Sök:

Sökresultat:

297 Uppsatser om Känslomässig intelligens - Sida 6 av 20

Fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation : Ur tvÄ kognitionsvetenskapliga perspektiv

Denna uppsats utreder ifall tvÄ kognitionsvetenskapliga perspektiv kan bidra till en effektivare informationslogistik.Med detta som bakgrund har ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt anvÀnts för att framhÀva kontraster mellan de bÄda omrÄdena. Teori har tagits frÄn kognitionsvetenskapens nÀtverks- och artificiella intelligens perspektiv samtidigt som empirin utgörs av en fallbeskrivning av en Informationslogistisk applikation. Kontraster mellan de bÄda omrÄdena har vÀgts mot varandra och teorier om pÄ vilka sÀtt de tvÄ perspektiven skulle kunna berika den informationslogistiska applikationen har dragits. Dessutom har mer generella slutsatser dragits frÄn nÀtverks- och det artificiella intelligens perspektiven för att besvara hur de pÄ en generell nivÄ skulle kunna bidra med kunskaper till andra informationslogistiska applikationer.Resultatet i uppsatsen visar att det med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt gÄr att importera kunskaper frÄn det kognitionsvetenskapliga hÄllet till informationslogistiken..

Den kommunikativa förestÀllningen : En kvalitativ undersökning av den interna kommunikationen inom en arbetsgrupp

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Patienters upplevelser av hj?rtsvikti det dagliga livet.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Ledarskap ur ett Emotionellt Ledarskapsperspektiv

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.

EQ - det nya skolÀmnet? : En studie om pedagogers uppfattningar om arbetet med social och emotionell intelligens i skolan

This essay aims to investigate the perceptions of responsible personnel in a primary school about the use and importance of EQ, emotional intelligence, in the school's early years. With a hermeneutic approach and by qualitative interviews, we have taken note of the respondents perceptions about EQ. The result shows that EQ can be understood in different ways. Instead of having a common understanding of what EQ is the respondents mention that there are different areas associated with EQ.  Two major results are 1.

Förskolan- en plats för emotionell utveckling eller disciplinering?: En kvalitativ studie om emotionell intelligens, förskollÀrares förhÄllningssÀtt och arbete med barns emotionella utveckling i förskolan

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Att skriva lÄtar : Àr snÀva ramar en hjÀlp?

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Infant directed singing : en pilotstudie om vaggsÄng vid rutinmÀssig blodprovstagning kan minska smÀrtrespons hos för tidigt födda barn

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

InlÀrningsförmÄga hos en robothund: likheter mellan mÀnniska och maskin

Ett av mÄlen inom forskningsomrÄdet artificiell intelligens Àr att simulera mÀnskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns nÄgot som efterliknade den mÀnskliga inlÀrningsförmÄgan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut pÄ att undersöka hur AIBO?s benÀgenhet att lyda tre olika kommandon pÄverkades av belöning och bestraffning.

Bland lÀrstilar och intelligenser

Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa lÀrarens arbete för att nÄ eleverna i sin undervisning. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur kan lÀrare skapa lektioner som innefattar elevers lÀrandebehov? Hur kan lÀrare se elevers lÀrandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lÀrstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger SÀljös teorier om lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kÀrnan av uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra lektioner, varav tvÄ Àr musiklektioner och tvÄ Àr matematiklektioner, dessa fyra lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer Àven samtal med de filmade lÀrarna dÀr deras syn pÄ dagens forskning inom lÀrande och didaktik diskuteras.

Verbalt flöde hos ungdomar födda för tidigt

Studier av exekutiva förmÄgor har visat lÀgre resultat för unga vuxna födda för tidigt, prematurt, jÀmfört med jÀmnÄriga födda i fullgÄngen tid. Föreliggande studies syfte var att undersöka ordflödestest som indikator pÄ olika aspekter av exekutiv förmÄga samt att utröna vilka förmÄgor som krÀvs för verbalt flöde. Resultat pÄ ordflödestest för kontrollgrupp och prematurgrupp, samt inom prematurgruppen, jÀmfördes. Samvariation med andra exekutiva mÄtt frÄn 18-Ärsuppföljningen i Stockholm Neonatal Project undersöktes. Antal deltagare var för prematurgruppen 134 och kontrollgruppen 94, totalt 228 testpersoner.

?Prata om hur jobbigt det ?r och hur verkligheten kan se ut? ? En kvalitativ studie om l?rarstudenters ber?ttelser om sina VFU-upplevelser

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

Rekrytering av behandlingspersonal till HVB-hem

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal gÄr till pÄ sex HVB-hem (Hem för vÄrd eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrÄgades av cheferna. FrÄgestÀllningarna berör huruvida rekryteringsprocessen pÄ HVB-hemmen vilar pÄ vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgÄngspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller bitrÀdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen pÄ respektive HVB-hem.

Let?s talk about sex - En litteratur?versikt om kvinnors upplevelser av sexuell lust och intimitet efter barnaf?dande

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Medling vid brott: effekter pÄ gÀrningspersonen i ett brottmÄl

Syftet med detta examensarbete var att, utifrÄn Victim-Offender-Mediation, differentiell skam, modelling, sjÀlvförverkligande och emotionell intelligens, undersöka effekten av reparativ rÀttvisa pÄ gÀrningspersonen i ett brottmÄl och pÄ det svenska rÀttssystemet genom medling vid brott. En litteraturöversikt innefattande tre artiklar och en licentiatuppsats, vilka behandlar Àmnet reparativ rÀttvisa och medling vid brott genomfördes. Resultatanalysen visade att reparativ rÀttvisa genom medling vid brott har en preventiv effekt pÄ Äterfallsfrekvensen för gÀrningspersoner pga. upplevelsen av skam. FörÀldrarnas inverkan pÄ barnen Àr av största vikt.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->