Sök:

Sökresultat:

479 Uppsatser om Juridiska rättigheter - Sida 15 av 32

SÀljarens juridiska ansvar vid en fastighetsförsÀljning

Begreppet stress innebÀr en obalans mellan de krav som stÀlls pÄ en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstÄnd Àr lÄngvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och lÄg nivÄ av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlÀngningen utmattning. Det Äterfinns bevis för att starkt socialt stöd underlÀttar hanteringen av stress. Dock finns endast fÄ studier pÄ studenter.

Sambolagen: Skydd för svagare parten

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Är vittnen som lĂ€mnar konsekventa upplysningar mer tillförlitliga?

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som Àr inkonsekventa ocksÄ Àr mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhÄller sig sÄ har dock inte undersökts empiriskt i nÄgon nÀmnvÀrd utstrÀckning. Tidigare studier har visat pÄ en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Polisens vapenhantering : Ur ett trygghetsperspektiv

Svensk polis blir starkt kritiserade och uppmÀrksammade i media för incidenter dÀr vapen Àr inblandade. Vi har lÀst flertalet artiklar dÀr polisens bristfÀlliga vapenhantering och resultat vid kompetensprov kritiserats. VÀnsterpartiet och Moderaterna har lÀmnat motioner till Riksdagen, med förslag om ÄtgÀrder för att försöka förbÀttra situationen. Dessa fick dock avslag. I samband med att tjÀnstevapnet Walther togs i bruk, infördes ett kompetensprov som sedan dess har utvecklats för att passa det nuvarande vapnet Sig Sauer.

Aspiranten : Ansökan och antagningsprocess

I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..

Avtalstolkning vid konsumentförhÄllanden

Avtalet som instrument bygger pÄ principen om likstÀllighet mellan parterna. Detta innebÀr att vardera parten mÄste ta ansvar för det de förbundit sig till i avtalet. Under senare tid har sociala skyddssynpunkter lett till allt större inskrÀnkingar i avtalsfriheten, detta genom konsumentskyddslagstifning till förmÄn för den generellt svagare parten. Tanken med avtal Àr att reglera parternas inbördes relationer i en viss situation. Trots detta hÀnder det att avtal Àr ofullstÀndiga eller oklara, hur faststÀlls dÄ vad som skall gÀlla mellan parterna? Syftet med arbetet var att faststÀlla om sÀrskilda tolkningsmetoder och/eller regler anvÀnds vid tolkning av konsumentavtal, samt i vilka sammanhang i sÄ fall.

Skolrelaterad nÀtmobbning : Vem har ansvar? Vem tar ansvar?

Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för ansvarstagande i relation till nÀtmobbning pÄ högstadiet. Jag har studerat förvÀntningar pÄ hur ansvaret för nÀtmobbning hanteras enligt den statliga nivÄn, det vill sÀga: skollagen, diskrimineringslagen, vÀrdegrunden i Lgr11 och Skolinspektionens text ?Skolors arbete med plan mot krÀnkande behandling?. Hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den lokala nivÄn, det vill sÀga: tre skolors ?Plan mot krÀnkande behandling? eller ?Likabehandlingsplan?? Och hur ansvaret för nÀtmobbning ska hanteras enligt den individuella nivÄn, det vill sÀga: vad har elever och lÀrare för erfarenheter och Äsikter om ansvar för nÀtmobbning? För att undersöka detta har jag genomfört enkÀtundersökningar med lÀrare och elever, analyserat de ovan nÀmnda dokumenten och bearbetat resultaten i en kvalitativ analys med teoretisk förankring i vad som Àr ansvar och vad som Àr mobbning.

Sociala medier som bevis i rÀttegÄng

Vi lever idag vÄra liv allt mer pÄ Internet och hela tiden överförs bara mer och mer frÄn den fysiska vÀrlden till att genomföras online. Men vad hÀnder nÀr brottsligheten hakar pÄ samma fenomen och bevisen endast Àr digitala, kan publikationer frÄn exempelvis Facebook anvÀndas som bevis vid en rÀttegÄng? För att klarlÀgga hur det ser ut i Sverige idag har tre IT-forensiker och en Internetspanare hos Polisen intervjuats för att fÄ svar pÄ de tekniska frÄgorna, samt en jurist och en Äklagare för att fÄ svar pÄ de juridiska. Det visade sig finnas stor potential för anvÀndandet av sociala medier som bevis i rÀttegÄng men det finns Àven en stor problematik gÀllande just digitala bevis. Det Àr avsaknaden av spÄrbarhet som ger upphov till denna problematik, till exempel Àr det otroligt svÄrt att pÄvisa vem som skrivit eller gjort vad bakom datorskÀrmen.

