Bakgrund: Vid palliativ v?rd uppkommer etiska dilemman, speciellt vid palliativ v?rd av barn eftersom man m?ste ta h?nsyn till barnets ?lder och mognad i relation till patientens r?tt till delaktighet och autonomi, samt f?r?ldrars ?nskan. Sjuksk?terskan har i sin yrkesroll ett ansvar att v?rna om patientens r?ttigheter och autonomi. Etiska dilemman uppkommer d? flera etiska v?rderingar st?r i konflikt med varandra.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression.

Bakgrund: Forskning belyser faktorerna som påverkar patienters önskan att påskynda döden i livets slutskede. Det saknas dock studier som undersöker hur sjuksköterskor, som arbetar med patienter som är obotligt (terminalt) sjuka och önskar dö, betraktar sig själva i mötet med de här patienterna. Syfte: Föreliggande studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor ser på sig själva, i mötet med patienter i livets slutskede som uttrycker en önskan att påskynda sin död. Metod: Studien är en empirisk intervjustudie med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra legitimerade sjuksköterskor.

Finns det för läraren osynliga faktorer som påverkat elevens studieval? Förstår eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjälpa läraren att förstå hur och vad som påverkat deras studieval så att man lättare förstår de underliggande motiven i studievalen? Nio elever på tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlärare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka två år i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkända betyg. Utgångspunkten till val av frågeställningar förbereddes utifrån troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande på elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om föreställningar om sexualitetens betydelser bland ungdomar. Syftet med uppsatsen är att visa på hur ungdomar resonerar, argumenterar och tydliggör sexualiteten i sin sociala kontext. Min utgångspunkt är hermeneutisk, jag söker en djupare förståelse bakom ungdomarnas utsagor och vad berättelserna har för betydelse. Mina frågeställningar är: På vilket sätt har sexualiteten betydelse för ungdomar? Vilka gemensamheter, motsättningar och skillnader finns i ungdomarnas berättelser? Hur begripliggör ungdomar sexualitet i förhållande till anknytande aspekter av sexualitet?Jag har genomfört fem fokusgrupper tillsammans med ungdomar i åldrar mellan 15 och 22 från olika gymnasie- och grundskolor i Göteborg.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Affärssystem har de senaste åren uppträtt som kärnan i framgångsrik informationshantering och agerat ryggrad i många företagsorganisationer. Införskaffandet av rätt system är en komplicerad process, men ofta avgörande huruvida en framgångsrik implementering skall fortskrida eller inte. Perioden då företaget inskaffat ett system till den definitiva utrullningen är således ofta en krävande och kostsam process för organisationen. För att avgränsa begreppet affärssystem har vi valt att använda Gartner Groups definition: ?A collection of applications that can be used to manage the whole business?.

Bakgrund:Anknytning är en relation som bildas mellan barn och föräldrar. Anknytningen handlar om ett samspel mellan barnets behov av att få omvårdnad och förälderns vilja och förmåga att ge omvårdnad. Hur anknytningen mellan barnet och föräldern utvecklas har visats betydande för barnets vidare utveckling och mognad både intellektuellt och känslomässigt. Bland barn som inte utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar är det vanligare med psykisk ohälsa, hyperaktivitetssyndrom, uppmärksamhetsstörning och sociala problem. Alla föräldrar som har barn mellan 0-6 år erbjuds generellt stöd i sitt föräldraskap inom barnhälsovården.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillämpas ipraktiken vid socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. För att besvara vårt syfte harvi använt oss av följande underfrågor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i våra valda publikationer, samt vilken hänsyn tas till barnets ålder och mognad utifrånderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frågor som ligger i linje med vårt syfte och sompublicerats mellan åren 2001­2014. I vårt analysarbete har en tematisk innehållsanalys gjortsav publikationerna utifrån en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgångspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.Våra slutsatser är att det finns ett flertal faktorer som är viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen därmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets ålder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja är några sådana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets föräldraroch socialtjänsten är av vikt. Vi fann att barn i stor utsträckning vill vara delaktiga men att detmånga gånger är vuxna som sätter ramarna för deltagandet.