Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rättshjälpen blivit subsidiär till rättsskyddsförsäkringarna. Uppsatsen grundar sig på traditionell juridisk metod samt jämförelser av försäkringsvillkor och statistik. Behovet av rättshjälp har funnits långt tillbaka, dock infördes den första rättshjälpslagen i Sverige först år 1972. Parallellt med rättshjälpen finns rättsskyddsförsäkringar, som ingår i hemförsäkringen. År 1996 blev rättshjälpslagen subsidiär vilket betyder att rättsskyddsförsäkringen skall användas i första hand om behov av hjälp finns.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man talar om sexualitet på ungdomsmottagningar samt hur den diskurs som formas där verkar i förhållande till kön och sexuell läggning. Undersökningens metod är kvalitativ och grundar sig på intervjuer med barnmorskor verksamma vid olika mottagningar.Ungdomsmottagningarna har sina rötter i preventivmedelsrådgivning och i uppsatsen diskuteras hur de präglas av sin historia som ett forum för heterosexuella tjejer. Barnmorskorna gör ansträngningar för att bryta denna bild och de verkar för att ifrågasätta traditionella uppfattningar om kön och kritiserar heteronormativiteten. I deras utsagor ryms dock motsägelser och samtidigt som de uttrycker en ambition om att förändra sexualitetsnormer så riskerar de att reproducera dem..

Medier är i dag en stor informationskälla. Därmed är medierna också medskapare av verkligheten, inklusive genus - även kallat socialt kön. I denna uppsats analyserar jag 19 artiklar med bilder från Aftonbladet och TT Spektra. Ämnet är den svenska musiktävlingen Melodifestivalen och artiklarna handlar om både kvinnor och män i liknande situationer. Texterna kan tänkas ha lockat många läsare, eftersom tv-programmet Melodifestivalen har höga tittarsiffror.Uppsatsens primära syfte är att undersöka hur TT Spektra och Aftonbladet konstruerar genus, i sin bevakning av Melodifestivalen 2011.

Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att utreda vilken återbetalningsskyldighet konsumenten åläggs efter vårdslös kreditprövning. Främst har möjligheten till jämkning av återbetalningsansvaret utretts. Syftet har även varit att försöka bedöma om införandet av kreditprövningsskyldigheten fått avsedd effekt, därmed om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning är tillräckligt högt med hänsyn till Konsumentkreditlagens syfte. I arbetet har använts traditionell juridisk metod. De civilrättsliga påföljderna vid bristande kreditprövning är idag begränsade.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmärksammade företagskonkurser ägt rum både i Sverige och utomlands, med efterföljande rättegångar där bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadeståndsansvar innebär och om det kunde tolkas på olika sätt av olika rättsliga instanser. Därför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka ämnet genom att titta både på litteratur och rättslig praxis. Vi valde några rättsfall och studerade dem utifrån hur olika rättsliga instanser dömde i fall där revisorerna fick skadeståndsanspråk.Frågeställning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadeståndsansvar i lagstiftningen och rättspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rättsinstanser bero på? Syftet är att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadeståndsansvar.

Arbetstid är en fråga som alltid varit omdebatterad, och som det hänt mycket med genom åren i många avseenden. I svensk rätt har arbetstid reglerats i många olika lagar och vissa yrkesgrupper har haft egna lagar om branschens arbetstidsregler. I dag är det i huvudsak arbetstidslagen som reglerar arbetstidsfrågorna, men som i många arbetsrättsliga lagar finns det möjlighet att göra avvikelser och mer preciserade villkor genom kollektivavtal. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 går det dock inte att frångå de EG-direktiv om arbetstid som rådet utfärdat. Det har förändrat den svenska arbetstidsregleringen då arbetstidslagen har fått ändrats och de kollektivavtalsslutande parternas möjligheter att avtala om arbetstid harinskränkts, då EG har satt miniminivåer för vissa regler genom direktiv.     EG-rätt, svensk rätt och kollektivavtal reglerar till viss del sammaarbetstidsfrågor, men desto närmre arbetstagaren, desto mer precisa regler.

Det har blivit allt vanligare att köpa och sälja företag vilket gör att företagsanalys väcker stort intresse bland revisorer, investerare och analytiker. Syftet med denna studie är att beskriva hur professionella analytiker på investmentbolag i praktiken arbetar inför ett företagsförvärv. Detta kommer förhoppningsvis mynna ut i större förståelse för hur förvärvsprocessen tillämpas i verkligheten. Studien kommer att fokusera på hur värderingar genomförs tills dess köpet är avslutat. Frågan som studien ska besvara är; Hur ser förvärvsprocessen ut för svenska investmentbolag fram tills dess köpet är genomfört?Studien använder sig av en kvalitativ metod och har genomförts med hjälp av intervjuer samt ett beskrivande företag.

Arbetet i den här rapporten har koncentrerats på att ta fram vad som i nuläget är gällande rätt i strandskyddsbestämmelserna. Vi har använt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lägga alltför stor vikt vid källor som tillkommit innan år 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förändrat utseendet på lagrummen. Vi har undersökt hur det är tänkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frågor och hur strandskyddsfrågorna har skötts innan lagändringarna infördes. Vi kan konstatera att den ändrade lagstiftningen kommit att innebära vissa förbättringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

I uppsatsen har rättsläget vad gäller tillåtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som användes i rättsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgång av samtliga rättskällor. Det framkom att olika regler kunde vara tillämpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anställning. På den offentliga arbetsmarknaden reglerades frågan främst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anställning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frågan på det privata området fanns ännu, dock offentliggjordes under utredningens gång ett lagförslag som föreslogs reglera frågan.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att genom ett diskursanalytiskt angreppssätt synliggöra och jämföra elevassistenters och klasslärares tal om målet med utbildningen i träningsskolan. Utifrån frågeställningen:Hur talar elevassistenter och klasslärare om vad som är målet med utbildningen i träningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill säga hur man ?talar om? eller ?skriver om? något. Angreppssättet är att synliggöra hur något skrivs fram. En diskurs är konstruerad i olika språkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.