Landskapsarkitekter pÄverkar klimatförÀndringarna pÄ frÀmst dessa fyra omrÄden: ? Planeringen av en plats ? Val av material och tjÀnster ? FörutsÀttningar för framtida skötsel ? Stadsplanering Detta Àr ett kandidatarbete som fokuserar pÄ dessa fyra omrÄden. Jag försöker ta reda pÄ vilka val vi stÄr inför och hur dessa val pÄverkar klimatet. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka vilka möjligheter som landskapsarkitekter har att pÄverka utvecklingen mot ett varmare klimat och i bÀsta fall bidra till att minska de. MÄlet Àr att kartlÀgga landskapsarkitekters pÄverkan pÄ klimatet och utifrÄn det göra en guide med överblick över de omrÄden dÀr landskapsarkitektens val spelar roll. Syftet Àr inte att ge en fullstÀndig bakgrund och diskussion kring varje del, fördjupningen fÄr lÀsaren sjÀlv stÄ för..

Övervikt och fetma Ă€r ett angelĂ€get och ökande problem bland barn och ungdomar bĂ„de globalt och nationellt. Det finns mĂ„nga faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, lĂ„g social status, förĂ€ldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare pĂ„verkan pĂ„ utvecklandet av övervikt och fetma Ă€n de genetiska. Det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet skall pĂ„börjas inom barnhĂ€lsovĂ„rden för att sedan följa med barnet till skolhĂ€lsovĂ„rden. Calgary familjemodell Ă€r ett bra redskap som hjĂ€lper distriktssköterskan att se familjen i sitt rĂ€tta sammanhang och kan dĂ€rigenom ge familjen rĂ€tt stöd och hjĂ€lp utifrĂ„n deras förutsĂ€ttningar för att skapa ett hĂ€lsosamt liv.Syftet med studien Ă€r att beskriva distriktssköterskans hĂ€lsofrĂ€mjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhĂ€lsovĂ„rden.

En kvalitativ studie har genomförts, vars syfte var att studera gruppens betydelse för psykoterapihandledning. Sex psykoterapihandledare vid UmeÄ universitet intervjuades om sina upplevelser av gruppens betydelse vid handledningsarbetet dÄ de handleder psykologstudenter i psykoterapi inom ramen för universitetets psykologutbildning. Studiens frÄgestÀllning var: ?Semistrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades enligt en fenomenologiskt tolkande ansats. Resultaten har sammanfattats i sex Äterkommande teman: ?idealiseringen av gruppen, ett svÄrt fenomen att se eller prata om?, ? gruppens klimat?, ?osÀkerheten i gruppen och rÀdslan för att göra fel?, ?gruppens utveckling över tid?, ?handledaren som en viktig modell? och ?handledningens struktur, vikten av tydlighet och olikheter mellan handledarna?.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

I Sverige, sĂ„ vĂ€l som i övriga vĂ€rlden, Ă€r samhĂ€llet under stĂ€ndig förĂ€ndring. Detta innebĂ€r inte bara nya villkor för en innevĂ„nare i samhĂ€llet, utan kraven som stĂ€lls pĂ„ de konstruktioner som mĂ€nniskan uppfört förĂ€ndras stĂ€ndigt. Även oförutsedda hĂ€ndelser sĂ„som naturkatastrofer eller terrorism kan krĂ€va en förĂ€ndring i konstruktionernas utformning. Exempel kan vara en bro som skall bĂ€ra en högre last eller en katedral som degraderats av tidens tand. Att bemöta de nya kraven kan göras pĂ„ olika sĂ€tt.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en Àtstörning som karakteriseras av lÄg vikt, stört Àtbeteende och förvrÀngd kroppsuppfattning. Sjukdomen drabbar i nio av tio fall flickor och debuterar vanligtvis i Äldern 14 till 19 Är. Hela familjen pÄverkas av sjukdomen dÄ vanliga rutiner rubbas och fokus lÀggs pÄ det sjuka barnet. Det Àr sjuksköterskans skyldighet att göra familjen delaktig i vÄrden och Àven ta hÀnsyn till deras hÀlsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilket stöd som en familj till ett barn med diagnosen anorexia nervosa behöver och hur sjuksköterskan kan underlÀtta för familjen att bli delaktig i vÄrden.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Studiens syfte var att sammanstÀlla en kunskapsöversikt över den forskning som finns om barn som fÄtt eller fÄr bevittna vÄld i hemmet. Min övergripande problemformulering var; hur beskriver man i tidigare forskning de barns livsvillkor som fÄtt bevittna vÄld i familjen och hur kan man inom det sociala arbetet skydda och stödja de utsatta barnen? Studiens omfatt-ning begrÀnsades till ett selektivt utvalt material med fokus pÄ högst tio Är gammal, svensk-producerad litteratur. Detta för att pÄ ett bra sÀtt kunna visa var forskningen om barn som i Sverige lever med vÄld i familjen stÄr idag. Huvudinriktningen var att sÀtta barnens livssitua-tion, socialtjÀnstens ansvar och det sociala arbetets skydds- och stödinsatser i centrum.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut? Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

I husha?ll runt om i Sverige anva?nds fortfarande elektriska varmvattenberedare fo?r uppva?rmning av tappvarmvatten. Anledningen till detta a?r enkelheten, pa?litligheten och den la?ga investeringskostnaden. Det finns pa? marknaden idag inget billigt ersa?ttningsalternativ.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..

Äldre Ă€ter ofta tre mĂ„l om dagen varav ett som Ă€r varmt/tillagat. Detta stĂ€ller höga krav pĂ„nĂ€ringsinnehĂ„llet. Under en lunch/middag bör Ă€ldre fĂ„ i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska nĂ€ringsrekommendationer. Äldre med hemtjĂ€nst kan fĂ„ fĂ€rdigrĂ€tter av mĂ€rket VarsĂ„god tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjĂ€nsten i kommunen.