Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

I bakgrunden beskrevs döden och döendet som en naturlig del av mÀnniskans liv. För de mÀnniskor som dör tillföljd av svÄr sjukdom beskrevs en god palliativ vÄrd som viktig. Inom Hospice inriktas arbetet pÄ samspelet mellan individerna med utgÄngspunkt i en helhetssyn, i mÄlen för Hospice ingÄr ocksÄ att stödja de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av att ha haft en anhörig som vÄrdats pÄ Hospice. Metoden bestod av en litteraturstudie dÀr 14 artiklar frÄn databaserna PubMed och Cinahl klassificerades och analyserades.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av familjefokuserad omvÄrdnad vid neonatalavdelningar. METOD: En kvalitativ innehÄllsanalys av enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor pÄ tvÄ medelstora neonatalavdelningar i Sverige har genomförts.RESULTAT: Resultatet presenteras i fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av förÀldrar som vÄrdar sina barn, Stöd till förÀldrar som vÄrdar sina barn, Sjuksköterskans Äsikter om vÄrdens krav pÄ förÀldrarna, Sjuksköterskans upplevelse av kultur och genus inom familjefokuserad omvÄrdnad och Sjuksköterskans visioner för familjefokuserade omvÄrdnad. Resultatet visade att sjuksköterskorna var positiva till att arbeta familjefokuserat men att de upplever att det finns saker som kan förbÀttras, bÄde för dem och för familjerna.SLUTSATS: Sjuksköterskorna trivs med arbetssÀttet men anser att det finns omrÄden som krÀver förbÀttring och att ledningen har stor betydelse i detta. Sjuksköterskorna anser att detta arbetssÀtt kan gynna bÄde personal och familj pÄ sikt..

SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning Àr viktigt för att föra förlossningsvÄrden framÄt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka Àr ett omrÄde som inte Àr undersökt och det Àr viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvÄrden.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvÀrsnittsstudie som ingÄr i en större longitudinell studie i VÀsternorrlands lÀn.Resultat: MÄnga pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jÀmförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=.

Alla mÀnniskor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar hÀndelsen Àr mycket varierande. KÀnslor som rÀdsla, oro och smÀrta kan öka risken för mer eller mindre lÄngdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vÄrdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan mÀnniskans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och dÀrmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavÄrden gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det Àr att vara traumapatient.

TelefonrĂ„dgivningen har ökat de senaste Ă„ren, det Ă€r nĂ„got som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Även pĂ„ BarnavĂ„rdscentralen Ă€r det vanligt att telefonrĂ„dgivningen Ă€r ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva förĂ€ldrars upplevelse av bemötande frĂ„n BVC-sjuksköterskan vid telefonrĂ„dgivning. Data till denna studie samlades in pĂ„ tvĂ„ orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio förĂ€ldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehĂ„llsanalys med manifest och latenta ansats.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mÄr psykiskt dÄligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vÄrdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. UtgÄngen i intervjun var tre stora öppna frÄgor i omrÄdet "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mÄr psykiskt dÄligt". Analysen genomfördes med hjÀlp av Kvales metod för analys, sÄ kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

BakgrundBröstcancer Àr den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bÀttre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer Àr i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förÀndringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebÀr en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sÀtt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten.

Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.

EfterfrÄgan pÄ förÀldrastöd ökar i form av behov av fler trÀffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rÄdgivning. SamhÀllet erbjuder en mÀngd olika resurser av förÀldrastöd dÀribland barnmorskans arbete vid mödrahÀlsovÄrden, vilket bland annat innebÀr att ge blivande förÀldrar stöd genom information, utbildning och rÄdgivning inför förÀldraskapet. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagÄngsförÀldrar inför förÀldraskapet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande och förÀndringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

VÄrden och idrottsledarens sÀtt att agera och uttala sig om behandling och prognos pÄverkar idrottaren pÄ ett sÀtt som bÄde kan stÀrka, men Àven minska tilltron till sin egen förmÄga varför vikten av optimalt stöd och omhÀndertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, sÀrskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner pÄ trauma Àr starkare Àn hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda pÄ vem som har ansvaret för att barn och ungdomar fÄr det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos trÀnare, förÀldrar och fysioterapeuter samt om det finns nÄgon handlingsplan för de som inte lyckas ÄtergÄ. Metod: Kvalitativa intervjuer med trÀnare, förÀldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i Äldern 12-16 Är frÄn olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehÄllsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansÄg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en kÀnsla av kognitiva, emotionella och beteendemÀssiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansÄgs större ju yngre barnen var.

Att möta och vÄrda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt nÀr det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. DÄ sjuksköterskan Àr en av dem som arbetar nÀrmast patienten krÀvs kunskap om patientperspektivet samt förmÄga att bemöta dessa mÀnniskor pÄ ett sÀtt som kan skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. SÄdan kunskap och insikt kan erhÄllas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vÄrd. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts pÄ 12 vetenskapliga artiklar dÀr samtliga varit primÀrkÀllor och baserade pÄ patienters upplevelse av olika livshotande tillstÄnd.

En upplevelse bestÄr av flera faser som innebÀr att den startar redan nÀr turisten upptÀcker att den har en önskan som den söker att uppfylla genom en upplevelse. Sker denna sökning pÄ destinationen som turisten befinner sig pÄ blir turistbyrÄn en möjlig förmedlare av upplevelsen. Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken syn turistbyrÄer har pÄ sin roll gentemot turisten i deras upplevelser pÄ destinationen och om de aktivt verkar för att skapa en god totalupplevelse för turisten. AvgrÀnsningsomrÄdet för uppsatsen har varit turistbyrÄer inom regionen Swedish Lapland och för att besvara syftet har jag gjort en kvalitativ studie dÀr tre turistbyrÄer inom den regionen intervjuats. Studien visar att alla tre turistbyrÄerna ser sig ha en informerande roll gentemot turisten dÀr det ingÄr att förmedla upplevelser som passar kunden och dÀrmed medverka till att kundens totalupplevelse pÄ destinationen ses som god.

Bakgrund: Sjuksköterskor ligger högt pÄ listan över yrken som har den sÀmsta psykosociala arbetsmiljön, vilket kan leda till stress. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress samt deras uppfattningar om hur stress pÄverkar omvÄrdnadsarbetet. Metod: Litteraturöversikt dÀr 13 kvalitativa artiklar bearbetats och analyserats med innehÄllsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; ?orsaker till arbetsrelaterad stress?, ?konsekvenser? och ?stressförebyggande ÄtgÀrder? med nio underkategorier samt ett övergripande tema; ?organisationens roll i sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress?.