Bakgrund: Det Àr viktigt att det finns kunskap om palliativ vÄrd inom alla verksamheter dÄ patienter i palliativ vÄrd finns överallt inom vÄrden. Finns inte kunskapen kan patientens behov lÀtt missas. Författarna till den hÀr studien ville fÄ en förstÄelse för vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvÄrdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes pÄ ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vÄrd har tvÄ övergripande omvÄrdnadsbehov. Dessa Àr psykosociala behov och omvÄrdnadsbehov.

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

Den ökade vÀlfÀrden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten mÄste idag göra allt flera övervÀganden med avseende pÄ olika aspekter dÄ en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utlÀndska produkter har ett sÀrskilt attribut kommit att fÄ större uppmÀrksamhet, nÀmligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

SÀttet att tala om elevers skolsvÄrigheter har över tid förskjutits frÄn att tala om elever med behov - till elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta har inneburit att fokuset pÄ elevers skolsvÄrigheter har varit att se ?problemet? som individbundet, till att mer gÄ i riktning mot att se omgivande förhÄllanden som de bidragande faktorerna till att elever Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att analysera förestÀllningen hur ?behov av sÀrskilt stöd? formuleras genom att spegla relationerna mellan forskning och pedagogers synsÀtt.

Eleverna i denna studie gÄr naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar pÄ elevernas berÀttelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte Àr att visa pÄ den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas sjÀlvkÀnsla, sjÀlvförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan pÄverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lÀrande.Studiens syfte Àr att belysa om gymnasieungdomar pÄ naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgÀnget med sina hundar. Genom umgÀnget med djur blir mÄnga fysiska och psykiska behov tillfredsstÀllda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgÀnget med djuren för med sig, Àr viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nÄ de uppsatta mÄlen inom skolan.

VÄr uppsats strÀvar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjÀlp av det sociala mediet Facebook. Facebook Àr idag det största sociala nÀtverket och unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna. Vi kommer sÄledes i vÄr uppsats gÄ in pÄ en djupare diskussion om deras anvÀnde av Facebook vid resande med hjÀlp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i Äldrarna 18-25 Är. Den specifika Äldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största anvÀndargruppen pÄ Facebook.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Syfte: Undersökningen syftar till att genom observationer av grupper i Facebook beskriva hurföretag i nulÀget ska anvÀnder sig av denna kommunikationsmöjlighet. Med stöd av teorieroch datamaterial, leder mönster i kommunikationen fram till förslag hur företag kan förbÀttrasin kommunikation och genom detta nÄ fram till bÀttre resultat.Teoretisk referensram: De teorier som ansetts relevanta för undersökningen Àr kundlojalitet,CRM och CIM.Metod: Insamling av primÀrdata sker genom observation av sex företags grupper pÄFacebook. En urvalsdiskussion har lett till valet att undersöka tre större företag och tremindre. För att lÀttare hantera kvantitativa data anvÀnds ett verktyg för att bedöma gruppernasaktivitetsnivÄ. För att strukturera hanteringen av kvalitativ data, har materialet delats in i olikakategorier.

Föreliggande studie inriktar sig pÄ hur jag som student i en viss kulturell och social struktur pÄverkas inlÀrningsmÀssigt och uttrycksmÀssigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö dÀr andra kulturella och sociala strukturer Àr normativa. Studien Àr etnografiskt inspirerad och utgÄr frÄn en statisk-dynamisk analysteknik dÀr videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, bÄde negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmÀssiga utveckling och beskriver ocksÄ hur dessa aktiviteter förÀndras under studiernas gÄng. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna Àr frÀmst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskÀnslor lÄg till grund för min personliga utveckling.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.

Lönearbete utgör en vÀsentlig del av de flesta mÀnniskors liv. DÀrför Àr det viktigt för individen och samhÀllet att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhÀllsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framstÀlldes essensen frÄn barnmorskornas upplevelser.

Syftet med vÄr studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och pÄ sÄ vis skapar en grÀns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vÄr studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. VÄrt resultat visar att texten i programmet pÄverkar och konstruerar sociala kategorier som Àr avgörande för mÀnniskors sociala positioner och tillgÄng till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger pÄ en social och nationell likhet som skapar social ojÀmlikhet.

Studiens syfte Àr att redogöra för hur delningskulturen ser ut pÄ Facebook bland studenter. Detta har sin utgÄngspunkt i spridningen av Kony 2012.Virala kampanjer Àr idag en etablerad marknadsföringsstrategi dÀr mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag Àr enklare Àn nÄgonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad pÄ Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video pÄ det sociala nÀtverket?Studien visar pÄ att delningar pÄ det sociala nÀtverket Facebook har ett vÀrde för den som delar och Àven andra anvÀndare, men om en anvÀndare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav anvÀndarens Facebook-vÀnner.