Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte Àr att belysa hur nÀttidningarnas makt konkret kommer till uttryck i beskrivningen av romer. Syftet nÄs genom följande forskningsfrÄgor: Hur konstrueras bilden av romer i inrikesnyheter i Aftonbladets och Dagens Nyheters nÀttidning? Hur förhÄller sig nyhetstexterna till romernas utsatta situation? Vilka diskrimineringsmekanismer och maktstrukturer kan identifieras i sÀttet att skriva om romer? Metod och material: Undersökningen bygger pÄ sex inrikesartiklar publicerade i Dagens Nyheters och Aftonbladets nÀttidning under 2014. Dessa artiklar har analyserats med hjÀlp av Teun A. van Dijks kritiska diskursanalysmodell, men Àven Kristina Boréus typologi kring diskursiv diskriminering anvÀnds som ett komplement. Huvudresultat: Studien visar att nÀttidningarna framstÀller romer i negativa sammanhang och konfliktartade situationer dÀr de beskrivs som diskriminerade, oskyldiga offer.

Personer som lider Àr i behov av tröst. I denna studie definierades tröst som handlingar vilka tillfredsstÀller ett behov, förebygger/lindrar obehag och lidande, hjÀlper mÀnniskor till en positiv syn pÄ livet i svÄra situationer, inger hopp och uppmuntran. Att ha kunskap om tröst Àr viktigt för att inte riskera att öka ett befintligt lidande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad personer i behov av vÄrd upplever som tröst. Litteratursökningen resulterade i sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Intresset för förhÄllanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsÀttningar i olika situationer har vi undersökt maktförhÄllanden pÄ ett gruppboende för mÀnniskor med vuxen-hjÀrnskada.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att belysa maktförhÄllandet mellan anstÀllda och brukare och hur de anstÀllda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie pÄ tvÄ gruppbostÀder för mÀnniskor med vuxen-hjÀrnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvÀndig för att fÄ kunskap om anstÀlldas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna frÄn de anstÀllda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen Àr emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhÄllanden..

Bakgrund: Beskrivning av röntgensjuksköterskans yrkesfunktion bestÄr av tvÄ delar, omvÄrdnad och teknik. GrÀnserna dÀr emellan Àr inte lika uppenbar, dessa tvÄ ÀmnesomrÄden flyter in varandra. För att beskriva omvÄrdnaden har Watsons karativa faktorer anvÀnts som en omvÄrdnadsteoretisk stomme. Syftet: Hur ger röntgensjuksköterskan omvÄrdnad vid röntgenundersökning? Hur patienten upplever omvÄrdnaden vid röntgenundersökning? Metod: litteratursökning.

Bakgrund: I Sverige Àr det 31000 stycken mÀnniskor som har palliativ vÄrd. Cancer Àr oftast den vanligaste orsaken till palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd handlar om att vÄrda hela mÀnniskan och lindra symptom. Hopp Àr motiverande impuls som driver mÀnniskan till att hantera svÄra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att belysa upplevelser av hopp i palliativ vÄrd vid cancer ur ett patientperspektiv.

BAKGRUND: Tidigare forskning visar att barn lÀr av och med varandra i mÄnga olika situationer genom att anvÀnda sig av sprÄk, samspel och kommunikation. Studien utgÄr frÄn barns samspel i den fria leken.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur samspelet mellan barn gÄr till och hur det sker ett lÀrande samtidigt.METOD: Metoden i vÄr studie Àr kvalitativ, inspirerad av den etnografiska ansatsen som bygger pÄ data frÄn observationer av barn i den fria leken. Studien Àr gjord pÄ tvÄ avdelningar med barn i Äldrarna ett till sju Är.RESULTAT: Resultatet i denna undersökning visar att barn lÀr sig inte bara genom kommunikation utan ocksÄ genom att lyssna, imitera och observera i gemensamma aktiviteter i den fria leken. LÀrandet sker pÄ olika sÀtt. För att detta skall ske krÀvs det att pedagogen skapar möjligheter och förutsÀttningar..

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka i vilka situationer barn sjÀlva uttrycker att de mÄr bra samt undersöka nÀr förÀldrar och pedagoger upplever att barn mÄr bra pÄ förskolan.  Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femÄrsÄldern och med förÀldrar och pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mÄr bra nÀr de leker, denna uppfattning delas ocksÄ av förÀldrar och pedagoger i barnens nÀrhet. För barnen Àr det viktigt med vÀnner och social samspel för sitt vÀlbefinnande. Undersökningen visar ocksÄ att pedagogerna i sin planering och med sitt sÀtt att tillrÀttalÀgga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfÀlle till Flow.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som hÀnder nÀr det pornografiska Àr i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltsÄ vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran Àr feministisk. Med teoretisk utgÄngspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, ÄskÄdarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berÀttar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tÀnkta mottagaren. Resultatet visar att utifrÄn min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sÀtt att se och tÀnka kring pornografi.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan, och hur man ser pÄ modersmÄlsundervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur de flersprÄkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad lÀroplanen sÀger om mÄngkulturalitet och flersprÄkighet. Genom öppna intervjuer fÄr jag reda pÄ hur pedagogerna sjÀlva anser att förskolan arbetar med de flersprÄkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser pÄ modersmÄl. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna sjÀlva sagt stÀmmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och Àven att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det Àr alltsÄ sex pedagoger som deltagit i studien.

VÄr studie belyser hur en förskolepedagog handlar i konfliktsituationer samt hennes tankar runt dessa situationer och konflikter i allmÀnhet. Vi har Àven valt att belysa nÄgra förskolebarns tankar kring detta Àmne. VÄrt arbete kÀnnetecknas av en kritisk ansats och vi diskuterar vÄrt resultat utifrÄn ett antal olika teoretiska perspektiv, behaviorism, kognitivism, sociokulturellt, makt och genus perspektiv. VÄr studie inleds med en litteraturgenomgÄng som ligger som grund för vÄrt arbete. Vi har valt att anvÀnda intervjuer och observationer som metod i vÄr kvalitativa studie.

Förvaltningslagen (FL) omfattar förvaltningsmyndigheters handlĂ€ggning av Ă€renden. Den anger olika skyldigheter som förvaltningsmyndigheterna har gentemot den enskilde under Ă€rendets gĂ„ng. Vanligtvis Ă€r det knappast nĂ„gra problem att identifiera vad som utgör ett Ă€rende, men i de fall dĂ€r en grĂ€nsdragning mellan olika begrepp Ă€r nödvĂ€ndig för att avgöra om FL Ă€r tillĂ€mplig kan Ă„sikterna gĂ„ isĂ€r. Ärendebegreppet Ă€r inte klart definierat vare sig i lagtext eller i förarbetena. I ett försök att faststĂ€lla hur begreppet tolkas anvĂ€nder uppsatsen sig utav doktrin, förvaltningsmyndigheters interna tolkning samt ett rĂ€ttsfall dĂ€r begreppsdefinitionen aktualiseras.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.