Upplevelse av vÀntan - En litteraturstudie utifrÄn tre sjÀlvbiografiska böcker

Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjÀrttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation Àr en komplicerad process. Ett antal sÄvÀl medicinska som juridiska frÄgor mÄste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vÀnta pÄ ett organ Àr en tid att förberedda sig pÄ liv eller död. Den lÄnga vÀntetiden för att fÄ ett nytt organ skapar depression, oro och rÀdsla.

DNA i RÀttsvÀsendet : En granskning av rÀttsÀkerhet och bevisvÀrdering

Inom rÀttsvÀsendet har nyttjandet av DNA utvecklats enormt under de senaste 20 Ären. Under mitten av 2009 publicerades en forskningsrapport som pÄvisade att DNA kunde tillverkas artificiellt och att inga idag vedertagna analysmetoder kunde sÀrskilja fabricerat och genuint DNA. Uppsatsen syfte har varit att undersöka rÀttsÀkerheten kring rÀttsvÀsendets anvÀndning av DNA i förundersökningar och brottmÄl samt att kritiskt granska den bevisvÀrdering som sker av DNA i brottmÄl. Studien konstituerades av en litteraturgranskning gÀllande analysmetoder av DNA samt domar dÀr DNA lÄg till grund för domslut och domskÀl. Rapporten avgrÀnsades sÄ att endast domar frÄn svenska brottsmÄl undersöktes.

MarkÀgarens rÀtt till ersÀttning vid iansprÄktagande av mark för gruvdrift

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och undersöka markÀgarens rÀtt till ersÀttning vid iansprÄktagande av mark för gruvdrift. Den rÀttsdogmatiska metoden det vill sÀga den juridiska metoden har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningen. Dock har bristen pÄ rÀttspraxis gjort att tyngdpunkten har lagts pÄ de andra rÀttskÀllorna det vill sÀga lag, förarbeten och doktrin. Uppsatsen har redogjort för ÀganderÀtten och egendomsskyddet i regeringsformens 2 kapitel 15 § och Europakonventionen, det vill sÀga redogjort för vilka inskrÀnkningar som kan göras i ÀganderÀtten samt beskrivit processen frÄn undersökning till fÀrdig gruva. Tyngdpunkten i uppsatsen har lagts pÄ att redogöra för minerallagens ersÀttningsbestÀmmelser nÀmligen minerallagens 7 kapitel men Àven expropriationslagens 4 kapitel.

Ungdomsbrottslighetens individer och strukturer : En diskursanalys av insatser utformade för att förebygga ungdomsbrottslighet.

Syftet med studien Àr att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska övervÀganden. UtgÄngspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats Àr att det bÄde finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnÀmnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder pÄ att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser sÄ som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket fÄr som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus pÄ att förÀndra individers beteende och att fokus pÄ strukturella faktorer negligeras.

Sociala krav i den offentliga upphandlingen - En fallstudie av Lunds kommunstyrelses rekommendation av

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den allt mer ökade efterfrÄgan av produkter som producerats i överensstÀmmelse med mÀnskliga rÀttigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att anvÀnda RÀttvisemÀrkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilket sÀtt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi anvÀnt sÄvÀl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anstÀllda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehÄllsmÀssiga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling, utifrÄn sÄvÀl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis Àr slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hÄllbar utveckling.

Den svenska idrottsmodellen? : Bilden av Riksidrottsförbundets ideologi gÀllande bredd- och elitidrott sÄ som den uttrycks i visionsdokumentet Idrotten Vill 

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

Omprövning av trafikskadeersÀttning - ny praxis frÄn HD

De senaste Ären har rÀtten till omprövning av skadestÄnd enligt 5 kap 5 § SkL varit nÄgot oklar. Möjligheten till omprövning förutsÀtter att en vÀsentlig Àndring intrÀffat i den skadelidandes förhÄllanden som inte gÄtt att förutse vid tiden för bestÀmmandet av ersÀttningen. I artiklar och doktrin har framförallt uppfattningar till förmÄn för försÀkringsbolagen framförts. Det var dÀrför med viss förvÄning som Högsta domstolen i december 2008 prövade tvÄ fall dÀr skadelidande begÀrde omprövning av sin livrÀnta pÄ grund av en vÀsentlig Àndring. Det var fall dÀr förutsÀttningarna förÀndrats mot de förhÄllanden som rÄdde vid tidpunkten för avtalet mellan försÀkringsbolaget och den skadelidande.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->