Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hÀlsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av Àr mÄnga och krÀver ofta sjukvÄrd. Det Àr sÄledes i detta sammanhang som sjukvÄrdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter Àr i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.

Introduktion. NÀtmobbning, krÀnkande handlingar och sexuella trakasserier Àr ett ofta förekommande fenomen pÄ sociala medier, sÀrskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohÀlsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvÀrld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet krÀnkningar pÄ sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.

Befattningshavare av bÄde stora och smÄ organisationer har kommit till en punkt dÀr det Àr viktigt att förstÄ vikten av sociala medier och stÀlla frÄgan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder pÄ denna nya arena. Sociala medier Àr fortfarande nÄgot vÀldigt nytt för mÄnga, och har förhÄllandevis fÄ regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och vÀljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stÀrka relationen till sina medborgare.FrÄgestÀllningen som har anvÀnts för att besvara syftet Àr:Hur ser de undersökta kommunerna pÄ sociala medier?Vad Àr syftet med anvÀndningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur vÀljer dessa kommuner att hantera anvÀndningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa kÀllor, det vill sÀga chefsinformatören pÄ Ljungby kommun och kommunikationschefen pÄ VÀxjö kommun.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförÀndringar efter hjÀrtinfarkt. Studien Àr en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och dÀrefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförÀndringar inte var lÀtta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförÀndringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjÀrtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan pÄ hur patienten lyckades med livsstilsförÀndringarna.

Allt fler personer anvÀnder sig av sociala medier, nÄgot som ocksÄ fler och fler företag tycks uppmÀrksamma.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför butiker inom tvÄ svenska organisationer anvÀnder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vÄrt arbete har alltsÄ varit att förstÄ de uttalade motiv och val som ligger bakom anvÀndningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingÄr i undersökningen Àr Sveriges tvÄ största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de tvÄ företagen,och följande fyra frÄgestÀllningar har utgjort vÄrt primÀra fokus:Vilka motiv och mÄl uppges styra företagens anvÀndande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av lÄngvariga relationer med företagens kunder?Vad framhÄlls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har anvÀnts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social nÀrvaro och varumÀrkesbyggande.Resultatet frÄn studien visar att anvÀndningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgÄr frÄn en vilja hos företagen att verka och existera pÄ samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sÀtt att nÄ en stor del av mÄlgruppen pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anvÀndare av sociala medier förhÄller sig till, och varför de vÀljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förvÀntar sig av dem samt hur de upplever företagens stÀndiga nÀrvaro. Vi har undersökt detta utifrÄn en kvalitativ ansats och har anvÀnt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna Àr semistrukturerade dÄ detta anses vara lÀmpligt för att fÄnga in sÄ mycket som möjligt av Àmnet samtidigt som deltagarna fÄr möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumÀrken och word of mouth i sociala medier.VÄra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier Àr för att fÄ tillgÄng till information och inspiration samt ta del av underhÄllning. Majoriteten av deltagarna följer Àven företag för att fÄ nÄgonting tillbaka i form av tjÀnster, rabatter eller erbjudanden.

Varje Är insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Stroke pÄverkar sÄvÀl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke Àr svÄra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) anvÀnds för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvÄrigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingÄr att arbeta klientcentrerat och försÀkra sig om att utgÄ ifrÄn individens önskningar och behov Àven dÄ dennes förmÄga att uttrycka dessa Àr reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och anvÀndning av GAKK inom habilitering i Sverige.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.