Sök:

Sökresultat:

304 Uppsatser om Känslomässig mognad - Sida 15 av 21

"Alla tycker ju att det Àr viktigt, alla vill. Men det kan finnas en osÀkerhet ocksÄ." : En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd ser pÄ och arbetar med barns delaktighet i samband med familjeproblematik

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Behövs pottan? Det finns ju sÄ bra blöjor! : Information om pottrÀning vid BVC

Bakgrund: PottrÀningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre Ärs Älder trots att barn kan uppnÄ blÄskontroll redan under spÀdbarnstiden. Sen pottrÀning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att pottrÀningen har senarelagts kan bland annat bero pÄ att förÀldrar har svÄrt att bedöma nÀr barn Àr redo för pottrÀning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring pottrÀning frÄn BVC (barnavÄrdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades pÄ.

Relationer, behöva de.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Vad innebÀr det för ett projekt nÀr ledaren inte har expertkunskap inom omrÄdet? : En studie av Idékrafts projektledarutbildning

Sedan 1940-talet har uppfattningen kring ledarskap gÄtt frÄn att man Àr född till ledare, till att alla kan utvecklas. Det finns olika sÀtt att bli projektledare i en organisation. Denna studie undersöker vad det innebÀr nÀr en ledare Àr utbildad inom ledarskap och inte projektets ÀmnesomrÄde. Att vara projektledare handlar inte om att ha stor kunskap inom projektomrÄdet. Man mÄste vara en person som kan planera arbete, kommunicera effektivt, komma överens med alla slags mÀnniskor och skapa god stÀmning.

Naturen som klassrum : LĂ€rares uppfattning om utedagar vid naturskola, interaktionen mellan utedagar och skolan och utomhuspedagogik runt den egna skolan

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.

"NÀr det funkar sÄ Àr man pÄ rÀtt vÀg" : Valet av ord och termer i sÄngundervisningen

I denna studie stÀlls följande frÄgor; hur resonerar lÀrare kring valet av terminologi i sin sÄngundervisning, hur uppfattar elever sina lÀrares instruktioner samt huruvida styrdokumenten pÄverkar lÀrarens val av terminologi? Syftet Àr att undersöka hur sÄnglÀrares terminologi pÄverkar elevens förstÄelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sÄnglÀrare som arbetar pÄ musik- och dansskola, tvÄ sÄnglÀrare som arbetar pÄ musikhögskola och fyra elever som lÀser sÄngkurser pÄ gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lÀrarna i stor utstrÀckning anpassar ordval efter elevens behov och Älder. LÀrarens egen bakgrund utifrÄn hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrÄn spelar ocksÄ in i hur de anvÀnder termerna. Alla lÀrare Àr eniga om att ju Àldre eleverna blir och ju lÀngre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt sprÄk anvÀnds i undervisningen.

MÄltidsordning - hos en grupp ishockeyspelare

Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande mÀn angÄende deras mÄltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska nÀringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi mÄltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ samtliga spelare i laget samt kostintervjuer pÄ ett antal spelare. En intervju med trÀnaren genomfördes för att fÄ mer ingÄende svar pÄ vad enkÀtundersökningens resultat kunde bero pÄ.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gÀller mÄltidsordning. Flera av spelarna hade en god mÄltidsordning och Ät pÄ rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring mÄltidsordning dÀr mÄltiderna var ojÀmnt fördelade under dygnet. Antalet mÄltider varierade mellan 3-8 mÄltider per dag varav mellanmÄlen var fördelade mellan 1-5 mÄl om dagen.Flertalet av spelarna Ät frukost varje dag, men nÄgra Ät endast denna mÄltid ibland.

MTI - En metod för att frÀmja koncentrationsförmÄgan

Vad Àr MTI? Hur pÄverkar motoriska rörelser koncentrationsförmÄgan hos barn? ?Sitter du nu och dagdrömmer igen? Spring inte omkring! Sitt still och lyssna pÄ vad jag sÀger.? Detta fenomen kan tyckas vara ett normalt beteende för barn i klassrummet. Men observerar man barnet individuellt kan man se att det finns underliggande problem med bÄde motoriken och koncentrationen. Barns reflexer, sinnen, mognad, stimulans och sjÀlvförtroende tillsammans med motoriska rörelser sÄ som finmotorik och grovmotorik gÄr hand i hand med inlÀrning hos barn. MTI, Motorik TrÀnar InlÀrning, Àr en metod för förÀldrar och pedagoger som hjÀlper barnen med deras motoriska rörelser och som frÀmjar koncentrationen i klassrummet. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilken betydelse metoden MTI har för frÀmjandet av barns koncentrationsförmÄga.

Ljumskskador inom fotboll: riskfaktorer och prevention: En systematisk litteraturstudie

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och hÄller mÄnga spelare borta frÄn match och trÀning. Det finns faktorer som utsÀtter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ orsakerna till att skada uppstÄr samt för att kunna förebygga skador med preventiv trÀning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poÀngsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

SjÀlvkostnaden Àr den kostnad man bestÀmmer sjÀlv.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

En studie om fördelarna och nackdelarna med resultatutjÀmningsreserver

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

UtvÀrdering.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

Barnets bÀsta i vÄrdnadstvister

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bÀsta? i förÀldrabalken vid en skilsmÀssa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmÀssa eller separation erbjuds förÀldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. DÀr kan de samtala om frÄgor som rör barnets vÄrdnad, boende och umgÀnge.

??Och sÄ fÄr mamman in barnet i sitt hjÀrta?? Om hÄllande som begrepp och arbetssÀtt i arbetet med spÀdbarnsfamiljer.

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Grön skattevÀxling.

Antalet arbetslösa ungdomar Àr stort i dagens samhÀlle. Det finns mÄnga ÄtgÀrder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehÄll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa ÄtgÀrder upplevs av ungdomarna sjÀlva.Syftet med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vÀnde oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot lÄngtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 Är och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlÀtta deras etablering pÄ arbetsmarknaden.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->