Bakgrund: FörÀldrars kunskap och delaktighet i omvÄrdnaden av ett barn med astma Àr nödvÀndig för barnets vÀlbefinnande. UtifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv Àr det dÀrför betydelsefullt att belysa hur förÀldrar pÄverkas av barnets ohÀlsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. Syfte: Att belysa hur astma hos ett barn i familjen pÄverkar förÀldrarna. Metod: Föreliggande studie Àr en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed pÄtrÀffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet.

Med ett förÀndrat klimat förvÀntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hÄrdgjorda ytor i stÀderna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förvÀntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det nÀrmaste seklet. I mÄnga stÀder har de naturliga avrinningsomrÄdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostÀder byggs pÄ olÀmpliga platser med stor översvÀmningsrisk. Behovet av en hÄllbar dagvattenhantering Àr betydande för att undvika negativa konsekvenser i stÀderna framöver.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Syftet med detta arbete var att titta pÄ vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga Är 2006, för barn i Äldrarna 6 ? 9 Är. DÀrför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannÀmnda kriterier pÄ Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utstrÀckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mÄngfald vi ser i Sverige idag. Jag har ocksÄ genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj dÀr nÄgon har en funktionsnedsÀttning presenteras, en familj dÀr förÀldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel dÀr nÄgon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan anvÀndas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kÀrnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

Denna uppsats handlar om förÀldraskap, familjen och individualiseringens pÄverkan pÄ individen.Individualisering Àr en övergripande process som pÄgÄr i samhÀllet. Den medverkar till att individen ska fokusera pÄ den individuella och dÀrmed motsÀga sig det kollektiva. Individualiseringen har lett till osÀkra förhÄllanden för mÀnniskan. Traditionella vÀrden och könsroller löses upp samtidigt som individen blir alltmer bunden till en krÀvande arbetsmarknad. Familjen representerar en fast punkt i livet och har sÄledes blivit viktigare för individen.Livet har blivit ett planeringsprojekt med riskminimering som mÄl.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets nĂ€rhet. Ett cancerbesked Ă€r ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvĂ„rdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hĂ€mta frĂ„n dem, men ocksĂ„ för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel Ă€r att sjuksköterskan lĂ€ttare kan upptĂ€cka och ge det stöd som förĂ€ldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehĂ„llsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av kĂ€nslor och en förĂ€ndrad vardag, en hĂ€ndelse som upplevdes förĂ€ndra livssituationen för all framtid. FörĂ€ldrarnas livsperspektiv blev annorlunda dĂ„ de omvĂ€rderade mening och mĂ„l i livet.

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att definiera ett antal perenner som stomme för jÀmtlÀndska trÀdgÄrdar.JÀmtland Àr ett av Sveriges 25 landskap. Det ligger i Norrland, i vÀxtzon VI-VIII. I landskapet rÄder ett kallt klimat och det kommer mycket snö om vintrarna. DÄ en perenn vissnar ned om hösten och övervintrar med underjordiska vÀxtdelar kan dess hÀrdighet inte betecknas pÄ samma sÀtt som för vedartade vÀxter. Huruvida det finns perenner som Àr speciellt Àgnade till JÀmtlÀndska trÀdgÄrdar har undersökts.Med hjÀlp av öppna intervjuer av trÀdgÄrdsintresserade och kunniga personer bosatta och verksamma i JÀmtland samt studier av relevant litteratur har jag definierat en stomme av perenner som passar för trÀdgÄrdsodling i JÀmtland.6 intervjuer har gjorts i JÀmtland dÀr Informanterna har angett perenner som de anser vara bra val för jÀmtlÀndska trÀdgÄrdar.Informanternas tips har tillsammans med litteraturstudier undersökts och diskuterats.

Denna rapport Àr resultatet av ett samarbete mellan Banverket och LuleÄ tekniska universitet. Rapporten behandlar ett projekt vars mÄl Àr att ta fram en prototyp av en profildetektor. Profildetektorn ska kunna klara av ett detektera utstickande föremÄl frÄn jÀrnvÀgsvagnar samt fungera i vÄrt klimat med dess variationsrika klimatologiska förhÄllanden. Idag finns det inget system med tillrÀckligt god prestande som klarar av det besvÀrliga klimat vi har hÀr i Norden. Ett av de större problemen med de system som testats hittills Àr att de inte klarar av att filtrera bort falsklarm som dÄ uppstÄr.

MÄlsÀttningen med den palliativa vÄrden Àr att ge stöd och hjÀlp sÄ att patienten kan dö fridfullt med livskvalitet. Upplevelsen av livskvalitet Àr nÄgonting individuellt men Àr starkt förankrad med normalitet. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet vid livets slutskede. Fjorton artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha kontroll över sin sjukdomssituation: Att leva ett liv med bibehÄllen vÀrdighet: Att ha hopp och livsvilja och Att fÄ stöd av familj, vÀnner och vÄrdpersonal.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets nĂ€rhet. Ett cancerbesked Ă€r ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvĂ„rdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hĂ€mta frĂ„n dem, men ocksĂ„ för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel Ă€r att sjuksköterskan lĂ€ttare kan upptĂ€cka och ge det stöd som förĂ€ldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehĂ„llsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av kĂ€nslor och en förĂ€ndrad vardag, en hĂ€ndelse som upplevdes förĂ€ndra livssituationen för all framtid. FörĂ€ldrarnas livsperspektiv blev annorlunda dĂ„ de omvĂ€rderade mening och mĂ„l i livet.

BÄde nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta lÀnder. Sjukdomsdebuten kryper allt lÀgre ned i Äldrarna och krÀver att individen utför en adekvat egenvÄrd för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvÄrden vid typ 2 diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig pÄverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvÄrd: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vÄrdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förstÄelse och Upplevelsen av att hantera sina kÀnslor.

Klimatet kommer i framtiden bli varmare vilket Àven pÄverkar temperatursituationen i vÄra sjöar. Detta innebÀr en utmaning för vattenlevande organismer att anpassa sig till denna nya temperatur. Cyanobakterier Àr en organismgrupp som skulle kunna gynnas av denna utveckling dÄ de anses tolerera högre temperaturer Àn andra vÀxtplankton och modellsimuleringar visar en ökad dominans av cyanobakterier i ett framtida varmare klimat. I denna studie undersöks huruvida tillvÀxthastigheten vid olika temperaturer för cyanobakterier i svenska sjöar kan anses vara en anpassning till den miljö de kommer ifrÄn. En stark miljöanpassning skulle innebÀra att cyanobakterier frÄn sydliga sjöar tillvÀxter snabbare vid varmare temperaturer Àn nordliga stammar samt att nordliga stammar Àr bÀttre pÄ att tillvÀxa vid lÄga temperaturer Àn sydliga stammar.