Denna uppsats Sociala omsorgsprogrammets yrkesrelevans har syftet att undersöka hur utexaminerade studenter vid Örebro universitets Sociala omsorgsprogram med inriktning mot Ă€ldre och funktionshindrade, beskriver att utbildningen förbereder dem för yrket som enhetschef i kommunal Ă€ldreomsorg. GenomgĂ„ende i studien Ă€r tre centrala begrepp; yrkesrelevans, kunskap och ledarskap. Studiens empiriska material baseras pĂ„ intervjuer med enhetschefer. Det övergripande resultatet visar att frĂ„gan om yrkesrelevans Ă€r mĂ„ngfacetterad. Möjligheterna till att utöva ett bra chefskap beror inte enbart pĂ„ kunskaper frĂ„n utbildningen, utan ocksĂ„ pĂ„ personliga erfarenheter och kunskaper, samt förutsĂ€ttningar i stöd och personalantal.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkstÀlls och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av Ätta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn pÄ barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstÄnd bÄde mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Detta Àr ett resultat av ett forskningsarbete jag genomförde under hösten 2013. Jag undersökte Stockholms sociala streetdancekultur och tolkade denna utifrÄn ritteori. Jag granskade dess definitioner, ursprung och sociala knytpunkter för att vidare undersöka hur den upplevs av de som tar del av och bygger upp den. Materialet samlade jag in genom personliga intervjuer med mÀnniskor som pÄ olika sÀtt Àr med och skapar detta sociala nÀrverk och som alla kunde berÀtta om dess olika bestÄndsdelar, aktiviteter och betydelsen av dessa. Att tolka detta utifrÄn en förstÄelse om att de aktiviteter som ingÄr i streetdancekulturen kan liknas vid rituella handlingar gav förstÄelse för hur verkningsfulla aktiviteterna Àr gÀllande social integration.

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Hur vi upplever ett besök i en butik pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. En av faktorerna Àr andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebÀr inte enbart att man gÄr och köper en produkt, att shoppa Àr lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sÀtt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping Àr Àven ett sÀtt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag anvÀnder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta Àmnesval Àr delvis ett intresse frÄn oss författare. Genom vÄra studier och vÄrt intresse för event och ?turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg dÄ vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har Àven identifierat ett behov av vidare studier inom Àmnet frÄn forskare (Robeiro & Love, 2003).

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Beröring Ă€r ett av mĂ€nniskans grundlĂ€ggande behov som inte förĂ€ndras i takt med Ă„ldern. Äldre personers minskade sociala nĂ€tverk kan leda till minskad möjlighet att fĂ„ sitt behov av beröring tillgodosett. I vĂ„rd och omsorg Ă€r Ă€ldre personer den grupp som fĂ„r minst taktil beröring. Kvaliteten pĂ„ omvĂ„rdnaden antas kunna höjas med hjĂ€lp av taktil beröring dĂ„ det antas förbĂ€ttra Ă€ldre personers vĂ€lbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos Ă€ldre personer med ohĂ€lsa.

År 2004 avled 190 barn i Ă„ldrarna 5 - 14 Ă„r i Sverige av en sjukdom som krĂ€vde palliativ vĂ„rd. NĂ€r dessa barn insjuknade berördes Ă€ven de nĂ€rstĂ„ende. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de nĂ€rstĂ„endes behov av stöd nĂ€r ett barn vĂ„rdades palliativt. Studien genomfördes som en allmĂ€n litteratur studie och aktuell forskning frĂ„n Ă„r 2000 - 2007 granskades och analyserades. Resultatet visade att nĂ€rstĂ„ende hade behov av empati, Ă€rlighet och förstĂ„else.

Bakgrund Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. UngefÀr 8400 kvinnor fÄr diagnosen varje Är i Sverige. Sjukdomen leder i mÄnga fall till fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser och att fÄ diagnosen kan innebÀra stora livsförÀndringar. KÀnnedom om bröstcancerpatienters upplevelser av behov kan bidra till att sjuksköterskor bÀttre kan tillgodose omvÄrdnadsbehoven. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja kvinnorna genom att informera och utveckla en god vÄrdrelation med patienten under hela sjukdomsperioden.Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja kvinnor som drabbats av bröstcancer.Metod En litteraturstudie valdes som metod.

Syftet med studien Àr att diskutera hur förskollÀrare pÄ fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan fÄ betydande följder för barnens framtid. Forskning visar Àven att förskollÀrare inte Àr medvetna om sin egen pÄverkan nÀr det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras pÄ underlag frÄn fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollÀrare. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskurspsykologi.

Sociala medier handlar om interaktivitet och tvÄvÀgskommunikation. BÄde experter och riksdagspartierna sjÀlva hÄller med om att detta Àr ett gyllene tillfÀlle för politiker att ta direktkontakt med vÀljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar Àr ingenting annat Àn digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrÄn sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner frÄn lÀsarna..