Denna uppsats är resultatet av en studie som genomförts i Norrala socken, med betoningen på folktro, vidskeplighet och skrock bland den äldre generationen Jordbrukare på Hälsingegårdar. Även folktron bland nuvarande generationer hälsingebönder finns representerad, eftersom de yngre utgör dagens representanter på Hälsingegårdarna. Studien baseras på semistrukturella intervjuer utförda i maj 2007 och analysen av studien härleds till Ebbe Schöns teorier gällande folktron, där nödvändigheten av magi och vidskepelse bland bönder är framträdande. Sammanfattningen visar att folktro och vidskeplighet är begränsad, både bland de yngre och äldre generationerna i Norrala, även om de yngre till synes har en större förståelse för vidskeplighet och även anammar valda delar. Resultatet av studien visar att det finns möjliga samband mellan folktro, skrock och vidskeplighet, kristen tro och fornskandinavisk religion..

För att förhindra övergödning används skyddszoner i stora delar av Sverige där jordbruk utförs. Det finns även andra faktorer som kan bidra till, eller förhindra, förluster av sediment via fluviala element i landskapet. Variationer i ett vattendrags omland påverkar hur den fluviala transporten av sediment ser ut. Syftet med den här studien är att kartlägga vilka faktorer som kan påverka hur transporten av upplöst sediment ser ut i Librobäckens nedre delar. Hur variationer i omgivningsmiljön skulle kunna skapa variationer i transporten av upplöst sediment.

Sysselsättningen i den svenska landsbygden har minskat avsevärt sedan 1900-talets början. Den senaste tidens ökning av importmat tvingar mjölk- och köttproducenter att hitta andra verksamhetsområden att tjäna pengar på. I takt med samhällsutvecklingen har kraven ökat för bland annat närproducerade livsmedel. Landsbygdsföretagarna i Norrbotten är duktiga Jordbrukare men har generellt begränsade kunskaper hur företag ska drivas. Lantbrukarnas Riksförbund startade för tre år sedan ett projekt i syfte att hjälpa jordbrukarna bli bättre företagare.

Pollinering är avgörande för ett antal kommersiella grödor samt för olika växtarter i inhemsk vegetation. Honungsbi (Apis mellifera) är en av de viktigaste pollinerarna. I regionen Taranaki i Nya Zeeland finns två aspekter av kommersiell pollinering, dels betalar många biodlare för tillgång till manuka för de antibakteriella egenskaperna honungen får av den, dels betalar frukt- och grönsaksodlare för pollinering av sina grödor. Markägare kan ha ett intresse av att spara manuka på sina marker och få en utkomst från biodlarna genom att dessa betalar för åtkomsten. Studien syftar till att klarlägga de effekter som kommersiell pollinering har i Taranaki-regionen idag och för framtida användning och har utgått från intervjuer med biodlare, frukt- och grönsaksodlare och personer som representerar myndigheterna.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan Jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnär sig på jordbruk så är pålitliga väderprognoser och säsongsförutsägelser ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den här rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, både lokala och storskaliga, väderfenomen som ger upphov till nederbörd i området. Klimatet i Västafrika, ett område som mestadels täcks av regnskog eller savann, präglas av den västafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod på vintern. Denna monsun visar på stor årlig variation när det gäller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsäga dess början är nödvändigt när en Jordbrukare ska planera säsongens verksamhet. Av många bidragande faktorer framgår det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten är en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsättningen benämnd som språnget, över ca 5 breddgrader, vilket av många ses som starten på regnperioden.

Med start i slutet av 1800-talet har Jordbrukare dränerat åkrar och därmed ökat arealen produktiv jordbruksmark. På grund av exploatering och därmed ökad andel hårdgjorda ytor har flödet i många vattendrag blivit betydligt större än vad de från början var dimensionerade för. Dessa aktiviteter leder till olägenheter som översvämningar dels för privata fastighetsägare men också för kommuner som är ansvariga för dagvattnet inom deras verksamhetsområden. Detta examensarbete utreder ansvarsfördelningen för ett vattendrag generellt men också specifikt för dagvattenrecipienten Trönningeån. Dessutom undersöks flödeskapaciteten och flödesresponsen i Trönningeån efter olika nederbördsscenarier.

Anabaptiströrelsen som etablerades i Europa på 1500-talet var upphovet till många kristna samfund, bland annat mennoniterna. Jakob Amman grundade år 1693 amishrörelsen som är en utbrytargrupp från mennonitkyrkan. Under 1500- och 1600-talen fick amishanhängarna utstå kraftiga förföljelser, på grund av sina åsikter. Det ledde till att en stor emigration till Amerika ägde rum bland rörelsens anhängare. I dag påträffas amish i 22 av USA:s 52 stater.

Grönland är och har varit en mycket speciell plats. Nordborna kommer till Grönland cirka 985 e. Kr. De kommer dit som Jordbrukare med boskap: kor, får och getter har de haft med sig från Island och Skandinavien. Nordborna upptäckte snart vilka rika naturresurser som fanns på vissa platser i Grönland såsom täljsten.

Det är känt att Jordbrukare har en ökad förekomst av symtom och sjukdomar i luftvägarna. Detta projektarbete är en retrospektiv studie av lungfunktionen hos 91 jämtländska mjölkbönder under en 10- årsperiod. Utgångspunkt för studien har varit de spirometriundersökningar som gjorts med 2 års intervall i samband med företagshälsovårdens hälsokontroll . I samband med hälsokontrollerna gjordes också notering om det förekom eventuella riskexponeringar som rökning, eller om det anamnestiskt förekom symtom på alveolit/ODTS eller obstruktiv lungsjukdom som kunde tala för att den undersökte tillhörde riskgrupper för lungbesvär.Syftet med denna rapport var dels att se hur de jämtländska mjölkböndernas lungfunktion utvecklar sig över tid och dels att undersöka om enhetens storlek (antalet mjölkkor) har någon betydelse för lungfunktionsutveckling. En hypotes var att större enheter sannolikt har bättre luftmiljö och därmed också mindre risk för påverkan av lungfunktionen.Resultatet visade att VK (vitalkapaciteten) minskade i i den storleksordning som kan förväntas med hänsyn till stigande ålder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrån FN:s millenniemål nummer 7- säkra en hållbar utveckling. Syftet är också att ta reda på om det skett några klimatförändringar och hur dessa i så fall påverkar landets hållbara utveckling. Med millenniemål nummer 7 avgränsas uppsatsen till några utvalda indikatorer. Begreppet hållbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförändringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Uppsatsen handlar om att öka förståelsen om svenska Jordbrukare. Bland de faktorerna som undersöktes var varför de startade företaget, vad de hade för mål och drivkrafter då och hur de har ändrats under åren fram till dagsläget. Personerna i undersökningen bedömdes även om de var lyckliga över sina beslut i och utanför företaget. Det som undersökningen använde som hjälpmedel var intervjuer och svaren som kom in bedömdes individuellt mellan personerna. Det resultat uppsatsen kommer fram till är att det inte är så stor skillnad mellan dem som har ärvt sitt företag och dem som har startat från grunden när de börjar. Skillnaderna kommer senare i livet.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar.

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.

Syftet med studien är i första hand att göra en undersökning av Piteåpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) Bäckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv åren 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet från den empiriska undersökningen analyseras och kopplas därefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriärtyp, karriärväg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen är hermeneutisk. Källmaterialet utgörs av dokument samt berättande källor.