÀnades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmÀtningar anvÀndes reaktionstidsdata frÄn tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig frÄn de som anvÀndes i trÀningsbatteriet.