Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn e-kundlojalitetsbegreppet utvÀrdera hur vÀlgörenhetsorganisationer i dagslÀget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbÀttra gÄvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: VÄra metoder har bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och bestÄr av intervjuer med personal frÄn fyra olika vÀlgörenhetsorganisationer som Àr vÀl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehÄllsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. DÀrefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras pÄ vÀlgörenhetsorganisationer. Vidare gÄr vi sedan djupare in pÄ lojalitet respektive e-lojalitet för att visa pÄ hur dessa begrepp ska appliceras pÄ vÄr empiri.

Detta arbete undersöker mobilt socialt nÀtverkande med smartphones som verktyg och har som syfte att belysa subjektiva vÀrden i anvÀndandet hos en grupp sÄ kallade ?early adopters?. Vi tittar nÀrmare pÄ hur samhÀllet förÀndras i takt med att tekniken utvecklas, och ser till vilka konsekvenser och behov denna utveckling skapar. Vidare analyserar vi en grupp yrkesverksamma personer inom IT ? och Mediabranschen, som ligger i framkant vad gÀller teknikanpassning.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, Àr ett begrepp som anvÀnds allt oftare i det svenska nÀringslivet. Men vad Àr egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i mÄnga avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter pÄ vad företagens sociala ansvar Àr.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare anvÀnder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta anvÀndande skulle kunna förbÀttras. Baserat pÄ en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjÀnst Àmnad för att underlÀtta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande frÄn sociala nÀtverk. Informationen skulle sedan kunna anvÀndas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid Äterinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö Högskola: Fakulteten för HÀlsa och samhÀlle, Institutionen för vÄrdvetenskap, 2012. Diagnosen Äterinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt Àn första cancerdiagnosen.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur historien kring barnavÄrden pÄverkat dagens sociala barnavÄrd, vilka förÀndringar som har skett och vilka Àldre syn- respektive arbetssÀtt som finns kvar. Vi vill Àven undersöka dagens intentioner med det sociala barnavÄrdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvÄrar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjÀnstens barnavÄrds historia, lagförÀndringar, förhÄllningssÀtt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus pÄ socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat tre socialsekreterare ifrÄn tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vÄrt resultat och analysdel har vi anvÀnt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vÄrt intervjumaterial.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.