Vi har funnit att First Hotel Skt. Petri skapar en upplevelse genom att medvetet pÄverka och anvÀnda sig av kombinationer av element i upplevelserummet, som exempelvis materiella objekt, design och atmosfÀr. Vi har sett att element sÄ som materialitet och atmosfÀr Àr viktiga för att skapa en genomgÄende helhet pÄ hotellet och förmedla en positiv upplevelse för gÀsten. Upplevelseekonomin har gett förutsÀttningar för nya konkurrensmetoder dÀr verksamheter konkurrerar genom unika upplevelser. Vi anser att det Àr viktigt att vid skapandet av en hotellupplevelse noggrant se över designobjektens semiotiska vÀrde och vad de förvÀntas kommunicera till gÀsten.

Studiens syfte var att med en enkÀtstudie med öppna frÄgor, undersöka barns, förÀldrars ochbehandlares upplevelser av en Cool kids behandling. Resultatet visade pÄ genomgÄende positivaupplevelser. FörÀldrar och barn upplevde att problemen de initialt hade sökt hjÀlp för hadeförsvunnit helt eller endast kvarstod i liten och hanterbar utstrÀckning.Behandlare beskrev ett uppskattat arbetsmaterial. Olika faktorer som beskrevs i positiva ordalagvar: Gruppdynamiken; Motivation; Behandlares kompetens; Arbete med mÄl och hemuppgifter ; AttlÀra sig om problemet; och Samtal om tankar, kÀnslor och reaktioner i kroppen. Det fanns en önskanom att delen innehÄllande mobbing skulle förÀndras och flera upplevde en tidspress underbehandlingen.

IntensivvÄrd bedrivs idag inte enbart pÄ vÄra intensivvÄrdsavdelningarutan förekommer pÄ andra vÄrdavdelningar inom slutenvÄrden. ModernhjÀrtintensivvÄrd har de senaste Ären blivit tekniskt mer avancerad. Det finns risk atttekniken avhumaniserar vÄrden och att vÄrdpersonalen fokuserar mer pÄ apparaturenÀn patienten. Den teoretiska referensramen i detta arbete utgick frÄn begreppetempowerment samt Hendersons omvÄrdnadteori.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av intensivvÄrdmed fokus pÄ empowerment.Metod: Litteraturstudien baserades pÄ artiklar frÄn sökningar i databaserna CINAHLoch PUBMED. De sökord som anvÀndes var ?empowerment?, ?patientempowerment?, nurse relations?, ?ICU?, ?critical illness?, ?patient perspective?,?critical care? och ?patient experience?.Resultat: Efter genomlÀsning av artiklarna kunde fyra teman identifieras sompÄverkade patientens upplevelse och kÀnsla av empowerment.

Syftet Àr att, utifrÄn en kvalitativ fenomenografisk enkÀtstudie, jÀmföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lÀrande överensstÀmmer med det sociokulturella perspektivets lÀrandesyn.Resultatet i undersökningen visar pÄ lÀrandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sÀtt att lÀra pÄ utan att lÀrande som företeelse Àr sÄvÀl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade Ä ena sidan att det sociokulturella lÀrandeperspektivet överensstÀmmer relativt vÀl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lÀrande, men Ä andra sidan framkom Àven en förstÄelse av att denna lÀrandesyn inte passar alla elever. Resultatet gÀller för de elever som ingick i undersökningen och Àr dÀrmed inte generaliserbart pÄ gymnasieelever över lag. Resultatet kan dÀremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lÀrande samt den sociokulturella lÀrandesynen som sÄdan..

Antalet vÀpnade butiksrÄn ökar. Denna examensuppsats syftar till att försöka förstÄ drabbades upplevelse, samt att undersöka hur ?hjÀlpare? kan stödja drabbade. Studiens upplÀgg, inspirerat av Grundad Teori, antar ett fenomenologiskt perspektiv. Studien Àr en del av projektet ?Traumatisk Stress i Arbetslivet?.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt sjÀlvskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som fÄr korttidsbehandling av social fobi med hjÀlp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förÀndras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jÀmförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest reliabilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet pÄvisas i denna studie.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Cystisk fibros (CF) Àr en medfödd Àrftlig sjukdom som pÄverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje Är. Med intensiv behandling har medellivslÀngden ökat och ligger idag pÄ 50 Är. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med CF. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Uppsatsens syfte var att studera ungdomars erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och pÄverka sin behandling?En kvalitativ ansats har anvÀnts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av de teman som framtrÀdde vid en innehÄllsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att vÄga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gÄ vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.

