Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Den statliga rättshjälpen gjordes i slutet av 90-talet subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar. Sedan dess utgör rättsskyddsförsäkringen i realiteten den enda möjligheten för en enskild att erhålla ett ekonomiskt bidrag för Juridisk hjälp när vederbörande hamnat i rättstvist. Rättsskyddsförsäkringen har genomgått vissa förändringar de senaste åren på grund av kritik som riktats mot den svenska lagstiftningen och försäkringsvillkoren. Europeiska kommissionen har påtalat att den svenska lagstiftningen har givit en alltför stor frihet till avtalsparterna, och därmed i praktiken till försäkringsbolagen, att själva bestämma om detaljerna i rättsskyddsförsäkringen. Ungefär vid samma tid som kommissionens kritik nådde Sverige meddelade Högsta domstolen en dom där man menade att försäkringsbolagens villkor för rättsskyddsförsäkringen begränsade den försäkrades fria val av ombud.

Europakonventionen ger enskilda personer en rättighet att inte bli straffad eller lagförd två gånger för dom eller frikännande som vunnit laga kraft. Det innebär i princip ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen även benämns, ne bis in idem. Principen har varit uppe för prövning ett antal gånger i såväl svenska instanser som Europadomstolen. Många av Europadomstolens mål har gällt många andra brott och förseelser än skattetillägg och skattebrott, vilket är det som denna uppsats behandlar. I dagsläget finns inget stöd för att underkänna Sveriges dubbla förfarande med skattetillägg och samtidigt åtal för skattebrott.

Syftet med uppsatsen var främst att beskriva gällande rätt i fråga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens områdesbestämmelser och skogsvårdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rättsläget för skog ovan fjällnära gränsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvårdslagen (SVL) som avser tillståndskrav på avverkning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Detta var särskilt intressant då den rådande uppfattningen varit att fjällnära skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde även att analysera ett beslut om avverkningstillstånd för två områden med fjällnära skog med höga naturvärden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rättsläget. Uppsatsen är en Juridisk analys och ett antal grundläggande problem upptäcktes under arbetets gång, bl.a.

Genom att använda en traditionell Juridisk metod presenterar vi i detta arbete en utredning kring principalansvaret och arbetstagarens skadeståndsansvar. Principalansvaret, som får anses vara en viktig huvudregel inom den svenska skadeståndsrätten, återfinns i SkL 3kap. 1§ och den innebär att arbetsgivaren ansvarar för en skada som dennes arbetstagare vållat i tjänsten. I SkL 4kap. 1§ finns ett viktigt undantag från principalansvaret, arbetstagarens skadeståndsansvar.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute på skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn på fenomenet mobbning. Här lyfter vi även fram fyra olika perspektiv som vi använder i vårt analysarbete. Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstår och hur man kan stävja det. Barns perspektiv är betydelsefullt i vårt arbete då det är barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vår studie.Vi har använt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats där vi intervjuade åtta grupper med tre tioåriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkät innehållande tre frågor.

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en Juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt.

Syftet med denna uppsats var att utreda vad som händer när en bank eller ett kreditinstitut går i konkurs samt hur vi som konsumenter är skyddade. Vårt resultat kom vi fram till genom en traditionell Juridisk metod. På 1990-talet upplevde Sverige en bankkris och eftersom det inte fanns några riktlinjer över hur en sådan kris skulle hanteras fick man därför improvisera vad som skulle göras. Finansmarknadsministern säger att det än idag inte finns något legalt ramverk för banker som hamnar i kris och de få riktlinjer som finns anser Regeringen är för luddiga. Resultatet denna uppsats visar är att garantisystem såsom insättningsgarantin och investerarskyddet är vad som skyddar konsumenters insättningar.

Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera.

Arbetsmiljö är något som berör i stort sett alla människor; att ha en bra, trygg och säker arbetsplats borde rimligen vara en självklarhet. I verkligheten ser det dock inte alltid ut så. Arbetssjukdomarna ökar, människor skadas regelbundet och varje år omkommer ca 50 personer i arbetsplatsolyckor. Statistik från Arbetsmiljöverket visar även att ett stort antal av Sveriges arbetsplatser brister i sitt arbetsmiljöar-bete. Härmed är det intressant att studera vilket ansvar arbetsgivaren åläggs beträffande arbetsmiljöfrågor och då utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv.Syftet med uppsatsen är att söka redogöra för gällande rätt vad gäller arbets-givarens och likställd med arbetsgivares rättsliga arbetsmiljöansvar och här med utgångspunkt i vilka möjliga sanktioner som finns att rikta mot denne i fall där den bryter mot arbetsmiljölagstiftningen.

Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat ut för en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör Juridisk bakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellan socialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att möta socialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom en enkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom om tystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i denna medvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka 30.000 invånare i kommunen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.