Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Bakgrun: Övervikt hos barn kan vĂ€cka starka kĂ€nslor hos förĂ€ldrarna. I mötet med barnet och familjen inom barnavĂ„rdscentralens verksamhet var det stödjande och vĂ€gledande arbetet en central uppgift för distriktssköterskor. Det kan vara svĂ„rt att samtala om barnets övervikt utan att familjen kĂ€nner sig sĂ„rad. Syfte: Syftet med studien varatt beskriva hur distriktssköterskor pĂ„ barnavĂ„rdscentralen upplever mötet med familjer till överviktiga barn. Metod: Sju inervjuer genomfördes med distriktssköterskor pĂ„ BVC.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Bakgrund: Barnfetma Àr den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer Àr de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras dÄ detta ger ett bÀttre resultat. En förstÄelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

High-performance equine athletes have an energy requirement that often reaches twice the maintenance requirement. Horses are grazers and adapted to a grass diet, and diets high in grains and concentrates are associated with digestive upsets and behavioural disorders. It could therefore be of interest if the energy requirement of a high-performing horse could be met by forage. It is important that the forage have a high concentration of energy so that the horse is able to consume the whole amount of energy needed from the forage without exceeding the maximum voluntary intake. The purpose of this literature study was to investigate if the energy demand of a high-performance horse can be covered by forage produced under Northern Swedish climate conditions.

Uppsatsen Àr en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förÀndring för en ungdom och dennes förÀldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. MÄlgruppen utgjordes av 29 familjer som under Ären 2011-2013 avslutat en FFT-behandling pÄ Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i sjÀlvskattningsformulÀren FrÄgor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stÀmde överens med tidigare forskning av modellen, bÄde internationellt och nationellt.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med studien har varit att utifrÄn ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhÀllets insatser. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med förÀldrar till barn med mÄnga behov. Resultatet visar att det finns ett antal kÀnnetecken pÄ en brukarvÀnlig samverkan, och att alla inblandade drar Ät samma hÄll Àr ett kÀnnetecken. Att familjen vill vara delaktig, kÀnna sig lyssnad pÄ och ha nÄgon att lita pÄ Àr nÄgra andra kÀnnetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hÀnsyn tas till hela familjens situation.

MÄnga ungdomar besöker idag en fritidsgÄrd och dÀr de kan finna en vuxen utanför familjen, en fritidsledare, att knyta an till. Syftet med denna studie var att beskriva vad fritidsledare upplever som viktigt i sitt arbete med ungdomar. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ metod som baserades pÄ intervjuer med fritidsledarna. I resultatet framgick det att det som upplevdes som viktigt i arbetet med ungdomar Àr att möta och bekrÀfta dem i deras vardag. Det fanns ocksÄ upplevelser om att fritidsgÄrden har ett friare klimat Àn skolorna och att det inte fanns nÄgot hotande betygssystem pÄ fritidsgÄrden, vilket upplevdes som en viktig del i arbetet.

Studiens syfte Àr att se pÄ ledarskap i relation till interkulturalitet. Den kvalitativa karakta?ren pÄ studien var relevant för att besvara frÄgestÀllningarna. Ledare frÄn tvÄ olika organisationer valdes för att ge en ökad bredd i svaren. Efter intervjuerna transkriberades och analyserades det insamlade materialet utifrÄn teorier om interkulturalitet.

Uppsatsens syfte Àr att belysa familjefotografiets sociala funktion. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor fotograferar familjen och vad dessa fotografier har för betydelse. För att nÄ denna djupare förstÄelse har en kvalitativ metod anvÀnts i den hÀr undersökningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter ur min bekantskapskrets. Resultatet av intervjuerna har redovisats var för sig för att ge en enhetlig bild av informanterna.

Arbetsgruppen pÄ arbetsplatsen har fÄtt en ökad betydelse i kunskaps- och tjÀnstesamhÀllets framvÀxt. MÄnga har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera vÀl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsÀttning av arbetsgrupper bör tydlighet rÄda kring mÄl och uppgift. Ett tillÄtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse.

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, dÄ den gifta kvinnans rÀtt till yrkesarbete ifrÄgasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, dÀr hushÄllsarbetet och en del av barnavÄrden skulle skötas av kollektivt anstÀlld personal, avsÄg att underlÀtta kvinnans yrkesarbete. Den gÀllande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. HÀr stod bevarare av traditionen mot anhÀngare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhÀngare och motstÄndare och analysera deras argument och strategier.

MÄnga av oss kommer nÄgon gÄng i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestÀmningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vÄrden var faktorer som pÄverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försÀmrad sexuell hÀlsa bidrogtill försÀmrad livskvalitet.

MÀnniskan har genom sin industriella framfart bidragit till ökade nivÄer av vÀxthusgaser i atmosfÀren och pÄ sÄ sÀtt rubbat den balans av gaser som naturligt förekommer. En klimatutveckling med trender som tyder pÄ en framtid med varmare klimat Àr en av konsekvenserna av den process vi i alldagligt tal benÀmner vÀxthuseffekten.Ett varmare klimat förvÀntas medföra förÀndringar av en rad faktorer, dÀr medelvattenstÄndet i vÀrldshaven Àr en. Med en geografisk lokalisering i direkt anknytning till kusten och en topografisk lokalisering pÄ dryga 2.65 m över havet skulle Karlshamnsverket kunna vara i farozonen för de konsekvenser en höjning av intilliggande hav kan medföra. Karlshamnsverket Àr ett vÀrmekraftverk som Àgs och drivs av Karlshamn Kraft AB. AnlÀggningen ligger utanför Karlshamn, vid Blekinges kust, och redan idag rÄder viss problematik vid högvattenstÄnd.