Bakgrund: Varje kvart drabbas nÄgon av en hjÀrtinfarkt och varje timme dör nÄgon i Sverige. Att drabbas av en hjÀrtinfarkt Àr en stark kÀnslomÀssig upplevelse. Oro och nedstÀmdhet Àr en vanlig reaktion som kan hÄlla i sig lÄngt efter hjÀrtinfarkten. Det finns fÄ studier gjorda pÄ mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser i efterförloppet av en hjÀrtinfarkt.

Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om fÀrgupplevelse av vegetation. För att fÄ ytterliggare kunskaper som utvecklar fÀrgförstÄelsen vid gestaltning av miljöer dÀr vedartad vegetation Àr ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevÀrden inklusive fÀrgen pÄ olika avstÄnd och under skilda Ärstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen fÀrg och Àr en undersökning av upplevd fÀrgperception i skogsbestÄnd. HuvudfrÄgorna som behandlas Àr: Vad hÀnder med vÄr fÀrgperception samt vÄrt kÀnsloliv nÀr ett vegetationssystem betraktas och hur mycket pÄverkar avstÄndet till objektet vÄr upplevelse? Dessutom berörs hur mÀnniskan pÄverkas av den fÀrgförÀndring som sker med ÄrstidsvÀxlingarna samt den roll artsammansÀttningen spelar för fÀrgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen vÄren 1917, samt att studera rörelsen utifrÄn ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie pÄ Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan tvÄ lokala- och tvÄ rikstÀckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur bÄde ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, dÄ dessa bÄda faktorer visade sig hÀnga ihop. Med utgÄngspunkt frÄn detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrÄn bÀttre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns Àven uppgifter i uppsatsen som tyder pÄ att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stÄ utanför Hungerrörelsen 1917..

Anstalten Hall utanför SödertÀlje tillhör sÀkerhetsklass A, vilket innebÀr att de intagna utgör en hög risk för allmÀnheten. De anstÀllda har dÀrmed ett stort ansvar i att upprÀtthÄlla sÀkerheten pÄ anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvÄrdarnas personlighet, deras upplevelse av sÀkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av sÀkerhetsklimat. För att undersöka detta anvÀndes sÀkerhetsformulÀret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Syftet med vÄr uppsats Àr att utifrÄn ett feministiskt? och queerteoretiskt perspektiv kritisktgranska tvÄsamheten samt försöka förstÄ polyamorösa förhÄllanden utifrÄn det omgivandesamhÀllets normer kring relationer.Polyamori ses i den hÀr uppsatsen som lÄngtidsförhÄllanden med betoning pÄkÀnslosam involvering och intimitet, i motsats till polygami har bÄde mÀn och kvinnormöjlighet att ha flera partner.Vi har analyserat empirin utifrÄn ett feministiskt- och queerteoretisktperspektiv.Uppsatsen Àr kvalitativ dÄ vi utgÄtt ifrÄn fokusgruppsintervju som metod. Empirin harÀven kopplats till tidigare forskning.Polyamori Àr en livsstil som löper en stor risk att betraktas som kontroversiell dÄtvÄsamhet Àr en mycket dominerande norm i det vÀsterlÀndska samhÀllet. I analysen av vÄrempiri framkom tvÄ centrala teman; motstÄnd och att inte passa in. Vi kunde se att vÄrainformanter hade olika strategier för att hantera omgivningens reaktioner och förvÀntningar.En strategi var att förstÀrka de förestÀllningar som omgivningen har och pÄ sÄ sÀtt anvÀndasig av polyamori som en ?chockfaktor?..