2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

tillämpas vid en skalbolagsavyttring. Vi har använt oss av den rättdogmatiska metoden vilket innebär att vi kommer att tolka gällande rätt. Införandet av skalbolagsreglerna var till för att förhindra den olagliga handeln av skalbolag. Reglerna påverkar en vidkrets av skatteskyldiga och drabbar inte enbart de som genomför en olaglig skalbolagstransaktion. Enligt lag kan skalbolagsreglerna undvikas om det förekommer särskilda skäl, vad anses vara särskilda skäl? Vi vill se i vilka situationer undantaget, även benämnt den så kallade ventilen, kan tillämpas.De olika situationer som nämns i propositionen 2001/02:165, så som generationsskifte, FoU, utlösen av delägare med flera, kan även tolkas som särskilda skäl till när ventilen kan tillämpas. Vid bedömning av om ventilen är tillämpbar genomförs en prövning där skälet till avyttringen och köpeskillingens storlek beaktas.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hållna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanställd behandla även utsatta grupperingar i samhället, som människor med missbruksproblem, på ett förtroendeingivande sätt, såväl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs målet att genom de intervjuer som hållits, få en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det är att vara i kontakt med Polisen, Socialtjänsten samt Hälso- och sjukvården. Till syftet hör även att få en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs på vilket sätt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar.

Detta examensarbete är utfört på avdelningen TPM-office, Volvo Personvagnar AB i Olofström. Idag producerar VCBC, Volvo Car Body Components, i Olofström med en produktionstakt på cirka 450 000 karossatser om året. Tanken är att en 30 % takthöjning skall klaras av med samma numerär av människor. Detta kommer att ställa enorma krav på utrustningarnas tillgänglighet. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en effektiv reservdelsberedning och det förebyggande underhållet.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Autonomi och dess synonymer förekommer i vårdens styrdokument utan närmre precision. Detta pekade på behovet av att utreda vad begreppet innebär och hur det utövas. Utan att förstå begreppets innebörd finns risken att sjuksköterskan inte vet om patienten utövar autonomi eller ett snarlikt begrepp.Syftet var att belysa begreppet autonomi för vuxna patienter inom somatisk öppenvård.Begreppsanalysen följer Walker och Avants åtta steg, som i denna uppsats modifierades till sju efter en sammanslagning av steg tre och fyra. För att definiera empiriska referenter har två intervjuer transkriberats och analyserats med direkt innehållsanalys.I resultatet redovisas en lexikal analys av begreppet och olika dimensioner av begreppen funna i artiklar. Autonomi kan utövas genom att personen själv genomför handlingen alternativt bestämmer hur någon annan ska göra.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svårbegripliga ord som används i skrivna domskäl och domslut. Fem personer intervjuades; två fiskaler, två ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna även formulera om svårbegripliga meningar från autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svåra orden på ett objektivt sätt, men också av hermeneutiken då viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som används är svårbegripliga för allmänheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att använda ålderdomliga ord.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig.

Denna uppsats belyser problemet med användandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det är som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det råder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem när grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stället klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant är bland annat att det skiljer sig i åtnjutandet av det sociala skyddsnätet. Romer används som ett exempel genom hela uppsatsen då de har en historia som inte påminner om någon annan, samt för att det är ett aktuellt ämne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan två välfärdsstater, samt en diskursanalys där Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan åtnjuta de mänskliga rättigheterna.

Titel:Besiktningsprotokollets påverkan på asymmetrisk information och förtroende i fastighetsaffärenNivå:Examensarbete i Företagsekonomi, Kandidatnivå, 15 hpFörfattare:Pontus Lamberg och Martin PaulssonHandledare:Per-Arne WikströmDatum:Juni 2013Syfte:Syftet är att undersöka hur besiktningsprotokoll kan marknadsföras för att undvika asymmetrisk information och hur det påverkar förtroendet hos spekulanter i samband med en fastighetsaffär.Metod:En kvalitativ ansats har använts med halvstrukturerade intervjuer, där både mäklare och spekulanter har intervjuats. Tillvägagångssättet är induktivt.Resultat och slutsats:Studien visar att dagens besiktningsprotokoll är svårtolkade och därmed uppstår asymmetrisk information vilket i sin tur har effekt på mäklarföretagets lönsamhet och förtroende. Därför bör utformning och användning av protokollen förändras.Förslag till fortsatt forskning:Undersöka hur det juridiskt går att utforma besiktningsprotokoll med kostnadsförslag för kommande renoveringar och hur detta påverkar spekulanters relation till trygghet och undersökningsplikt. Undersöka hur mäklare kan undvika besiktningsklausuler samt om liknande studie kan göras på bostadsrättsmarknaden.Studiens bidrag:Besiktningsföretagen bör förenkla och standardisera besiktningsprotokollen i samråd med mäklarföretagen för att undvika asymmetrisk information för att öka förtroendet för parterna.Nyckelord:Marknadsföring, förtroende, kommunikation, information, köpare, säljare, asymmetrisk information, snedvridet urval, marknadsmisslyckande..

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

The purpose of this essay is to examine and compare the news covering of Swedens three biggest cities (the metropolitan areas) and their surrounding areas with the covering of the rest of the country (the provincial areas) in two daily national newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The aim has been to answer the following questions:- What amount of the news coverage in Aftonbladet and Dagens Nyheter concern the metropolitan areas compared to the provincial areas, and how do these two newspapers differ in the news covering of these areas?- Is there a difference in the news articles size and content, depending on weather they concern the metropolitan or the provincial areas?- How has the balance between news concerning metropolitan and provincial areas changed over the recent 20 years?The theories used in this study are News values, the media commercialization and Popular Journalism, and The Agenda Setting Theory. The method that has been used is a Quantitative Content Analysis.Despite the essays hypothesis, that the news coverage in the two newspapers would be dominated by material from the metropolitan areas, the result showed that a majority of the examined articles concern the provincial areas. It also showed that Aftonbladet has a bigger percentage of provincial news than Dagens Nyheter.

Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera.