Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Saab Bofors Dynamics har som huvudsaklig verksamhet att utveckla missiler. Ofta krävs det att någon form av navigationsfunktion byggs in, och eftersom det inte är lätt att testa nya lösningar och algoritmer direkt på missilerna har man tagit fram två autonoma testplattformar, Freke och Gorm, i form av självgående bilar som kan ta sig fram inomhus i t.ex. en korridor.För navigation utomhus lämpar sig GPS väl i många situationer, men i autonoma sammanhang är det inte tillräckligt. GPS är inte alltid tillgänglig på grund av att man inte alltid har fri sikt till minst fyra satelliter och i militära sammanhang är den också lätt att störa ut. Därför förlitar man sig hellre på noggranna tröghetsnavigeringssystem (TNS) som kan ge data i 100-tals Hz, och kompletterar med GPS för att korrigera för avvikelser.

Bakgrunden till denna uppsats är att tidigare forskning visat att elever läser annorlunda om det finns uppgifter kopplat till läsningen, vilket kan göra att det inte är texten som står i fokus. Tidigare forskning har också visat att tonåringar inte läser lika mycket som yngre gör, samt att det är annat de söker och vill identifiera sig med i texten, de vill ha en utmaning och få möjlighet att ompröva sina föreställningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasier elever på teoretiskt inriktade programs inställning till skönlitteratur både i och utanför skolan för att ta reda på vilken roll sammanhang, plats, miljö och tidigare erfarenheter har för läsupplevelsen och om eleverna läser annorlunda om det finns uppgifter som skall besvaras.Metoden som användes var den kvalitativa intervjumetoden och det var 11 elever som intervjuades. Resultatet visade att det fanns ett intresse för texter och fiktivt berättande men att uppgifter inte alltid sågs som något positivt och att det kan vara lättare att komma i dialog med texten om läsning äger rum mer förutsättningslöst; Att kunna identifiera sig med texten är viktigt på så sätt att läsaren vill känna sig medskapande men det behöver inte vara så att det lästa ska vara nära kopplat till egna upplevelser. Engagemanget för texten kan grundas på handlingen, språkets uppbyggnad och vilka frågeområden som texten tar upp.

Vårt examensarbete är baserat på en empirisk undersökning med syftet att ta reda på hur lärare kan arbeta med andraspråkselevers talutveckling med hjälp av begreppet lustfyllt lärande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom läraren oftast får 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur våra informanter ser på sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lärare från en mångkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lärande samt kultur och identitet är de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vår utgångspunkt i detta arbete. Under arbetets gång har vi sett hur dessa kategorier är beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Livskvalitet är ett ord som används i flera olika sammanhang och än finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet är för äldre råder det också delade meningar och få studier har undersökt äldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 år i särskilt boende och många åtgärder görs för att förbättra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanställa befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos äldre i Nordiska särskilda boende och metoden som användes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Åtta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrån fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist på respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM.