Hela familjen pÄverkas nÀr en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det Àr en komplex sjukdom med mÄnga symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 Ärs Älder. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr stort, bland annat ingÄr att kunna stödja och undervisa bÄde patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsomrÄde krÀvs att sjuksköterskan har förstÄelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien Àr att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan pÄ vardagen utifrÄn tidigare forskning.

Hela familjen pÄverkas nÀr en familjemedlem har sjukdomen schizofreni. Det Àr en komplex sjukdom med mÄnga symtom som vanligtvis debuterar i 15-35 Ärs Älder. Sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr stort, bland annat ingÄr att kunna stödja och undervisa bÄde patienten och dennes anhöriga. För att kunna uppfylla sitt ansvarsomrÄde krÀvs att sjuksköterskan har förstÄelse för de anhörigas situation och upplevelser. Syftet med studien Àr att beskriva hur anhöriga till en patient med diagnosen schizofreni kan uppleva sjukdomen och dess inverkan pÄ vardagen utifrÄn tidigare forskning.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Bakgrund: NÀr en familjemedlem blir svÄrt sjuk har det en stor pÄverkan pÄ hela familjen. NÀrstÄende har och kÀnner ofta Ängest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan ocksÄ leda till att rollerna i familjen Àndras, och en förÀndring i den ekonomiska situvationen och en ökad pÄfrestning för familjen. Syfte: Syftet med studien var att belysa behov som nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd kan ha. Metod: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl.

SammanfattningDen senaste tidens förÀndringar dÄ det gÀller klimatet Àr en vÀl debatterad frÄga i dagens samhÀlle. Att vi gÄr mot varmare tider hÀr pÄ jorden Àr konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare hÀr pÄ jorden förÀndras ocksÄ vÀdersystemen. FrÄgan Àr om en ökad temperatur pÄverkar bÄde frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. FrÄgan om dagens klimatförÀndring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer Àr viktig att forska vidare i.Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och ÄskovÀder Hagfors kommun i nordöstra VÀrmland.

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.

Bakgrund: Postpartum depression har lÀnge förknippats med moderskap, men drygt 10 % av papporna drabbas ocksÄ av depression efter barnets födelse. Syfte. Belysa begreppet postpartum depression hos fÀder. Metod: Systematisk litteraturstudie som bearbetat och analyserat kvantitativ samt kvalitativ forskning genom en innehÄllsanalys. Resultat: Orsakerna till postpartum depression hos fÀder var frÀmst psykologiska och sociala faktorer dÀr mammans eventuella depression, pappans arbetslöshet och en anstrÀngd ekonomi samt pappans upplevelse av bristande socialt stöd utgjorde de viktigaste orsakerna.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstÄnd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, fÀrgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/pÄverka driftiden för lÄngsamfilter.Ringsjöverkets dokumentation och statistik för Är 1999-2009 analyseras och utvÀrderas för att faststÀlla eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer.Resultatet av examensarbetet tenderar att pÄvisa viss inverkan/pÄverkan av de hydrauliska faktorerna pÄ rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer Àr resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets lÄngsamfilter varken bekrÀftar, dementerar eller faststÀller nÄgot samband, utan snarare indikerar att en mÀngd faktorer av varierande art Àr involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier betrÀffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras..

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat pÄverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mÀtbart bevisade detta, dÄ det finns motsÀgelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik anvÀndes vid intervjuer med Ätta av personalen som arbetade pÄ Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansÄg att ett varmt jÀmt klimat i kombination med effektiv trÀning hade en positiv effekt pÄ sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvÄrd var ocksÄ faktorer som pÄverkade sjukdomen och Àven vÀlbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan pÄ de drabbade. I en miljö avskalad frÄn jobbiga moment dÀr den drabbade bara behövde tÀnka pÄ sig sjÀlv och dÀr atmosfÀren kring sjukvÄrden var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera bÄde pÄ kropp och sjÀl.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit nÄgra faktorer förutom klimatet som kunde pÄverka sjukdomen. VÄr studie visade att faktorer sÄsom varm och jÀmt klimat, rehabilitering, smÀrtlindring och god omvÄrdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat vÀlbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt samhÀllsteoretiskt perspektiv, ge bÄde oss sjÀlva och lÀsaren en ökad förstÄelse för och synliggöra flickor frÄn vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstÄ flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjÀlp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhÀllet. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer stÀlls flickorna i vÄrt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstÄs utifrÄn Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?VÄr studie Àr ett teoretiskt arbete och grundar sig pÄ litteraturstudier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Uppsatsens syfte Àr att belysa familjefotografiets sociala funktion. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor fotograferar familjen och vad dessa fotografier har för betydelse. För att nÄ denna djupare förstÄelse har en kvalitativ metod anvÀnts i den hÀr undersökningen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex informanter ur min bekantskapskrets. Resultatet av intervjuerna har redovisats var för sig för att ge en enhetlig bild av informanterna.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Övervikt bland barn och tonĂ„ringar har ökat och Ă€r nu ett hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. Den frĂ€msta orsaken till övervikt Ă€r en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnĂ„s mĂ„ste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvĂ„rdnaden runt det överviktiga barnet eller tonĂ„ringen. LĂ„ngvarigt stöd frĂ„n sjuksköterskan Ă€r nödvĂ€ndigt för att förĂ€ndra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonĂ„ringar utifrĂ„n aktuell forskning.