Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med tre medelÄlders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag pÄ vilket sÀtt informanterna besöker en marknad och hur deras syn pÄ shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar nÀr de besöker en marknad, hur de ser pÄ service och hur detta pÄverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie Àr kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar pÄ tre skilda sÀtt. De definierar och uppskattar service pÄ olika sÀtt och handlar olika typer av varor.

Vi har fÄtt i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken pÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för vÄldtÀkt ser ut. Syftet med uppsats Àr att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sÀllan efterföljer en vÄldtÀkt. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi följande frÄgestÀllningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för vÄldtÀkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hÀlso-och sjukvÄrden. Vi har Àven genomfört en litteraturstudie för att inhÀmta kunskap som ett komplement till vÄra intervjuer samt för att bli mer insatta i vÄrt forskningsomrÄde.

Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur smÄföretagare kan skapa samverkan och upplevelse med mat som gemensam nÀmnare. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi valt att studera ett specifikt fall, Gastronomins TrÀdgÄrd, en del av det kvinnliga affÀrsnÀtverket Tankens TrÀdgÄrd pÄ BjÀrehalvön.FrÄgestÀllning: Vilka hinder och möjligheter finns för smÄproducenter i ett affÀrsnÀtverk gÀllande marknadsföring? Hur kan smÄproducenter skapa upplevelser med mat och lokal förankring som redskap?Metod: Det empiriska tillvÀgagÄngssÀtt vi har valt att anvÀnda oss av Àr en blandad undersökningsmetod i form av observationer och kvalitativa djupintervjuer. Det empiriska materialet innefattar fem observationer och tio djupintervjuer samt en gruppintervju. I det teoretiska tillvÀgagÄngssÀttet har vi valt att anvÀnda oss av följande analytiska verktyg; nÀtverksteori och diskursteori, vilka utgör grundpelarna i uppsatsen.Analys: För att klargöra att tidigare forskning kring nÀtverk, marknadsföring och upplevelse inte pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt kan pÄvisa att det finns en pÄtaglig koppling mellan skapandet av upplevelser genom affÀrsnÀtverk, presenteras en genomgÄng av litteratur inom Àmnena.

Varje Är drabbas ungefÀr 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. NÀr barnet drabbas av cancer sÄ hamnar förÀldrarna i en krissituation, och dÄ kan de behöva mer stöd för att hantera denna svÄra situation. FörÀldrarna Àr lÀnken till barnet, Àr inte mamma och pappa starka och mÄr bra sÄ kan inte barnet heller mÄ bra. Syftet med denna studie Àr att beskriva förÀldrars upplevelser nÀr barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger pÄ kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket Àr ett resultat av förbÀttrade metoder för diagnostik, allmÀn mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av bÄde fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad.Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som anvÀndes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source.Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och tvÄ underteman.

Att utsÀttas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att pÄverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer dÀr syftet var att skapa förstÄelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade pÄverkats starkt av hÀndelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta hÀndelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansÄg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.

En grundförutsÀttning för folkhÀlsan Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet. Delaktighet Àr ett mÄngtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebÀr sÄledes rÀtten till delaktighet i allt som rör den egna vÄrden. I svensk sjukvÄrd innebÀr det att all sjukvÄrdspersonal enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet ÄtgÀrder via lagar och förordningar har under senaste Ärtiondet vidtagits för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden. Vilka faktorer pÄverkar dÄ patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden, oavsett kontext.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

En amputation Àr avlÀgsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfÀllen dÄ det inte finns nÄgon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt Àr den vanligaste orsaken till amputation, Àr försÀmrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger pÄ en holistisk syn pÄ mÀnniskan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredstÀllande liv. Förlusten av en kroppsdel innebÀr en stor livsomstÀllning med ett flertal faktorer som upplevs pÄverka livskvaliteten. Dessa faktorer Àr hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och Ängest, smÀrta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som pÄverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA Àr benprotesens pÄverkan pÄ funktion och ADL, depression och Ängest, smÀrta och fantomsmÀrta, kroppsbild och sexualitet.

SAMMANFATTNINGBakgrundPÄ en akutmottagning kan ett anstrÀngande arbetsklimat rÄda vilket kan medföra kÀnslomÀssiga, kulturella och rÀttsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebÀr en förlust vilken kan framhÀva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen Àr en naturlig reaktion och upplevs nÀr ett vÀlkÀnt livsmönster fÄr ett slut. Till Sveriges sjukhus söker Ärligen över 200 000 barn vÄrd till följd av skada. Under Ären 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn sÄ pass skadade att de avled.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

AbstraktPatienter lÀggs in pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) i samband med plötslig sjukdom eller trauma. Det Àr för nÀrstÄende en chockerande och skrÀmmande upplevelse kantad av oro och rÀdsla för patientens liv. IVA-sjuksköterskorna har till uppgift att bistÄ och stödja nÀrstÄende. Syftet var att genom litteraturöversikt belysa behov och upplevelser hos nÀrstÄende till patient som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning. Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar publicerade Är 2000-2010.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..