The freedom of establishment is a fundamental right on the internal market which enables companies to take up and pursue activity in other member states, ?host states?, in a non discriminatory way. In situations where a company wishes to use the right to establish in a host state, complications will be discovered since the member states are applying different principles for deciding the nationality of a company. Since the Treaty of the Function of the European Union recognize both principles, and both of the legal areas company law and European international private law lack harmonization regarding companies wishing to perform such a transaction, the situation today brings the possibility that such a company could be covered by the legal system of several member states, or maybe no legal system at all.The Court of Justice of the European Union has through case law contributed to make the scope of the freedom of establishment a little bit clearer but there are still difficulties regarding situations when a company wishes to transfer its seat to another member state with a change of nationality. Today?s measures, for example the SE-company, is not enough to satisfy the companies wishing to transfer their seat to another member state.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den fysiska planeringen kan skapa en bättre bebyggd miljö som påverkar folkhälsan i befolkningen. Kommunerna har ansvar för folkhälsan genom olika politikområden samt genom bland annat fysisk planering. I Trosa kommun finns riktlinjer för folkhälsoarbetet utarbetade för att denna aspekt ska integreras i hela den kommunala verksamheten. Syftet med uppsatsen var att studera nyckelpersoners upplevelser av hur folkhälsoaspekter integreras i den fysiska planeringen i Trosa kommun.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jämförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvänt mig av den traditionella juridiska metoden och utgått från denrättsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stämman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lämnas. I god tid ska bolaget på sin hemsidainformera om aktieägarnas rätt att få ärende behandlat av stämman och Kodenhar även noterat ett ökat internationellt ägande i svenskt näringsliv och därförska bolaget överväga om stämman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstämma från annan ort underlättar för utländska ägare.En av de stora nyheterna i Koden är att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslå arvode till revisorn. Bolagen ska även haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssäkra den finansiellarapporteringen, och ett ersättningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stärka ägarnas position är informationsgivning Kodens nyckelord. Påbolagets hemsida ska en speciell plats skapas där all information som krävsenligt Koden ska vara lätt tillgänglig.

Denna juridiska studie beskriver på ett enkelt sätt hur Sveriges lagar och regler tillåter en svensk polisman eller hans befäl att fatta beslut om att rikta tvångsmedel mot en person som på något sätt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fått den viktiga erfarenheten av ?verkligt? polisarbete som är så viktig för att lära sig yrket fullt ut. Rättegångsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvångsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men även som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring Rättegångsbalken är mångsidig och när det gäller kommentarer till tvångsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig på är skriven av en mycket respektingivande överåklagare som har erfarenhet i att granska åklagarväsendet och därmed mycket kunnig inom området.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhället, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhället idag i stor omfattning. Debatten är inte ny och harunder en längre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nämns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet är omdiskuterat och det råder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frågor ochoklart vad det innebär.Författarnas syfte med denna studie är att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Författarnaåstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling där både svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.Tillvägagångssättet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan användas aven bank som vill integrera CSR i sina affärsprocesser. Modellen utgår från treansvarsområden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Forskning visar att svensk polis skjuter mycket sällan med stöd av sin laga befogenhet. Istället tvingas polismännen skjuta när ingripandesituationen har utvecklats till en nödvärnssituation. I en sådan situation befinner sig polismannen under påverkan av allvarlig stress varvid dennes psykiska, mentala och känslomässiga förmåga kan vara kraftigt begränsad. Ökar polisens medvetenhet om sina möjligheter att bruka sitt vapen i ett tidigare skede med stöd av laga befogenhet kan dödsskjutningar undvikas. Regler om den svenska polisens skjutvapenanvändning i laga befogenhet finns angiven i SkjutK 2 §.

Vad en människa tänkt och känt vid brottstillfället är inte någon enkel sanning som vi utomstående kan ge ett tydligt svar på. Det blir inte lättare för domstolens ledamöter när de skall avgöra dessa frågor ur en straffrättslig synvinkel. Hur kan juristerna med säkerhet uttala sig om vad som försiggått i gärningsmannens hjärna i brottsögonblicket och hur skall de gå tillväga för att fastställa det subjektiva rekvisitet? Dessa frågor tillsammans med flera andra psykologiska aspekter har varit i fokus för vårt examensarbete som till största delen har tagit avstamp i hur komplicerade frågeställningarna blir när de kombineras med psykiska störningar hos gärningsmannen. Även teorier kring människans reaktioner på hot och stress har varit en viktig del i arbetet som har syftat till att belysa hur de olika områdena samspelar med varandra.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de personer som vistas där. Det finns dock personer där det inte är självklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Studiens syfte har varit att undersöka hur socialtjänstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillämpas samt att undersöka om socialtjänstens handläggning av boendeärenden uppfyller rimliga krav på rättvisa. Använder sig handläggare av samma beslutsmetoder och fattar de i huvudsak samma beslut utifrån givna förutsättningar? Om inte, vilka faktorer är då avgörande för vilket bistånd som beviljas.

Syfte: Syftet är att undersöka och utreda problematiken med IAS 40 och dess implementering i svenska fastighetsföretag. Vi undersöker om företag som följer IAS 40 värderar sina fastigheter till verkligt värde eller anskaffningsvärde, i balansräkningen. Vi vill även se på vilka grunder detta val har gjorts samt om det har påverkat jämförbarheten mellan företagen. Vidare vill vi undersöka om fastighetsföretagen från och med år 2006 kommer att använda sig av årsredovisningslagens ?får-regler? i de juridiska personerna och redovisa till verkligt värde.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Papperslösa immigranter har begränsade rättigheter utifrån nationell lagstiftning på grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska värden med fokus på mänskliga rättigheter. Utifrån detta var studiens syfte att undersöka några socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens Socialtjänst. Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjälpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjälpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit nationalistisk byråkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.