Bakgrund: Syskon till kroniskt sjuka barn upplever psykologiska sv?righeter och deras vardagssituation f?r?ndras markant n?r ett barn i familjen blir sjukt. Det finns beskrivet i forskning hur syskon till kroniskt sjuka barn har behov av st?d och information. Syskon som anh?riga i v?rden har r?ttigheter som ska tas i beaktning n?r ett barn ?r sjukt.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv.

Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet.

Abstract: Uppsatsen behov av sociala mötesplatser i Malmö är en kvantitativ studie med delvis öppna frågor vilket innebär att den har en kvalitativ ansats också. Uppsatsen handlar om sociala mötesplatsers betydelse för känslan av gemenskap och känslan av delaktighet i samhället. Men också om det finns en vilja att engagera sig i en social verksamhet såsom en mötesplats. vi undersöker vad dessa mötesplatser måste innehålla för att möta de behov som finns hos människor, vidare vilka behov som finns. Detta undersöker vi genom att studera olika faktorer som påverkar upplevelsen av gemenskap i det närområde man bor, varför man besöker mötesplatser och om man anser att de är nödvändiga och i så fall varför.

Sociala medier har under senare år ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvändare använder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media är ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgår istället från ett konsumentperspektiv, vilket är av intresse för marknadsförare.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler på sociala medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter använder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkätundersökning samt sammanställning av officiell trafik på fyra företagsprofiler på Facebook och Twitter.Resultatet från enkätundersökningen och observationerna tyder på att konsumenter endast har ett måttligt behov av att företag finns representerade på sociala medier.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun.

Syftet med studien har varit att belysa vilka behov och mål som beskrivs och vilka åtgärder som föreslås för elever som har åtgärdsprogram för att nå sociala mål. Studien har baserats på tjugo åtgärdsprogram med fokus på sociala mål. Dessa har samlats in från fyra olika F-9 skolor i två angränsande kommuner. Arbetet inbegriper en hermeneutisk ansats då det innebär att studera texter för att se vilken elev- och kunskapssyn som genom min tolkning framträder i dokumenten. Åtgärdsprogrammen tolkades utifrån en social och en kunskapsmässig dimension i behovsbeskrivning, mål och åtgärder. Resultatet visar att det är vanligast med mål som relaterar till kunskapsutveckling vilket förekommer 69 gånger i jämförelse med sociala mål som förekommer 16 gånger. Fem åtgärdsprogram innehöll enbart sociala mål, fem åtgärdsprogram innehöll mål inriktade mot kunskapsutveckling och tio åtgärdsprogram innehöll både kunskaps- och sociala mål.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier är något som många företagsledare prioriterar eftersom det främjar en tvåvägskommunikation som i sin tur kan leda till att man når ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter.Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bäst lämpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillämpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet på Internet samt genomföra en enkätundersökning riktad till småföretagare. Resultatet omfattar en sammanställning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier..

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet îTextila sammanfogningar ñ Gone Bananasî. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.